Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Yrkessjukdomar - * Ysane. - * Ysby. - * Ystad - Ystad-Eslöfs jernväg - Ystad-Gersnäs jernväg - Ystradyfodwg - Ytbergarter, geol. Se Djupbergarter. Suppl. - Ytgrus. Se Kross-stengrus. - * Ytterby. - * Ytter-Selö. - * Ytter-Tjurbo härad. - Ytteröra. Se Hörselorgan. - Ytved. Se Trä, sp. 844. - Yukon, distrikt i Canada (se d. o. Suppl.). - Yunka, urinnevånarna i de »varma dalarna» (yunca) på Perús kust - * Yxnerum. - Yxpila, hamn. Se Gamla Karleby.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2317
Ysane-Yxpila.
2318
sår på underbenen. Reumatiska åkommor äro vanliga hos
kuskar, bagare, garfvare, eldare, pors-linsarbetare,
konduktörer, sjömän. Matsmältningsorganen, äro
särskildt utsatta vid arbete med bly, qvicksilfver,
arsenik, zink, svafvelväte och kolsvafla. Se
J. Hellström: »Om yrkessjukdomar och industriell
hygien» (i »Hälsovännens Flygskrifter», 26, 1896)
och E. Almquist: »Allmän helsovårds-lära» (1897).
J. E. J-n.
*Ysane. 2,466 har. 1,176 innev. (1897).
*Ysby. 3,735 har. 1,020 innev. (1897).
*Ystad hade 9,331 innev. 1897. Taxeringsvärdet
var s. å. 10,318,200 kr., hvaraf 609,200 kr. för
jordbruksfastighet. Stadens tillgångar voro 1896
bokförda till 2,530,717 kr., skulderna till 1,441,447
kr. Pr bevillningskrona utdebiterades s. å. kr. 3,82
för kommunala behof. 1894 tillkom den 28 km. långa
normalspåriga Y.-Gersnäs jernväg. 1897 funnos 109
handlande, med 115 biträden och en inkomst af rörelsen
af 329,210 kr. Antalet fabriker 1896 var 37, med 714
arbetare och ett tillverkningsvärde af 8,s mill. kr.,
hvaraf 6 mill. kommo på ett sockerraffinaderi,
och handtverkare 145, med 377 arbetare. Antalet
ankomna och afgångna fartyg 1897 var 1,826, om 388,845
tons. Stadens egen handelsflotta bestod af 7 segel-och
2 ångfartyg, om tills. 1,344 tons. Tulluppbörden
uppgick till 350,345 kr. Sqvadronen af »Kronprinsens
husarregemente» flyttades redan 1882 till
Helsingborg. Skånska dragonregementets skolor
äro förlagda till Y. Ny kasern 1897. Läroverket
(hvars hufvudbyggnad är af 1814, nybyggnad af 1890)
är femklassigt, men har i många år på stadens
bekostnad varit fullständigt på latin-linien med
reallinie t. o. m. 6:te klassen. »Ystads Allehanda»
och »Dagbladet Ystads-Posten» utkomma numera 6 ggr
i veckan. S:t Maria och S:t Peters församlingar
äro (sedan början af 1880-talet) -förenade i en
församling: Y:s stadsförsamling. Staden bildar nu
ensam en valkrets vid riksdagsmannaval till Andra
kammaren.
Ystad-Eslöfs jernväg, normalspårig, 76 km. lång,
tillhörig Y.-E. jernv.-akt.-bol., öppnades sträckan
Ystad-Bjersjölagård d. l Dec. 1865 och i sin helhet
d. 11 Maj 1866. För anläggningen hafva lemnats
2,450,000 kr. i lån af statsmedel. j. L.
Ystad-Gersnäs jernväg, normalspårig, 28 km. lång,
tillhörig Y.-G. jern vägsaktiebolag, utgår från
Köpings bro station å Ystad-Eslöfs jernväg till
Gersnäs station å Simrishamn-Tomelilla jernväg
och öppnades för trafik d. 5 Okt. 1894. Den 8
km. långa sträckan mellan Köpingsbro och Ystad
-Eslöfsbanans ändstation Ystad trafikeras gemensamt
af Ystad-Eslöfs och Ystad-Gersnäs jernvägs-aktiebolag.
J. L.
Ystradyfodwg [-duk], stadsliknande samhälle
i grefsk. Glamorgan, Wales, vid Taffs biflod
Rhondda. 88,351 innev. (1891). Jern- och
Stenkolsgrufvor.
Ytbergarter, geol. Se Djupbergarter. Suppl.
Ytgrus. Se Kross-stensgrus.
*Ytterby. 3,325 har. 1,652 innev. (1897).
*Ytter-Selö. 4,735 har. 1,095 innev. (1897).
*Ytter-Tjurbo härad. 15,582 har. 3.369 innev. (1897).
Ytteröra. Se Hörselorgan.
Ytved. Se Trä, sp. 844.
Yukon, distrikt i Canada (se d. o. Suppl.).
Yunka, urinnevånarna i de »varma dalarna» (yunca] på
Periis kust, tillhörde flere stammar (callana, eten,
catacao, chimu, chanca m. fl.), hvilka i civilisation
och intellektuel begåfning voro öfverlägsna quichua
(befolkningen i berglandet), men bosatta i ett smalt
område och genom ödemarker och obygder söndrade i en
mängd mindre samhällen, dukade de till större delen
under för de mäktigare quichua. De flesta af deras
befästa byar, som ännu finnas qvar i stort antal, voro
uppförda på svårtillgängliga höjder utan vatten, och
befolkningen underkastade sig hällre att hvarje dag
hemta vatten i dalgångarna än utsätta sina boningar
för öfversvämningar och sig sjelfva för dalarnas
febrar och fienders anfall. Deras borgar, tempel och
hiiacas (pyramidgrafvar) öfverträffa vida quichuas
i storlek och arkitektonisk skönhet samt genom sin
rikedom på lerkärl, metaller och tyger. Några af
deras språk (yunkaspråken) hafva bibehållit sig, såsom
etens, hvaremot det af chanca, hvilka såsom fiskare
bo längs kusten ned till Chile, talade språket synes
vara endast en dialekt af chimuspråket.
*Yxnerum. 10,173 har. 1,087 innev. (1897).
Yxpila, hamn. Se Gamla Karleby.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
