Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Absoluta enheter, fys. - Absoluta nollpunkten. Se Nollpunkt - Absolut elektrometer. Se Elektrometer - Absolut fuktighet. Se Atmosfär - Absolution, lösande, frigörande, frikännelse; theol. - Absolutism. 1. Den styrelseform
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
upphof till införandet af s. k. absoluta enheter,
var Gauss. Det kännetecknande för ett sådant
enhetssystem är, att endast enheterna för ett
begränsadt antal (nämligen tre) fysikaliska
storheter väljas godtyckligt, under det att alla
öfriga enheter erhållas ur dessa grundenheter,
därigenom att man ger enkla värden åt de konstanter,
som ingå i experimentellt eller teoretiskt funna
relationer mellan de fysikaliska storheterna. I de
sålunda deriverade enheterna ingå bestämda potenser
af hvar grundenhet; potensens exponent kallas den
deriverade enhetens "dimension" med afseende på
ifrågavarande grundenhet. En enhets dimensioner med
afseende på ingående grundenheter uttryckas bäst genom
en särskild dimensions-ekvation. Så t. ex. finner man,
att en acceleration, a, är proportionell mot en längd,
l, och omvändt proportionell mot kvadraten på en tid,
t; detta uttryckes genom dimensionsekvationen
[a]=[l t-2].
Som grundenheter begagnades förr, och användas ännu
i den praktiska mekaniken, enheterna för längd,
metern, för kraft, kilogrammen (nämligen den kraft,
hvarmed jorden vid 45° lat. vid hafsytan attraherar
en kilogramvikt), samt för tid, medeltidssekunden. Af
dessa lider kraftenheten af en för en grundenhet
betänklig olägenhet, nämligen den att hvarken kunna
gifvas af en gång för alla förfärdigade etaloner
(normalmått), giltiga för alla möjliga orter, ej
heller på en gifven ort kunna bestämmas oberoende af
andra enheter. Då nämligen tyngdkraftens acceleration
ändras med latituden och med höjden öfver hafvet,
utgör en vid 45° lat. och vid hafsytan förfärdigad
kilogramvikt ej ett exakt mått på en kilogramkraft
på en annan ort. Man måste tvärtom, för att erhålla
dess värde såsom kraft, multiplicera med förhållandet
mellan tyngdens acceleration på stället i fråga och
vid 45° lat. Till vetenskapligt ändamål användes
därför numera, enligt på elektricitetskongressen i
Paris 1881 fattadt beslut, ett annat enhetssystem, det s. k.
C. G. S.-systemet (centimeter-gram-sekund-systemet), där
grundenheterna äro: enheten för längd, centimetern,
för massa, grammen (nämligen massan af en gramvikt),
och för tid, medeltidssekunden. Massan af en gramvikt
är tydligen densamma på olika ställen, hvarför sådana
massetaloner kunna förfärdigas på en plats (Breteuil,
nära Paris) och därifrån kringsändas till olika land.
Viktigare deriverade enheters definitioner och
dimensionsekvationer i C.G.S.-systemet kunna
erhållas sålunda:
Hastighet, v. En materiell punkt har hastigheten
1, om den på hvar sekund tillryggalägger 1 cm.
Dimensionsekvation: [v] = [lt-1].
Acceleration, a. En materiell punkt, som rör sig
rätlinigt, säges hafva accelerationen 1, om dess
hastighet på hvar sekund ökas med 1 cm.
Dimensionsekvation: [a] = [vt-1] = [lt-2].
Kraft, f. En krafts verkan på en fritt rörlig kropp är
proportionell mot produkten af kroppens massa och den
acceleration, som kraften åt densamma meddelar. Sättes
proportionalitetsfaktorn = 1, fås definitionen:
kraften 1 är den kraft, som åt massan 1 (1 gr.) förmår
meddela accelerationen 1 (1 cm. per sek.).
Dimensionsekvation: [f] = [m l t-2].
Denna kraftenhet kallas en dyn; 1,000,000 dyn
benämnas en megadyn. Tyngdkraftens acceleration
vid 45° lat. är 980,6 cm. per sekund, d. v. s. en
kilogramkraft (äldre enhetssystemet) förmår åt 1.000
gr. massa meddela accelerationen 980,6 cm. per sekund;
den äldre kraftenheten motsvarar sålunda 1,000x980,6
dyn = 0,9806 megadyn.
Mekaniskt arbete, A. Förflyttas en massenhet, under
inverkan af en kraftenhet, en längdenhet i kraftens
riktning, säges det af kraften förrättade arbetet
vara en arbetsenhet. Enheten i C.G.S.-systemet är det
arbete, som uträttas, då en kropp, påverkad af kraften
1 dyn, förflyttas 1 cm. längs kraftens riktning,
och kallas en erg. 1,000,000 erg = 1 megerg.
Dimensionsekvation: [A] = [f l] = [m l2 t-2].
I äldre enhetssystemet var arbetsenheten en
kilogrammeter, motsvarande alltså 0,9806 megadyn x 100
cm., d. v. s. 98,06 megerg.
En i rörelse befintlig kropps rörelse-energi är
ekvivalent med ett mekaniskt arbete och mätes därför
med samma mått: erg och megerg. Detsamma gäller eller
kan gälla om hvarje annan energiform. En sådan är,
bland andra, en värmemängd. Emellertid är det af
praktiska skäl brukligare att mäta värmemängder i
kalorier (se Värme). En kilogramkalori motsvarar 428
kilogrammeter; en gramkalori motsvarar således 0,428
kilogrammeter, d. v. s. 42 megerg.
Täthet, d = massa per volymsehhet.
Dimensionsekvation: [d] = [m l-3].
Tryck, p, är den på ytenheten af en vätska eller gas
utöfvade tryck-kraften. Trycket mätes sålunda i dyn
(megadyn) per kvadratcentimeter.
Dimensionsekvation: [p] = [f l-2] = [m l-1 t-2].
Om barometerståndet vid 45° lat. och hafsytan vid ett
tillfälle är 76 cm., betyder detta, då kvicksilfrets
täthet är 13,596, ett tryck af 76 . 13,596 . 980,6
dyn per kvcm. eller 1,013 megadyn per kvcm. Vid
annan observationsort måste resultatet multipliceras
med förhållandet mellan tyngdkraftens acceleration å
orten i fråga och vid 45° lat. och hafsytan. Denna
barometerns s. k. "reduktion till normal-tyngd"
har af meteorologerna först på sista tiden beaktats.
Om de inom elektricitetsläran och elektrotekniken
speciellt använda absoluta enheterna se Elektriska
enheter. Se vidare Herwig, "Physik. begriffe
und absolute masse" (1880), och v. Waltenhofen,
"Die internationalen absoluten masse" (1902).
E. S.*
Absoluta nollpunkten. Se Nollpunkt.
Absolut elektrometer. Se Elektrometer.
Absolut fuktighet. Se Atmosfär.
Absolution (lat. absolutio), lösande, frigörande,
frikännelse; teol., aflösning (se d. o.); under
pennalismtiden (se Pennalism) den handling,
då pennalen förklarades för fullmyndig student.
Absolutism (se Absolut). 1. Den styrelseform,
under hvilken den styrandes maktutöfning hvarken är
underkastad regelbunden granskning eller är begränsad
af sidoordnade politiska inrättningar. Vanligen
tänker man sig absolutismen endast kunna förekomma
i monarkiska samhällen; men den kan lika väl finnas
Tryckt den 29/4 03
1 b. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
