Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Acanthia lectularia, Vägglus, zool. - Acanthias vulgaris, zool. Se Pigghaj - Acanthis, zool. Se Finksläktet - Acanthocephali, zool. Se Rundmaskar - Acantholabrus, zool. Se Grässnultran - Acanthopterygil, Taggfeniga fiskar, zool. - Acanthosicyos Welw., bot. - Acanthus, Björnkloört, bot. Se Acanthaceæ - A capella, mus., riktigare a cappella (se d. o.) - A cappella (it.), mus. - A capriccio, it., mus. - Acapulco, hamnstad i Mexico - Acardiacus (lat.), Se Akardi - Acari, zool. Se Spindeldjur - Acarocecidier, bot., zool. Se Gallbildning - Acarodomatier, bot., zool. Se Domatier - Acca, stad i Syrien. Se Acre (S:t Jean d') - Accademia d'Arcadia. Se Arcadia - Acca Larentina (Larentia), hjältinnan i åtskilliga romerska sagor - Accaparement, fr., hand. - Accelerando, it., mus. - Acceleration, påskyndande, tilltagande hastighet. 1. Astron. - Acceleration. 2. Mek. Se Fallrörelse - Accelerera, påskynda, forta sig - Accent. 1. Språkv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mandiblernas och maxillernas rörelse fram och tillbaka
pumpar han blodet in i sin matstrupe. Äfven dufvor
och några andra djur angripas af honom. Han är
ett nattligt djur, som för dagen och ljuset gömmer
sig i springor i möbler (sängar) och under tapeter
o. d. Vid mörkrets inträde kryper han fram och är då,
både genom sin blodtörst och sin lukt, en bland de
förargligaste af insekterna. Till Europa skall han
hafva kommit från Ostindien, ehuru man ej känner den
tidpunkt, då han infördes. I Tyskland har han varit
känd sedan 11:e årh. I England var han okänd eller
åtminstone sällsynt ännu i början af 1500-talet;
de landsflyktige hugenotterna beskyllas för att
hafva fört honom med sig till London. Han förökar sig
hastigt: honan lägger i mars, maj, juli och september
hvarje gång omkr. 50 ägg; efter elfva veckor äro
ungarna utvuxna och fortplantningsskickliga. Vägglusen
kan stelfrysa i köld utan att dö och lär kunna lefva
i åratal utan föda. Bland alla de utrotningsmedel
man föreslagit torde intet vara bättre än renlighet
och ett upprepadt eftersökande och dödande af
dessa djur, i synnerhet före de ofvannämnda
månaderna, innan honorna hunnit lägga sina ägg.
F. A. S.*
Acanthias vulgaris, zool. Se Pigghaj.
Acanthis, zool. Se Finksläktet.
Acanthocephali, zool. Se Rundmaskar.
Acantholabrus, zool. Se Grässnultran.
Acanthopterygii, Taggfeniga fiskar,
zool., en ordning, som redan af Artedi infördes i
fiskarnas system. Utmärkes genom sina taggstrålar,
odelade och oledade strålar i främre delarna
af rygg- och anal-fenorna, samt därigenom att
simblåsan, där den finnes, mist sin föreningsgång
till matstrupen. Denna ordning innefattar största
artantalet af alla nu lefvande fiskar. Mot norden
aftager dock detta antal, så att vår fauna innesluter
flere mjukfeniga än taggfeniga släkten och arter.
F. A. S.*
Acanthosicyos Welw., bot., växtsläkte af
fam. Cucurbitaceæ. A. horrida, Naras, förekommer vid
Walfischbay i sydvästra Afrika, där den lefver i och
på sanddynerna. De hottentotter, som lefva i
denna trakt, de s. k. topnarerna, äro för sin
existens helt och hållet bundna vid denna växt. De
aromatiska frukterna och de oljerika fröna, som äfven
exporteras till Kaplandet, där de kallas "butterpits",
ätas friska eller beredas till ett slags kakor,
som kokta i vatten gifva en mycket närande soppa.
G. L-M.
Acanthus, Björnkloört, bot. Se Acanthaceæ.
A capella, mus., riktigare a cappella (se d. o.).
A cappella (it.), mus., "i kapellstil" (kyrkstil),
för sångstämmor allena, utan instrumental
ledsagning. Ända till år 1600 var kyrkomusiken
uteslutande vokal, och sångkören kallades då i
allmänhet "kapell", efter det rum inom kyrkan,
i hvilket den sjöng.
A capriccio [kapri’ttjå]; it., mus., "nyckfullt",
med fritt och lekande föredrag. Jfr Ad libitum.
Acapulco, hamnstad i Mexico, staten Guerrero,
vid Stilla oceanen. Omkr. 5.000 inv. Befolkningen
sysselsätter sig med pärlfiske och åkerbruk. Klimatet
är osundt. Hamnen är säker och anses vara en af de
förträffligaste i världen. Staden hemsöktes 1799
och 1837 af jordbäfningar, af hvilka det nästan
fullständigt förstördes. Det hade sin glansperiod
under spanska väldets dagar, då förbindelsen med
Filippinerna egde rum från A., till hvars hamn årligen
den s. k "Manilla gallionen" öfverförde skatterna
från Filippinerna.
Acardiacus (lat.). Se Akardi.
Acari, zool. Se Spindeldjur.
Acarocecidier, bot., zool. Se Gallbildning.
Acarodomatier, bot., zool. Se Domatier.
Acca, stad i Syrien. Se Acre (S:t Jean d’).
Accademia d’Arcadia. Se Arcadia.
Acca Larentina (Larentia), hjältinnan i åtskilliga
romerska sagor. Framställes än som gemål åt den rike
Tarutius. efter hvars död hon som hans arfving
testamenterade alla hans forna egendomar till det
romerska folket, än som maka åt herden Faustulus
och amma åt Remus och Romulus, hvilken sistnämnde
hon enligt en annan uppgift adopterade efter en af
sina 12 söners död. Prästsamfundet de tolf arvalbröderna
(se d. o.) härledes enligt denna version
från henne. Vid hennes graf i Velabrum hembars henne
årligen 23 dec. ett dödsoffer vid den åt gudinnan
Larenta firade festen Larentalia.
(H. SGN.)
Accaparement [akaparma’], fr. (trol. af lat. capere,
taga), hand., uppköp af varor på förhand för att
uppdyrka priset.
Accelerando [attjelera’ndå], it. (jfr Accelerera),
mus., förk. accel., i småningom påskyndadt tempo.
Acceleration (jfr Accelerera), påskyndande,
tilltagande hastighet. 1. Astron. Fixstjärnornas
acceleration är den kvantitet, med hvilken
dessa beskrifva sitt dagliga omlopp hastigare
än medelsolen. Denna har nämligen en egen skenbar
rörelse från väster till öster, till följd hvaraf en
längre tid måste förflyta mellan två på hvarandra
följande kulminationer, än om den vore skenbart
orörlig. Fixstjärnorna fullborda sitt dagliga
omlopp på 3 m. 55,8 s. kortare tid än medelsolen. –
Månens acceleration, månens tilltagande hastighet
i sin bana omkring jorden och omloppstidens
samtidiga aftagande. Detta fenomen upptäcktes af
Halley. Laplace fann 1787, att det uppkommer af den
ständiga förminskningen i jordbanans excentricitet,
hvarigenom månen alltjämt närmar sig jorden. Detta
förhållande kommer att fortgå till år 36,900 e. Kr.,
hvarefter excentriciteten åter kommer att tilltaga. –
2. Mek. Se Fallrörelse.
1. (A. N-R.)
Accelerera (lat. accelerare, af celer, snabb),
påskynda, forta sig (om ur), ila. – Accelererande
kraft, mek., hvarje kraft, som åstadkommer en
förändring i en kropps tillstånd af hvila eller
rörelse. Denna krafts storlek angifves genom produkten
af kroppens massa med accelerationen.
Accent (lat. accentus, melodi, ton). 1. Språkv. I
sin vidsträcktaste betydelse betecknar ordet
accent hvarje sätt, hvarpå ett fonem, d. v. s. ett
språkljuds-kvantum, vare sig ett språkljud eller
flera sådana, framhäfves framför och i jämförelse med
andra, eller, annorlunda uttryckt, det prosodiska
(d. v. s. till fonemens relativa egenskaper
hänförliga) företräde,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
