- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
71-72

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Absorption. 3. Fys. Ljusets och värmets absorption - Absorption. 4. Landtbr. Jordarternas absorptionsförmåga - Absorptionshygrometer, fys. Se Hygrometer - Absorptionskoefficient, enligt Bunsens definition - Absorptionsspektrum. 1. Kem. Se Spektralanalys - Absorptionsspektrum. 2. Fys. Se Absorption - Abssua. Se Abchaserna - Abstergentia, med. - Abstinens, återhållsamhet. -- Abstinens-symtom - Abstractum, det innehållsfattiga; språkv. - Abstrahera, se bort från något

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

när solen är nära horisonten och följaktligen
absorptionen är som störst. – En stor del af
värmeförlusten i atmosfären beror på absorption och
reflexion hos stoftpartiklar och små vattendroppar,
som förefinnas äfven vid klaraste himmel. Kolsyrans
och vattenångans förmåga att absorbera värme är af
stor betydelse i naturens hushållning. Om atmosfärens
gaser vore genomskinliga för mörkt värme, så skulle
jorden om natten och vintern stråla ut sitt värme
mot den kalla världsrymden och till följd däraf dess
temperatur sjunka så lågt, att organiska varelser
ej gärna kunde existera på densamma. De i luften
befintliga värmeabsorberande gaserna, särskildt
vatten och kolsyra, utgöra ett slags skyddande
skärm mot denna förödande värmeutstrålning. Det är
icke otänkbart, att en höjning i kolsyrehalten i
luften kan i hög grad förbättra klimatet och att,
om så är förhållandet, detta möjligen varit orsaken
till att klimatet under förflutna geologiska
epoker varit mildare än nu, särskildt på höga
breddgrader. Arrhenius har beräknat, att en sänkning
af atmosfärens kolsyrehalt till hälften af dess
nuvarande värde, 0,03 volymprocent, en sänkning,
som jämförelsevis snart efter geologiska tidsmått
kan ega rum, är tillräcklig för att åstadkomma en ny
istid. Däremot skulle en ökning af kolsyrehalten till
omkring det tredubbla af dess nuvarande belopp kunna
förorsaka ett klimat sådant som det under eocentiden,
då ädla löfträd växte i polartrakterna, t. ex. på
Grönland och Spetsbergen.

Man har af flera grunder anledning antaga, att
ljuset i någon mån utsläckes i världsrymden af där
sväfvande stoftpartiklar. Jfr Världsrymden.
S. A-S.

4. Landtbr. Jordarternas absorptionsförmåga,
hvarmed förstås deras förmåga att upptaga och
kvarhålla lösta ämnen, hindrar växtnäringsämnen,
som ur jordens beståndsdelar och ur tillförd gödsling
lösliggjorts genom förvittring och förmultning, att
af genomsipprande vatten föras ned i jorden. Till
absorptionsförmågan räknas ock jordens förmåga att
ur luften upptaga gaser, förnämligast ammoniak. De
absorberade ämnena blifva ej fullt olösliga, utan
gå åter i lösning i markvätskan, i större mängd ju
mer utspädd denna är. Absorptionsförmågan hindrar
sålunda förlust af växtnäring och bidrager att reglera
näringsvätskans styrka. Den är därför af den största
betydelse för jordens fruktbarhet och bör beaktas vid
en rationell gödsling af jorden. Absorptionsförmågan
är i någon mån fysikalisk, i det att upplösta ämnen
kvarhållas genom vidhäftning vid jordpartiklarna
eller utfällas på dessa, liksom t. ex. färgämnen på
träkol, men hufvudsakligen sker absorptionen genom
kemisk bindning. Af de viktigaste växtnäringsämnena
bindas fosforsyra och kali starkt, kalk svagare, klor
och svafvelsyra alls ej; af kväveföreningar bindes
ammoniak starkt, salpetersyra alls ej. Absorption
utöfvas af i finjorden ingående mullämnen, zeoliter,
kalk, magnesia och järn, men alls ej af det
oförvittrade stenmaterialet. Absorptionsförmågan
står därför i direkt förhållande till jordens
förvittringsgrad och är stark i lera och märgel,
svagare i mull- och torfjord samt svagast i grof sand
och grusjord.
H. J. DFT.

Absorptionshygrometer, fys. Se Hygrometer.

Absorptionskoefficient (se Absorption och
Koefficient), enligt Bunsens definition (1885)
den till 0° och 76 cm. tryck reducerade
gasvolym, som upptages vid detta tryck af 1
kbcm. af den absorberande vätskan.
H. E.

Absorptionsspektrum. 1. Kem. Se Spektralanalys. –
2. Fys. Se Absorption.

Abssua. Se Abchaserna.

Abstergentia (lat., af abs, af, och tergere, rensa),
med., afförande, rensande läkemedel.

Abstinens (lat. abstinentia), återhållsamhet. -
Abstinens-symtom kallar man vissa sjukliga rubbningar,
som ofta utbryta hos personer, hvilka plötsligt
upphöra med intagandet af något gift, vanligast
alkohol eller morfin, vid hvars bruk i stora doser
de så vant sig, att de ej mer kunna undvara det. Om
personer, som äro kroniskt förgiftade genom bruk af
alkohol, plötsligt upphöra med detsamma, inställer
sig ej sällan den bekanta sjukdomen delirium
tremens
, och hos kroniska morfinister framträder
med morfintillförselns upphörande ett tillstånd af
häftig oro, ofta äfven psykiska rubbningar jämte
åtskilliga fysiska sjukdomstecken (se Morfinism).
Någon verklig förklaring af abstinens-symtomen
är icke bekant.
C. G. S.

Abstractum (lat.), det innehållsfattiga (se
Abstrahera); språkv., abstrakt substantiv.

Abstrahera (lat. abstrahere, fråndraga), se bort
från något, vända uppmärksamheten eller viljan
från något. – Abstrakt, jämförelsevis
innehållsfattig; äfven dunkel, svårfattlig. –
Abstraktion, själfva den handling, då man abstraherar;
abstrakt förnimmelse.

I logiken förekommer ordet abstrahera i tvåfaldig
bemärkelse. För det första kan det afse den negativa
sidan, den brist, hvarmed människans reflekterande
är behäftadt. Vill man t. ex. vinna en klar och
tydlig uppfattning af ett föremål, nödgas man bortse
från många sidor hos detsamma, för att kunna rikta
sin uppmärksamhet på de återstående med så mycket
större kraft. Detta bortseende kallas abstraktion,
i motsats till reflexion (se d. o.). Men för det
andra brukas ordet abstrahera äfven för att beteckna
den art af reflekterande, då uppmärksamheten vändes
från ett rikare till ett mindre rikt innehåll,
d. v. s. från en förnimmelse med flere bestämningar
till en med färre. Om man t. ex. vid reflexionen
på begreppet "kvadrat" bortser från alla öfriga
egenskaper och endast fäster sig vid bestämningen
"parallelogram", inträder den form af reflexion, som
man i inskr. mening benämner logisk abstraktion. Jfr
Determinera och Generalisera.

Abstrakt kallas hvarje förnimmelse och hvarje
uppfattning, som endast innehåller vissa sidor
eller egenskaper hos det verkliga. I motsats till
varseblifningar, minnen af dylika samt fantasier
kallas begreppen för abstrakta förnimmelser (äfven
abstraktioner). Ett abstrakt substantiv är ett sådant,
som ej benämner ett verkligt föremål, utan endast
en egenskap hos ett sådant, såvida nämligen denna
egenskap tänkes såsom ett för sig bestående ting (ett
"tanketing"). Jfr Konkret.

I den moderna pedagogiken, som utgår från den
psykologiska satsen, att de abstrakta förnimmelserna
utvecklas ur de konkreta, och vid all undervisning
fordrar största möjliga själfverksamhet hos
lärjungarna, gäller såsom regel, att lärjungarna ej
skola meddelas färdiga begrepp, erhållna genom inlärda
definitioner, utan att de skola ledas till att själfva

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free