- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
59-60

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Abraxas-stenar l. Abraxas-gemmer - Abrégé, fr., förkortning - Abrenuntiation (af lag. abrenuntiare, afsäga sig) - Abrial, André Joseph - Abrin, kem. farm., ett giftigt ämne - Abrogation, afskaffande, upphäfvande - Abrolhos. 1. (S:t Barbaras öar) - Abrolhos. 2. Grupp af klippor - Abroma, bot. - A. Brong., i naturvetenskapliga namn förkortning för botanisten A. T. Brongniart - Abronia Juss., bot. - Abrudbanya, bergstad i Siebenbürgen - Abrupt, tvärt afbruten - Abrus precatorius L., bot. - Abruzzerna, försvenskadt namn på det italienska landskapet Abruzzo - Abruzzo, landskap i mellersta Italien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af alla de sekter, hvilka sysslade med magi och
alkemi. Se uppsats af E. Saglio i "Dictionnaire
des antiquités grecques" (1:sta bd 1877, med rik
bibliografi).

Abrégé [abre*e], fr. (af lat. abbreviare, af brevis,
kort), förkortning, sammandrag; utkast.

Abrenuntiation (af lat. abrenuntiare, afsäga sig) kallas
det i katolska kyrkan vid dopet brukliga afsägandet af
djäfvulen. Abrenuntiationen, som har sin grund i den
äldre kyrkans föreställning, att världen står under
onda makters herravälde, upptogs i den protestantiska
kyrkan genom Luther. När barnet hölls öfver dopfunten,
frågade prästen först efter barnets namn, hvarefter
han fortfor: "Afsägs du djäfvulen?" Sedan faddrarna
å barnets vägnar jakat därtill, följde ytterligare
frågorna: "och alla hans gärningar?", "och allt
hans väsende?" (jfr Olaus Petris dopformulär af år
1529). Abrenuntiationen fortfor att vara gällande
i svenska dopformuläret till 1811, då den borttogs
ur kyrkohandboken. I både Danmark och Norge är den
likväl ännu bibehållen. (J. HDR.)

Abrial, André Joseph, grefve, fransk jurist, f. 1750,
d. 1828, bidrog som direktoriets sändebud till Neapel
1799 mycket till organiserandet af Parthenopeiska
republiken, var 1799–1802 justitieminister, hade stor
andel i affattandet af Code Napoléon och organiserade
1808 rättsväsendet i konungariket Neapel. Efter
Napoleons fall (1814) slöt han sig till bourbonerna
och blef pär af Frankrike.

Abrin, kem. farm., ett giftigt ämne, framställdt
ur paternosterbönor, fröna af Abrus precatorius
L. (se d. o.). Abrinets kemiska natur är ej säkert
känd. Enligt några författare är det en giftig
ägghvitekropp (toxalbumin) med egenskaper liknande
enzymens (se Enzym). Dess giftighet är ofantligt
stor. Förgiftningens förlopp är långsamt, erinrande
om verkan af vissa sjukdomsalstrande bakteriers,
t. ex. difteri- eller tetanusbacillernas, giftiga
produkter (toxiner). Äfven i det afseendet liknar
abrinet många bakterietoxiner, att det, enligt tysken
Ehrlichs epokgörande undersökningar, småningom kan
framkalla immunitet (se d. o.), okänslighet mot
stigande, slutligen mycket stora doser, af hvilka
en liten bråkdel skulle döda ett icke immuniseradt
djur. – Ehuru de vackra, som leksak ej sällan
använda paternosterbönorna sålunda hysa i sig ett
häftigt gift, vålla de dock, om de skulle af misstag
nedsväljas, på grund af sin stora hårdhet i regel
ej förgiftning. Dock bör man gifvetvis iakttaga
försiktighet med dem. C. G. S.

Abrogation (af lat. abrogare, afskaffa), afskaffande,
upphäfvande.

Abrogera (lat. abrogare), afskaffa, förklara ogiltig,
t. ex. en lag, författning.

Abrolhos [abrå’lljås]. 1. (S:t Barbaras öar)
Samling af klippor och öar vid brasilianska kusten,
s. s. ö. om Porto Seguro, 18° s. br. – 2. Grupp af
klippor vid Australiens västkust, mellan 28° och 29°
s. br.

Abroma, bot., växtsläkte af
nat. fam. Sterculiaceæ. hvaraf A. angustum
Lin. fil., i Ostindien och Australien,
lämnar en stor myckenhet vackra bastfibrer.
(G. L-M.)

A. Brong., i naturvetenskapliga namn förkortning för
botanisten A. T. Brongniart.

Abronia Juss., bot., växtsläkte af
fam. Nyctaginaceæ, hvaraf A. umbellata Lam. från
Nord-Amerika med nedliggande grenar och täcka,
välluktande röda
blommor odlas på kalljord till infattning af
blomstergrupper. Äfven andra arter odlas.
G. L-M.

Abrudbanya [-ba’nja]. bergstad i Siebenbürgen,
komitatet Unter-Weissenburg, vid floden Ompoly. 2,900
inv. Guld- och silfververk. – Romarna hade här en
koloni, Auraria Daciæ.

Abrupt (lat. abruptus), tvärt afbruten,
osammanhängande: plötslig.

Abrus precatorius L., bot., växt af nat. fam.
Leguminosæ, afd. Papilionatæ, inhemsk i tropikerna,
klängande, busklik, med parbladiga blad, röda
blommor i klase och baljorna ledade. Fröna hafva en
vacker, glänsande korallfärg och en svart fläck
vid basen samt nyttjas till prydnader äfvensom
till radband. En infusion på fröna innehåller
jequiritin och användes mot ögonsjukdomar.
G. L-M.

Abruzzerna, försvenskadt namn på det italienska
landskapet Abruzzo. Om hertigen af A., den italienske
nordpolsfararen, se Ludvig (Luigi).

Abruzzo, landskap i mellersta Italien, mellan
floderna Tronto och Sangro. Det delas i tre delar:
A. citeriore, A. ulteriore 1 och
A. ulteriore 2, hvilka efter den nya administrativa
indelningen motsvara provinserna Chieti, Teramo och
Aquila, med tillsammans 12,056 kvkm. och 1,076,024
inv. (1901). A. är den högsta och vildaste delen af
Apenninerna, som här omsluta en bred kittelformig
högdal, hvars vatten genombryta den östra randkedjan
och gå ned till Adriatiska hafvet. På denna östra
kedja ligga Italiens högsta toppar, den trespetsiga
Gran Sasso d’Italia, hvars högsta spets, Monte
Corno, är 2,921 m., samt sydligare Monte Majella,
2,795 m., på den västra Monte Velino, 2,487
m. Klimatet är rått, och landet egnar sig bäst
för boskapsskötsel. Sommartiden drifvas väldiga
fårhjordar upp till betesmarkerna från söderut
belägna trakter. Särskilda lagar, liknande dem,
som i dylikt syfte gjorts gällande i Spanien och
Frankrikes s. ö. nejder, ordna de däraf framkallade
förhållandena (jfr Merinos). A:s skinkor och
fläsk äro berömda. Befolkningen, som till stor del
består af herdar, är enkel och härdad, men därjämte
okunnig och vidskeplig och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Feb 25 16:51:51 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfba/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free