- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
91-92

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Acerbi, Giuseppe - Acerina, zool. Se Gärssläktet - Acerocare Angelin. paleont., trilobitsläkte - Acerra, urgammal stad i Italien - Acervus (lat.) l. Sorites (grek.), "hop", "hög" - Acet., förkortning för acetum - Acetabulum, eg. ättikkärl - Acetal, kem. - Acetanilid, farm., dets. som antifebrin - Acetat, kem. - Acetometer, ättikmätare - Aceton, kem. - Acetonemi, närvaro af aceton i blodet - Acetonuri, närvaro af aceton i urinen - Acetum, förkortadt Acet., ättika - Acetyl, kem. Se Ättiksyra - Acetylen, en vid vanlig temperatur och tryck gasformig förening af kol och väte

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fint, men däremot meddelandena om folkets karaktär,
seder och historia äro högst ytliga och vimlande
af besatta misstag, hvarjämte A. återger en mängd
skvaller och åtskilligt skymfligt förtal om Gustaf
III. A:s reskamrat till Nordkap, dåv. öfversten
A. F. Skjöldebrand, och skalden Leopold skyndade
att blotta halten af den unge resenärens arbete,
den senare i fyra till tysken Rühs ställda, digra
bref (utg. på tyska 1804, i sammandrag på svenska
i Leopolds saml. arb., bd 5). – A. var 1826–36
österrikisk generalkonsul i Egypten, om hvilket
land han skref ganska värdefulla artiklar för den
af honom själf 1816 i Milano uppsatta tidskriften
"Biblioteca italiana", hvarjämte han under sina resor
i Egypten och Asien gjorde rika naturalie-samlingar,
hvilka han öfverlämnade till museerna i Milano, Pavia,
Padua och Wien. Död 1846.

Acerina, zool. Se Gärssläktet.

Acerocare Angelin. paleont., trilobitsläkte, som
från Peltura lättast skiljes därigenom, att taggar å
pygidiet saknas eller äro rudimentära. Typ A. ecorne
Ang. – Acerocare-zon, en afdelning i
olenid-skiffrarna (kambrium).
A. HNG.

Acerra [atje’rra], urgammal stad i Italien,
prov. Caserta, n. ö. om Neapel. 16,443
inv. (1901). Dess gamla berömda katedral förstördes
1788 genom en jordbäfning.

Acervus (lat.) l. Sorites (grek.), "hop", "hög",
namn på ett af den megariska skolans bevis för
ofullkomligheten af den sinnliga kunskapen och den
sinnliga verkligheten. Huru många sandkorn erfordras
för att bilda en hög? Ej ett, ej två, ej fyra
o. s. v., men hvilket tal man än slutligen stannar
vid, kommer man i själfva verket till den slutsatsen,
att ett enda korn, nämligen det sista, är tillräckligt
att bilda högen, och har sålunda råkat i motsägelse
med sig själf. Anledningen till denna motsägelse,
hvilken tycktes forntidens filosofer olöslig, ligger
i det förhållandet, att "hög" är ett relativt begrepp.

Acet., förkortning för acetum.

Acetabulum (lat.), eg. ättikkärl; i allmänhet
ett mindre kärl; sugvårta; anat., höftpannan, den
urholkning i bäckenet, i hvilken lårbenets öfre
ände roterar.

Acetal. kem., en flyktig vätska, etyl-eter af
aldehyd, CH3 . CH(O . C2H5)2, som bildas vid
syresättning af alkohol och till ringa mängd finnes
i kolrenadt brännvin. Användes såsom anesteticum
och sömnmedel.
P. T. C. (H. E.)

Acetanilid, farm., dets. som antifebrin.

Acetat (af lat. acetum, ättika), kem., salt af
ättiksyra. Se Ättiksyra. Jfr Kolning.

Acetometer (af lat. acetum, ättika, och grek. metron,
mått), ättikmätare, ett graderadt rör, i hvilket en
kvantitet med lackmuslösning (som ihällts till a)
rödfärgad ättika (som därefter ihällts till b) blandas
med svag ammoniak, tills den röda färgen öfvergår
till blått. Mängden af den förbrukade ammoniaken
angifver ättikans styrka.

Aceton (af lat. acetum, ättika), kem., en
produkt, som uppstår, då acetat upphettas utan
luftens tillträde. Aceton förekommer bland
destillationsprodukterna af trä (i tjärvatten)
och är en färglös vätska, som kokar vid 56,6°.
Acetonens sammansättning kan uttryckas med formeln
CH3-CO-CH3, eller med andra ord: aceton
är en förening af en karbonylgrupp (CO) med
tvenne grupper metyl (CH3). Den är typen för en hel
klass organiska föreningar, benämnda ketoner,
hvilka kunna anses som föreningar af CO med tvenne af
kol och väte sammansatta radikaler. Jfr Kolning.
P. T. C. (H. E.)

Acetonemi (af lat. acetum, ättika, och grek. haima,
blod), närvaro af aceton i blodet.

Acetonuri (af lat. acetum, ättika, och urina, urin),
närvaro af aceton i urinen.

Acetum (lat.), förkortadt Acet., ättika. –
A. aromaticum, kryddättika. – A. plumbi,
blyättika. – A. prophylacticum l. A. quatuor
ladronum
, röfvarättika. – A. pyrolignosum
l. A. pyroxylicum. träättika. – A. rubi idei,
hallonättika. – A. scillæ, sjölökättika. –
A. thebaicum, opiumättika. – A. vini, vinättika.

Acetyl (af lat. acetum, ättika), kem. Se Ättiksyra.

Acetylen, en vid vanlig temperatur och tryck gasformig
förening af kol och väte af formeln C2H2. Den har
såsom den mest karakteristiska skänkt sitt namn åt
en rad af analogt byggda kolväten (acetylen-serien),
hvilkas generella formel är Cn H2n-2. Redan 1836
påvisade Davy, att acetylenhaltig gas utvecklades
ur biprodukter från kaliumframställning vid
vattentillsats, men först 1862 blefvo genom Berthelots
undersökningar acetylenens egenskaper noggrannare
kända. Uppslaget till acetylengasens användande för
belysningsändamål gafs 1892, då samtidigt fransmannen
Moissan och amerikanen Wilson lyckades i elektrisk
ugn framställa kalciumkarbid (se d. o.) och ur denna
acetylen. Denna upptäckt spreds hastigt, och sedan
acetylenbelysningens stora fördelar blifvit kända,
uppstod en mängd fabriker för kalciumkarbid såväl
utomlands som äfven i vårt land.

Ur kalciumkarbid framställes acetylen genom tillsats
af vatten; 1 kg. ren karbid ger teoretiskt med
562 gr. vatten 348,9 l. acetylen. Till följd af
handelskarbidens föroreningar erhållas vanligen ej mer
än 320 l. acetylen gas pr kg. karbid, och man bör i
praktiken tillsätta minst lika stor vikt vatten som
karbid. Vid vattentillsatsen omsattes karbiden till
acetylengas och kalkhydrat, det senare till en mängd
af 8 l. pr kg. karbid. Den erhållna acetylengasen
har en spec. vikt af 0,91 och brinner med starkt ljus
af rent hvit färg; 50 l. acetylengas ha, visat sig
gifva 100 normalljustimmar.

I sanitärt hänseende har acetylenen visat sig kunna
jämnställas med lysgas, då den bevisligen icke är
giftigare, ej heller i högre grad än lysgas upphettar
de lokaler, som därmed belysas. Ren acetylengas
exploderar icke under mindre öfvertryck än 1 atm. vid
beröring med en glödande kropp; vid upphettning till
780° exploderar den oafsedt trycket. Med acetylen
uppblandad luft blir explosiv vid beröring med låga,
först då acetylenhalten uppgår till 2,7 %. Med koppar
bildar acetylenen en explosiv förening, hvarför koppar
i apparater och ledningar bör undvikas.

I likhet med hvad fallet är med syrgas, kolsyra
m. m., har man försökt komprimera acetylenen till
flytande form för att sedan kunna distribuera den
i stålbomber. Denna kompression går lätt för sig,
och kräfves för acetylenens öfverförande i flytande
form vid + 1° C. cirka 48 atm. tryck, hvarvid af
1,000 l. gas erhålles omkr. 1,2 l. flytande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free