Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - * Örebro - * Örebro härad. - * Örebro kontrakt. - Örebro-Köpings jernväg. Se Köping-Hults jernväg. Suppl. - * Örebro län. - Örebro-Svartå jernväg - * Öregrund - * Öreryd. - * Örgryte. - * Örja. - * Örkelljunga. - * Örkene. - * Örloggsflagg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för inkomst af kapital och arbete. Antalet
fabriker 1896 var 50, med 773 arbetare och ett
tillverkningsvärde af 2,07 mill. kr., och handtverkare
202, med 504 arbetare. (Om det forna gevärsfaktoriet
i Ö. se Gevärsfaktori. Suppl.) De handlande voro 296
år 1897, med 412 betjente och en inkomst af rörelsen
af 914,510 kr. Antalet ankomna och afgångna fartyg
1897 var 134, om 7,058 tons. Hemmahörande fartyg
voro 1 segel- och 4 ångfartyg, och tillsammans 503
tons. Staden erhöll stapelstads- samt nederlags- och
transitoupplagsrätt d. 24 April 1896. – Till
restaurering af slottet anvisade 1896 års riksdag
44,000 kr. med vilkor bl. a. att lika stort belopp
anskaffades på enskild väg. Kungsstugan skall
flyttas. Grefve A. E. von Rosens byst aftäcktes
1898 på jernvägsplanen framför norra stationen. En
49 km. lång enskild jernväg öppnades 1897 för
trafik mellan Ö. och Svartå station å Nordvestra
stambanan, och en statsbana är under anläggning till
Krylbo. »Örebro Tidning» utkommer numera 6 ggr och
»Nerikes Allehanda» vanligen 6 ggr i veckan. Dessutom
utgifvas i staden »Nerikes Tidning» 3 à 4 ggr i veckan
och »Bergslagernas Tidning» minst 2 ggr i veckan.
*Örebro härad. 62,617 har. 13,696 innev. (1897).
*Örebro kontrakt. 35,009 har. 27,220 innev. (1897).
Örebro-Köpings jernväg. Se Köping–Hults
jernväg. Suppl.
*Örebro län. Genom dels genomförd, dels vid början
af år 1900 blifvande gränsreglering mot Vestmanlands
län kommer arealen, nu utgörande 9,095 qvkm., att
då blifva omkr. 9,115 qvkm., och församlingarnas
antal inom Strengnäs stift 45, inom Vesterås stift
15 samt 1 församlingsdel, inom Karlstads stift 4 och
1 församlingsdel samt en obetydlig församlingsdel
inom Linköpings stift. Folkmängden vid 1897 års slut
uppgick till 191,684 pers. (94,259 mankön, 97,425
qvinkön), af hvilka 167,946 å landsbygden och 23,738
i städerna. Tillväxten under de sista fem åren har
varit 4 1/2 proc. – De två bergslagen och häradet
i Lindes domsaga bilda ett tingslag. För val af
ledamöter i riksdagens Andra kammare är Askersunds
stad förenad med städer i Värmlands län samt Nora
och Lindesberg med städer i Upsala och Vestmanlands
län. – Länet är nu deladt i 6 provinsial- och 9 extra
provinsialläkaredistrikt. – Landtbruksskolan flyttades
1898 till Ekeberg i Lillkyrka socken. Vid Käfvesta
finnes äfven en landtmannaskola med samma styrelse som
folkhögskolan och den med denna förenade folkhögskolan
för unga qvinnor. En för Örebro och Värmlands län
gemensam döfstumskola är fördelad på två afdelningar,
en i Örebro och en å landtegendom en Gumpetan i
Grafva socken, Värmlands län. Om Hjelmarens sänkning
och dervid vunna resultat se Hjelmaren. Suppl.
I medeltal skördades 1893–97 65,000 hl. hvete, 307,000
hl. råg, 46,000 hl. korn, 1,182,000 hl. hafre, 25,500
hl. blandsäd och 750,000 hl. potates. Kreatursstocken
uppgafs 1896 till 14,520 hästar, 107,945 nötkreatur
(deraf 72,680 kor), 30,900 får och 22,520 svin. Ur
89 grufvor brötos 1897 284,186 t. jernmalm
och vid 41 masugnar tillverkades 141,783 t. tackjern
och direkt från masugn framstäldt gjutgods samt vid
andra verk 87,654 t. smältstycken, råskenor och göt
m. m. samt 55,856 t. stång-, fason- och finjern samt
-stål. Af silfver och blymalmer brötos 2,353 t.,
af kopparmalmer 268 t, af zinkmalm 19,179 ton och
erhöllos 2,2 kg. guld, 208,7 kg. silfver, 322,134
kg. bly, 92,300 kg. garkoppar, 24.583 ton rostadt
zinkblende och 24,740 kg. jernvitriol. Antalet
arbetare var 2,214 vid jerngrufvorna, 676 vid
andra grufvor och 2,810 vid jernverken. Vid
Yxhult och Hällabrottet i Kumla socken, vid
Lanna i Hidinge socken och vid Bungsäter i
Askers socken brytas täljsten, kalkbränning
idkas på flere ställen och brytning af marmor vid
Ekeberg i Lillkyrka socken. Tillverkningsvärdet
vid länets 373 fabriker (med 4,927 arbetare)
var 1896 10,17 mill. kr., hvaraf 1,46 mill. vid
sågverken och hyflerierna, 1,7 mill. vid jern- och
stålvarufabrikerna och gjuterierna, 0,67 mill. kr. vid
trämassefabrikerna och 0,5 mill kr. vid snickeri-
och möbelfabrikerna. Handtverkare voro 889 år
1896, med 892 arbetare och en bevillningstaxerad
inkomst af 667,300 kr., de handlande (1897)
709, med 783 betjente och inkomst af rörelsen
af 1,52 mill. kr. Handelsflottan räknade 1897
14 segelfartyg, om 666 tons, och 11 ångfartyg,
om 1,162 tons och 336 hästkrafter. De 18 enskilda
jernvägslinierna hade vid 1897 års slut en längd af
586 km., hvarjämte en linie Pålsboda–Örebro, 29,7
km., koncessionerats. Taxeringsvärdet var 1898 för
jordbruksfastighet 106,915,700 kr. å landsbygden och
1,866,250 kr. i städerna samt för annan fastighet
18,413,800 kr. å den förra och 26,609,970 kr. i de
senare, hvartill komma beviliningsfria fastigheter,
7,810,700 kr. å landsbygden och 3,390,000 kr. i
städerna. Inhemska aktiebolag egde 1895 fastigheter
taxerade till 27,6 mill. kr.
Örebro–Svartå jernväg, normalspårig, 49 km. lång,
utgår från Örebro södra station till Svartå station
vid Nordvestra stambanan, eges af Örebro–Svartå
jernvägsaktiebolag, men trafikeras af Örebro–Köpings
jernvägsaktiebolag. Den öppnades för trafik d. 29
Sept. 1897.
J. L.
*Öregrund, med ett område af 529 har, hade 946
innev. 1897. Taxeringsvärdet var s. å. 807,700 kr.,
deraf 197,900 kr. för jordbruksfastighet. Stadens
tillgångar voro 1896 bokförda till 83,000 kr.,
skulderna till 24,800 kr.; för kommunala
behof utdebiterades kr. 4,75 à 7,50 pr
bevillningskrona. Hamnen besöktes 1897 af 512
ankommande och afgående fartyg, om 224,436 tons. På
platsen hemmahörande fartyg voro 9 (segelfartyg),
om 606 tons. Någon industriel anläggning finnes icke.
*Öreryd. 6,975 har. 470 innev. (1897).
*Örgryte. 2,176 har. 10,609 innev. (1897).
*Örja. 960 har. 496 innev. (1897).
*Örkelljunga. 15,286 har. 3,556 innev. (1897).
*Örkene. 23,886 har. 4,285 innev. (1897).
*Örlogsflagg. Svenska örlogsflaggen, blå och gul,
tretungad och försedd med unionsmärke, skall, enligt
k. kung. ang. förande af flagga å statens fartyg och
byggnader af d. 7 Maj 1897, begagnas å örlogsflottans
fartyg, båtar och byggnader samt å kungliga slott,
der konungen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
