Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Aalborg, stad i norra Jylland - Aalborg, Niels Mikkelsen - Aalborg amt, på halfön Jylland - Aalborg stift - Aalesund l. Ålesund, stad i Norge - Aalholm - Aall, ansedd norsk familj - Aall. 1. Niels A. - Aall. 2. Jörgen A. - Aall. 3. Jakob A. - Aall. 4. Hans Jörgen Kristian A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för stiftsamtmannen), Budolfi-kyrkan och Jens Bangs
vackra stenhus från 1624 (nu apotek). I A. finnas
en lärd skola, ett museum för konst och historia, 2
sparbanker och 3 banker; äfven kreditföreningen för
jordegare i norra Jylland har där sitt säte. Liflig
handel på Sverige, Norge och England, särskildt
utförsel af lantbruksprodukter. Åtskilliga fabriker,
i synnerhet sprit- och cementfabriker. Handelsflottan
bestod 1901 af 94 segelfartyg om 2,233 tons och 12
ångfartyg om 3,754 tons. A. är förenadt med det
norr om Limfjorden liggande Nörre Sundby genom
två broar, 580 m. långa, en pontonbro, byggd
1863-65, och en fast järnvägsbro, byggd 1873-79,
den största bro i Danmark. - A. omtalas redan i 11:e
årh. som en viktig handelsplats, men fick först 1342
stadsprivilegier. Under bondeupproret 1534 befäste
vendelborna staden, men 18 dec. s. å. stormades och
plundrades den af Rantzaus landsknektar. Också under
krigen i 17 :de årh. led den mycket. Till 1554 hörde
A. till Viborg stift, men blef då säte för biskopen
i Börglum, senare kalladt Aalborg stift. Genom
skilsmässan från Norge och sillfiskets upphörande
i Limfjorden led A. mycket; dock var det ända till
midten af 19:de årh. Nörrejyllands största stad,
men har sedan öfverflyglats af Aarhus. A. är numera
i stark tillväxt. Kung Hans både föddes och dog där.
E. EBG.
Aalborg [ål-], Niels Mikkelsen, dansk präst
och författare, f. 1562 i Aalborg, fick 1590 en
prästerlig befattning i Skåne och blef 1612 prost
i Helsingborg. Till menige mans bästa skref han på
danska och vågade dessutom afvika från den lutherska
ortodoxien. Då han i sin år 1611 utgifna förklaring
öfver uppenbarelsen framställde den uppfattningen
att hedningar möjligen kunde blifva saliga utan
att känna Kristus och slutligen uttalade sympati
för prästen Ole Kok, som närmade sig calvinismen,
blef han 1614 fråndömd sitt ämbete. Dock kallades
han 3 år senare till pastor vid Holmens kyrka i
Köpenhamn och tjänstgjorde där till 1636. Död 1645.
E. EBG.
Aalborg amt [ål-], på halfön Jylland, innefattar
området mellan Mariagerfjord och Limfjorden samt
ett härad, Kjær härad, norr om Limfjorden. 2,896
kvkm. med 128,600 inv. (1901); befolkningen har
fördubblats sedan 1840. Amtet omfattar 4 städer,
Aalborg, Nörre Sundby, Nibe och Lögstör, samt 8
härad. Omkr. 1/6 af arealinnehållet består af hedar
och mossar, bl. a. "den store vildmose" norr och
"den lille vildmose" söder om Limfjorden. Af 289,000
hektar land voro 1901 97,400 åker, 109,600 äng och
betesmark, men blott 16,250 skog. Kreatursstocken
var 1898 29,500 hästar, 116,300 nötkreatur, 103,000
får och getter och 65,400 svin.
E. EBG.
Aalborg stift [al-], danskt biskopsstift, omfattande
landet norr om Limfjorden, alltså Hjörring och
Thisted amt samt Kjær härad af Aalborg amt (den
öfriga delen af amtet lyder under Viborg stift),
vidare staden Aalborg, med tills. 250,000 inv. (1901).
E. EBG.
Aalesund [ål-] l. Ålesund, stad i Norge, Romsdals amt,
Söndmöre fogderi. 11,777 inv. (1900). Är byggdt på tre
öar och har en god hamn. Liflig handel, skeppsfart
och utförsel af fisk. Af stadens handelsflotta
hade 1900 ångfartygen en dräktighet af 14,100 tons,
segelfartygen 1,400 tons.
Aalholm [ål-], hufvudort i grefskapet Kristiansholm
på danska ön Laaland, nära Nysted, med en stor och
präktig park. Var under medeltiden en befäst borg,
hvarest 1366 fredsslut egde rum mellan kung Valdemar
Atterdag och hertigarna af Mecklenburg. A. hörde
i 16:e-18:e årh. flere gånger till de danska
änkedrottningarnas lifgeding, men bortsåldes 1725
från kronan och blef 1734 en del af nämnda grefskap.
E. EBG.
Aall [ål], ansedd norsk familj, som urspr. lär
härstamma från Jylland. Dess förste norske medlem kom
vid 12 års ålder omkr. 1714 från London till Norge,
slog sig ned som köpman i Porsgrund och dog 1784. Hans
sonsöner voro följande:
1. Niels A., statsman, f. 1769 i Porsgrund, fick
merkantil utbildning i England och Frankrike samt var
köpman i Skien, då Norges regent, Kristian Fredrik,
2 mars 1814 kallade honom till regeringsråd. Efter
kungavalet i maj s. å. blef A. statsråd och chef för
handels- och tulldepartementet. Han arbetade ifrigt
för Norges själfständighet och var en af de tre,
som riksförsamlingen på Eidsvold förgäfves afsände
till London för att utverka det nya konungadömets
erkännande. Omedelbart efter sin hemkomst afslutade
han jämte Jonas Collett konventionen i Moss (14
aug. 1814), och 28 nov. s. å. tog han afsked från
statsrådsämbetet. Sedan han 1815 varit stortingsman,
deltog han icke vidare i det politiska lifvet.
Död 1854.
2. Jörgen A., den förres broder, affärsman,
f. 1771, d. 1833, slog sig 1796 ned som
grosshandlare i Porsgrund, men gjorde genom
konfiskation och dåliga konjunkturer så stora
förluster, att han måste lägga ned sin affär.
Som medlem af riksförsamlingen på Eidsvold 1814 och
af det första stortinget s. å. förde han en dagbok,
som utgifvits af Y. Nielsen (i "Bidr. t. Norges
hist. i 1814").
3. Jakob A., den förres broder, statsman,
författare och industriidkare, föddes 27 juli
1773 i Porsgrund. Studerade först teologi i
Köpenhamn och sedermera bergsvetenskap vid flere tyska
universitet. Från 1799, då han köpte Nes’ järnbruk,
och allt framgent var han industriidkare.
Hans kunskaper i bergsväsendet anlitades ofta af
regeringen, hvilken flere gånger kallade honom till
medlem af kommittéer för dettas ordnande. Som medlem
af riksförsamlingen på Eidsvold 1814 slöt han sig
till den wedel-jarlsbergska minoriteten, hvilken
ifrade för föreningen med Sverige. Ända till
1830 spelade han sedan en framstående roll i det
norska stortinget. - Utom statsekonomiska och
politiska afhandlingar, samlade i Nutid og
fortid (1833-36), författade A. flere arbeten
i sitt fäderneslands historia. Det värderikaste
af dessa är hans Erindringer som bidrag til Norges
historie fra 1800-1815 (1844-45), hvari författaren
ådagalagt stor sakkännedom, oväld och kritisk skärpa.
Dessutom intresserade han sig lifligt för Nordens
fornspråk och understödde utgifningen af Björn
Haldorssons isländska lexikon. På sin ålderdom
verkställde, han en mycket god öfversättning af Snorre
Sturlassons Heimskringla, hvars utgifning 1838-39
i en praktfull upplaga - med värdefulla geografiska
anmärkningar jämte en karta af G. Munthe - han själf
ombesörjde. Död 4 aug. 1844.
4. Hans Jörgen Kristian A., den förres son,
amtman, föddes på Nes 4 nov. 1806, utnämndes 1840
till öfverrätts-assessor i Bergen samt 1846 till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
