- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
93-94

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Acetylen, en vid vanlig temperatur och tryck gasformig förening af kol och väte - Acetylin-gasverk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

acetylen. Acetylenens kritiska temperatur ligger vid
+ 37° C., ofvan hvilken temperatur den sålunda icke
medelst hur stort tryck som helst kan öfverföras
till flytande form. Den flytande acetylenen har
emellertid icke erhållit någon praktisk användning,
enär den visat sig i högsta grad explosiv.

Ett sätt att bekvämt transportera större mängder
acetylengas erhölls, då Claude och Hess 1896 påvisade,
att 1 l. aceton vid 10 atm. tryck löser icke mindre
än 240 l. acetylen. Emellertid ökas acetonens volym
väsentligt vid denna absorption för att åter minskas
vid aflämnandet af acetylenen. Detta kunde vid
uppfinningens användande föranleda att i det kärl,
där lösningen förvarades, uppstodo tomrum, fyllda med
acetylengas af mer än 1 atm. öfvertryck, hvilken gas
sålunda vore särdeles explosiv. Detta missförhållande
har kringgåtts så, att behållarna fyllas med en porös
massa, hvilken uppsuger acetonlösningen, då sålunda
inga dylika tomrum kunna uppstå, och experiment med
på dylikt sätt preparerade behållare hafva visat
att dessa äro fullkomligt explosionssäkra. Acetylen
upplöst på detta sätt tillverkas under namnet
"acetylène dissous" (upplöst acetylen).

För belysningsändamål framställes acetylengas ur
kalciumkarbid i särskilda för ändamålet konstruerade
gasverk (se Acetylen-gasverk).
G. D.

Acetylen-gasverk (se Acetylen) apparat, afsedd för
utveckling af acetylengas ur kalciumkarbid
genom vattentillsats samt för uppsamlande af den
erhållna gasen. En sådan apparat består af trenne
hufvuddelar: karbidbehållare, gasutvecklingsrum
och gasklocka. Med afseende på principen för
karbidinmatningen förefinnas tvenne hufvudslag
af apparater, näml. gasverk för handinmatning och
automatiska gasverk. De förstnämnda typerna äro
närmast afsedda för större belysningsanläggningar,
såsom stadsbelysningar o. d., hvaremot de automatiska
vanligen användas för anläggningar med ett mindre
antal lågor. De automatiska apparaterna kunna uppdelas
i trenne hufvudklasser:

1. Droppapparater, där vattnet från en särskild
behållare droppar ned på karbiden i
behållaren. Detta slag af gasverk var den första
typ, som vid acetylenbelysningens införande
försöktes, men har måst öfvergifvas dels till
följd af omöjligheten att efter behag afsluta
gasutvecklingen, dels till följd af de olägenheter,
som vållats af den starka värmeutvecklingen från
karbiden vid detta systems användande.

2. Öfversvämningsapparater, där vattnet från
en särskild behållare inströmmar i den enstaka
karbidbehållaren och öfversvämmar karbiden i denna.
Enligt denna typ äro Nordiska acetylenaktiebolagets
af direktör C. J. Lundström konstruerade gasverk
byggda. Genom en kran V (se fig. 1), som automatiskt
vrides genom gasklockans rörelse, tillföres vatten
till karbidbehållaren F, där karbiden förvaras i på
hvarandra ställda plåtkorgar. Då vattnet underifrån
når en sådan korg, utvecklas acetylengas, som
därpå för att renas pressas genom reningskärlet R
till gasklockan. Denna höjes då, och genom
denna rörelse stänges vattenkranen V, för att
åter öppnas, när den bildade gasen förbrukats och
klockan sjunkit till sitt förra läge.

3. Kastapparater, där karbiden från en särskild
behållare i afmätta kvantiteter inkastas i en
stor mängd vatten. Denna princip tillämpas i vårt
land vid gasverket "Koh-I-Noor", där särskilda
karbid-karduser vid behof automatiskt uttömmas i
gasutvecklingskärlet. En enklare modifikation
af denna.
princip tillämpas i ett gasverk från "Société
internationale de l’acetylène". Vid denna
konstruktion (se fig. 2) är karbidbehållaren C fäst å
gasklockan B och rör sig med denna. När gasen i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:53 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free