Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Aall. 4. Hans Jörgen Kristian A. - AA. LL. M. l. AA. M., förkortning för Artium liberalium magister (se d. o.). - Aallotar, finsk myt. - Aalst l. Aelst, fr. Alost - AA. M. Se AA. LL. M. - Aanrud, Hans - Aar l. Aare - Aarau - Aarburg - Aare, flod i Schweiz. Se Aar. - Aarestrup, Karl Ludvig Emil - Aarflot, norsk bondesläkt. - Aarflot. Sivert Knudsen A. - Aarflot. Berthe Canutte A. - Aarflot. Rasmus Sivertsön A. - Aarflot. Mauritz Andreas Rasmussen A. - Aargau
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
amtman i Bratsbergs amt. I stortinget representerade
A. tvenne gånger Bergen (1842 och 1845), och
från 1851 till 1869 var han sitt amts ständige
representant, utom 1857, då han undanbad sig
omval. Hans arbetsamhet, mångsidighet och
oberoende ekonomiska ställning gjorde honom till
en af stortingets mest inflytelserike medlemmar;
från 1851 till 1869 blef han städse vald till
president. 1877 tog han afsked från amtmansämbetet,
utan att anhålla om pension, men stortinget beviljade
honom 1878 utan debatt en årlig nationalbelöning
af 6,000 kr. Vid Köpenhamns universitets jubelfest
1879 blef han juris hedersdoktor. Död 24 febr. 1894.
(O. A. Ö.)
AA. LL. M. l. AA. M., förkortning för Artium
liberalium magister (se d. o.).
Aallotar [al-], finsk myt., böljornas mö, en af
vattnets gudomligheter.
Aalst l. Aelst [al-], fr. Alost, stad i belgiska
provinsen Östflandern, vid floden Dender. 30,000
inv. (1902). Linne- och bomullsmanufakturer,
stor handel med humle. I S:t Martinskyrkan finnas
Europas äldsta klockspel samt en grafvård öfver Dirk
(Thierry) Martens, som 1473 här anlade det första
boktryckeriet i Belgien.
AA. M. Se AA. LL. M.
Aanrud [ån-]. Hans, norsk författare, f. i Gausdal,
Gudbrandsdalen, 3 sept. 1863, var från jan. 1899 en
kort tid chef för Bergens teater. I novellistisk
och dramatisk form har A. publicerat skildringar ur
nutida norskt småstads- och landtlif, hvilka präglas
af en godmodig, ofta humoristisk realism. Bland hans
arbeten må nämnas Fortællinger (1891), Fra Svipop til
Venaasen (1892), En vinternat (1896), Storkarer (1897;
2:a uppl. 1901) Seminaristen (1901) samt lustspelen
Storken (1895) och Höjt til hest (1901).
Aar [ar] l. Aare, flod i Schweiz, kommer från
öfre Aarjökeln vid Finsteraarhorn, genomflyter
Haslidalen samt Brienz- och Thun-sjöarna, upptager
Neufchâtel-sjöns aflopp och utfaller i Rhen. Längd
360 km., fallhöjd 1,778 m. A. är segelbar från
Thun-sjön. Bifloder från höger: Emme, Reuss och
Limmat; från vänster: Saane och Zihl. Det 77
m. höga vattenfall, som Aar bildar vid Handeck i
öfre Haslidalen, anses för ett af de praktfullaste
i Europa.
Aarau [ar-], hufvudstad i schweiziska
kantonen Aargau, vid floden Aar. 7,995
inv. (1900). Tillverkning af fysikaliska
instrument samt bomulls-, siden- och knifsmedsvaror;
kanongjuteri. - 1415 öfvergick A. från habsburgska
huset till kantonen Bern, och då Aargau 1803 bildades,
blef A. dess hufvudstad. Toggenburgska kriget slöts
genom en fred i A. aug. 1712.
Aarburg [ar-], stad i Schweiz, kantonen Aargau,
vid Wiggers utlopp i Aar. 2,303 inv. (1900). En
hängbro, 80 m. lång, leder öfver floden. Ofvanför
staden, på höga klippor, ligger slottet A., nu
korrektionsinrättning. Bomullsfabriker och vinhandel.
Aare, flod i Schweiz. Se Aar.
Aarestrup [årestrupp], Karl Ludvig Emil, dansk skald,
f. 4 dec. 1800 i Köpenhamn, d. 20 juli 1856 i Odense
såsom stiftsfysikus (provinsialläkare), tillbragte
större delen af sitt lif på Laaland, upptagen af sin
läkarpraktik och af sällskapslif. Poesien fick endast
hans lediga stunder. Uppmuntrad
af Kr. Winther, utgaf han 1837 en samling Digte,
som emellertid rönte föga erkännande af kritiken
och ej fick någon afsättning. Hans obenägenhet
för offentligt framträdande ökades häraf, och den
andra samlingen af hans dikter (Efterladte digte,
1863) trycktes först sju år efter hans död. A. är
uteslutande lyriker; en frisk och kraftig sensualism
genomströmmar hans dikt, hvars ämne oftast är
förhärligandet af den kvinnliga skönheten och den
erotiska njutningen. I motsättning till dåtidens i
allmänhet spekulativa och öfversinnliga danska poesi,
är A:s vers konkret och åskådlig, allt är sedt
och iakttaget samt återgifvet med en färgstyrka
och en lifsglöd, som förakta alla konventionella
fördomar. A. slöt sig närmast till Öhlenschläger,
som han varmt beundrade, men är i sitt lätta och
kvicka humör och sin solida poetiska teknik en fullt
själfständig skald. Samlede digte af A. utgåfvos 1877
(ny uppl. 1899) af F. L. Liebenberg. En essay om
honom finnes i Georg Brandes’ "Samlede skrifter", II.
B-N B.
Aarflot [år-], norsk bondesläkt - Sivert Knudsen
A., f. 1759, d. 1817, skollärare på Söndmöre
1778-98 och därefter lensmand i Volden, är känd
för sitt arbete i folkupplysningens tjänst och för
införande af förbättringar i jordbruket. 1808 fick
han tillstånd att anlägga ett boktryckeri på sin
gård Eksæt, hvilket ännu eges af familjen, och
hvarifrån han bl. a. 1810-16 utgaf veckotidningen
"Norsk landboblad", som han själf redigerade. - Hans
dotter Berthe Canutte A., f. 1795, d. 1859, är en af
de mest lästa författarinnor af uppbyggelseböcker i
Norge. Hennes arbeten, af hvilka en samling andliga
sånger, Troens frugt, upplefvat ett tiotal upplagor,
äro samlade i 5 dlr med titeln "Smuler til næring
for livet i Gud" (1856-62; ny uppl. 1868-70). -
Hennes bror Rasmus Sivertsön A., f. 1792, d. 1845,
lensmand i Volden sedan 1816, dref tryckeriet
efter fadern och utgaf flere tidningar samt var
stortingsman 1824-28, 1833 och 1839. - Dennes son
Mauritz Andreas Rasmussen A., f. 1821, fortsatte med
tryckeriet, hvarifrån han bl. a. utgaf veckotidningen
"Postbudet" 1845-68 och "Norsk landbrugstidende"
1848-55. Han representerade Romsdals amt i stortinget
1854-88, där han slöt sig till Joh. Sverdrup. 1882
utgaf han ett större arbete med titeln Odelsbonden om
grundloven i dens hovedbestemmelser, ett försök till
bemötande af den juridiska fakultetens betänkande
om konungens sanktionsrätt i grundlagsfrågor
(i sin ordning bemött af H. L. Rydin 1883).
(O. A. Ö.)
Aargau [ar-], kanton i schweiz. statsförbundet,
1,404 kvkm. med 206,460 inv. (1900),
däraf 99,6 proc. tysktalande och 55
proc. protestanter. A. tillhör Rhens flodområde och
genomflytes af dennes vänstra biflod Aar, som här
mottager Reuss och Limmat. A. uppfylles af Juras
nordöstliga och Alpernas nordligaste utskott samt är
ett på skog och ängsmark rikt öfvergångsland,
med sädes-, vin- och fruktodling. Boskapsskötseln
står högt; äfvenså tillverkningen af bomulls-
och sidentyg. Landets odling går tillbaka ända till
romarnas tid. Nära Reuss’ mynning låg den romerska
fästningen Vindonissa. I grannskapet
ligger slottet Habsburg, det österrikiska husets
stamgods. Först 1803 inträdde A. i schweiziska
statsförbundet. Hufvudort: Aarau, vid Aar. Enligt
författningen (af 1885) är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
