Print (PDF) - On this page / på denna sida - Aalborg, stad i norra Jylland - Aalborg, Niels Mikkelsen - Aalborg amt, på halfön Jylland - Aalborg stift - Aalesund l. Ålesund, stad i Norge - Aalholm - Aall, ansedd norsk familj - Aall. 1. Niels A. - Aall. 2. Jörgen A. - Aall. 3. Jakob A. - Aall. 4. Hans Jörgen Kristian A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för stiftsamtmannen), Budolfi-kyrkan och Jens Bangs vackra stenhus från 1624 (nu apotek). I A. finnas en lärd skola, ett museum för konst och historia, 2 sparbanker och 3 banker; äfven kreditföreningen för jordegare i norra Jylland har där sitt säte. Liflig handel på Sverige, Norge och England, särskildt utförsel af lantbruksprodukter. Åtskilliga fabriker, i synnerhet sprit- och cementfabriker. Handelsflottan bestod 1901 af 94 segelfartyg om 2,233 tons och 12 ångfartyg om 3,754 tons. A. är förenadt med det norr om Limfjorden liggande Nörre Sundby genom två broar, 580 m. långa, en pontonbro, byggd 1863-65, och en fast järnvägsbro, byggd 1873-79, den största bro i Danmark. - A. omtalas redan i 11:e årh. som en viktig handelsplats, men fick först 1342 stadsprivilegier. Under bondeupproret 1534 befäste vendelborna staden, men 18 dec. s. å. stormades och plundrades den af Rantzaus landsknektar. Också under krigen i 17 :de årh. led den mycket. Till 1554 hörde A. till Viborg stift, men blef då säte för biskopen i Börglum, senare kalladt Aalborg stift. Genom skilsmässan från Norge och sillfiskets upphörande i Limfjorden led A. mycket; dock var det ända till midten af 19:de årh. Nörrejyllands största stad, men har sedan öfverflyglats af Aarhus. A. är numera i stark tillväxt. Kung Hans både föddes och dog där. E. EBG. Aalborg [ål-], Niels Mikkelsen, dansk präst och författare, f. 1562 i Aalborg, fick 1590 en prästerlig befattning i Skåne och blef 1612 prost i Helsingborg. Till menige mans bästa skref han på danska och vågade dessutom afvika från den lutherska ortodoxien. Då han i sin år 1611 utgifna förklaring öfver uppenbarelsen framställde den uppfattningen att hedningar möjligen kunde blifva saliga utan att känna Kristus och slutligen uttalade sympati för prästen Ole Kok, som närmade sig calvinismen, blef han 1614 fråndömd sitt ämbete. Dock kallades han 3 år senare till pastor vid Holmens kyrka i Köpenhamn och tjänstgjorde där till 1636. Död 1645. E. EBG. Aalborg amt [ål-], på halfön Jylland, innefattar området mellan Mariagerfjord och Limfjorden samt ett härad, Kjær härad, norr om Limfjorden. 2,896 kvkm. med 128,600 inv. (1901); befolkningen har fördubblats sedan 1840. Amtet omfattar 4 städer, Aalborg, Nörre Sundby, Nibe och Lögstör, samt 8 härad. Omkr. 1/6 af arealinnehållet består af hedar och mossar, bl. a. "den store vildmose" norr och "den lille vildmose" söder om Limfjorden. Af 289,000 hektar land voro 1901 97,400 åker, 109,600 äng och betesmark, men blott 16,250 skog. Kreatursstocken var 1898 29,500 hästar, 116,300 nötkreatur, 103,000 får och getter och 65,400 svin. E. EBG. Aalborg stift [al-], danskt biskopsstift, omfattande landet norr om Limfjorden, alltså Hjörring och Thisted amt samt Kjær härad af Aalborg amt (den öfriga delen af amtet lyder under Viborg stift), vidare staden Aalborg, med tills. 250,000 inv. (1901). E. EBG. Aalesund [ål-] l. Ålesund, stad i Norge, Romsdals amt, Söndmöre fogderi. 11,777 inv. (1900). Är byggdt på tre öar och har en god hamn. Liflig handel, skeppsfart och utförsel af fisk. Af stadens handelsflotta hade 1900 ångfartygen en dräktighet af 14,100 tons, segelfartygen 1,400 tons. Aalholm [ål-], hufvudort i grefskapet Kristiansholm på danska ön Laaland, nära Nysted, med en stor och präktig park. Var under medeltiden en befäst borg, hvarest 1366 fredsslut egde rum mellan kung Valdemar Atterdag och hertigarna af Mecklenburg. A. hörde i 16:e-18:e årh. flere gånger till de danska änkedrottningarnas lifgeding, men bortsåldes 1725 från kronan och blef 1734 en del af nämnda grefskap. E. EBG. Aall [ål], ansedd norsk familj, som urspr. lär härstamma från Jylland. Dess förste norske medlem kom vid 12 års ålder omkr. 1714 från London till Norge, slog sig ned som köpman i Porsgrund och dog 1784. Hans sonsöner voro följande: 1. Niels A., statsman, f. 1769 i Porsgrund, fick merkantil utbildning i England och Frankrike samt var köpman i Skien, då Norges regent, Kristian Fredrik, 2 mars 1814 kallade honom till regeringsråd. Efter kungavalet i maj s. å. blef A. statsråd och chef för handels- och tulldepartementet. Han arbetade ifrigt för Norges själfständighet och var en af de tre, som riksförsamlingen på Eidsvold förgäfves afsände till London för att utverka det nya konungadömets erkännande. Omedelbart efter sin hemkomst afslutade han jämte Jonas Collett konventionen i Moss (14 aug. 1814), och 28 nov. s. å. tog han afsked från statsrådsämbetet. Sedan han 1815 varit stortingsman, deltog han icke vidare i det politiska lifvet. Död 1854. 2. Jörgen A., den förres broder, affärsman, f. 1771, d. 1833, slog sig 1796 ned som grosshandlare i Porsgrund, men gjorde genom konfiskation och dåliga konjunkturer så stora förluster, att han måste lägga ned sin affär. Som medlem af riksförsamlingen på Eidsvold 1814 och af det första stortinget s. å. förde han en dagbok, som utgifvits af Y. Nielsen (i "Bidr. t. Norges hist. i 1814"). 3. Jakob A., den förres broder, statsman, författare och industriidkare, föddes 27 juli 1773 i Porsgrund. Studerade först teologi i Köpenhamn och sedermera bergsvetenskap vid flere tyska universitet. Från 1799, då han köpte Nes' järnbruk, och allt framgent var han industriidkare. Hans kunskaper i bergsväsendet anlitades ofta af regeringen, hvilken flere gånger kallade honom till medlem af kommittéer för dettas ordnande. Som medlem af riksförsamlingen på Eidsvold 1814 slöt han sig till den wedel-jarlsbergska minoriteten, hvilken ifrade för föreningen med Sverige. Ända till 1830 spelade han sedan en framstående roll i det norska stortinget. - Utom statsekonomiska och politiska afhandlingar, samlade i Nutid og fortid (1833-36), författade A. flere arbeten i sitt fäderneslands historia. Det värderikaste af dessa är hans Erindringer som bidrag til Norges historie fra 1800-1815 (1844-45), hvari författaren ådagalagt stor sakkännedom, oväld och kritisk skärpa. Dessutom intresserade han sig lifligt för Nordens fornspråk och understödde utgifningen af Björn Haldorssons isländska lexikon. På sin ålderdom verkställde, han en mycket god öfversättning af Snorre Sturlassons Heimskringla, hvars utgifning 1838-39 i en praktfull upplaga - med värdefulla geografiska anmärkningar jämte en karta af G. Munthe - han själf ombesörjde. Död 4 aug. 1844. 4. Hans Jörgen Kristian A., den förres son, amtman, föddes på Nes 4 nov. 1806, utnämndes 1840 till öfverrätts-assessor i Bergen samt 1846 till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
