- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
111-112

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ackumulator (se Ackumulera), fys., kallas ett slags galvaniska element - Ackumulatorbatteri, tekn. - Ackumulera, hopa, uppstapla - Ackurat, adj. - Ackuratess, noggrannhet - Ackusativ, namn på en kasus i nominas deklination - Ackusatorisk process, jur. Se Brottmålsprocess - Ackuschör, konstförfaret manligt biträde vid förlossning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Man gör numera blyplattorna gallerformade
eller refflade och fyller dem med mönja eller
blysulfat. Denna förbättring infördes af Faure,
som sålunda i hög grad nedsatte tiden för
"formeringen". Hvarken vid laddningen eller
urladdningen får strömstyrkan blifva för stor (ej
öfver 0,6 ampère per kvadratdecimeter); inträffar
detta, förstöras blyplattorna. Ej heller är det
nyttigt, om ackumulatorn står länge utan laddning. En
ackumulators hållbarhet beror i hög grad på dess
behandling. Man räknar på att de positiva plattorna
vid ej alltför ovarsam behandling skola hålla tre,
de negativa tio år. Ackumulatorfabrikerna hålla
ackumulatorerna i godt stånd mot en afgift af
4–5 proc. af deras värde för år. En ackumulators
kapacitet är det antal coulomb, som åtgår för dess
laddning. Den mätes vanligen i ampèretimmar (à 3,600
coulomb) och utgör i allmänhet 1,5 à 2 ampèretimmar
för kvadratdecimeter af pol-plattornas yta. För att
få stor yta på plattorna och därmed stor kapacitet,
ställer man flere plattor bredvid hvarandra i samma
svafvelsyrebad och tager hvarannan positiv, hvarannan
negativ.

Ackumulatorerna hafva den stora fördelen, att de
återlämna nära nog hela den elektricitetsmängd,
som tillföres dem vid laddningen. En del går
naturligtvis alltid förlorad, särskildt om
ackumulatorerna föga användas. Goda ackumulatorer
kunna, väl skötta, återgifva 93 proc. af den dem
tillförda elektricitetsmängden och 87 proc. af
den på dem nedlagda energimängden. De hafva nära
nog fullständigt utträngt de bunsenska elementen,
som fordom hufvudsakligen nyttjades för alstrande
af större elektricitetsmängder, men voro smutsiga
och ohälsosamma. Olägenheten med dem är att de äro
ganska dyra, att de småningom förstöras (plattorna
frätas sönder, troligen af öfversvafvelsyran) samt
att de äro tunga. Särskildt vid deras användning till
drift af spårvagnar, automobiler och båtar är denna
sista egenskap mycket ogynnsam. Man har därför sökt
att i stället för bly såsom metall i ackumulatorerna
använda billigare och lättare metaller, exempelvis
aluminium, på sista tiden silfver och kadmium
(Jungners patent), men hittills utan nämnvärd
framgång. Ackumulatorer för transportändamål
lida däraf, att svafvelsyran vid stötar lätt
utgjutes. För att förhindra detta tillsätter
man vattenglas, då ett kisel-syregelé bildas,
som innesluter svafvelsyran. – Jfr K. Elbs, "Die
akkumulatoren" (3:e uppl. 1901), och F. Dolezalek,
"Die theorie des bleiakkumulators" (1901).
S. A-S.

Ackumulatorbatteri, tekn., sammanställning
af ett antal ackumulatorer (celler). Dylika
batterier användas i stor utsträckning å
elektriska centralstationer, i synnerhet vid
belysningsanläggningar. Man kan då på de tider
af dygnet, då belysningsbehofvet är ringa,
helt och hållet afstänga maskineriet och låta
ackumulatorerna ensamma öfvertaga alstrandet af
den behöfliga strömmen. Sedan strömkonsumtionen
vuxit tillräckligt, sättes maskineriet åter i gång,
för att samtidigt tillgodose belysningen och ladda
ackumulatorerna. Fördelarna af en sådan anordning äro
tydliga. Genom att förståndigt afpassa tiderna kan
man, oberoende af ström förbrukningens växlingar,
alltid låta det dynamo-elektriska maskineriet gå
med åtminstone i det hufvudsakliga full belastning,
hvilket är af stor vikt för en ekonomisk drift af det
hela. Ackumulatorbatteriet utgör vidare en reserv, som
skyddar belysningen gent emot kortare rubbningar
i maskineriets verksamhet, t. ex. om en rem skulle
springa eller ett lager börja gå varmt. Slutligen
tjänstgör ackumulatorbatteriet såsom regulator för
att hålla belysningen jämn och hindra variationer
i lampornas ljusstyrka. Ökas konsumtionen mera
plötsligt, fylles ström behofvet ögonblickligen
från batteriet; minskas den, går öfverskottet till
batteriet
och magasineras där. Batterier, speciellt afsedda
att biträda vid hastiga strömstötar, uppsättas ofta
vid spårvägsanläggningar ej blott vid stationen,
utan äfven vid mera aflägsna delar af nätet
(buffert-batterier). Antalet celler måste vara så
stort, att den erforderliga spänningen alstras
under alla förhållanden. Då nu ackumulatorernas
spänning såväl vid laddning som urladdning
varierar inom mycket vrida gränser, måste antalet
inkopplade celler ständigt ändras, hvilket sker med
tillhjälp af en cellkopplare, enkel eller dubbel,
i senare fallet med olika vefvar för laddning och
urladdning. Cellkopplaren kan äfven göras automatisk
(batteriregulator). Ackumulatorer kunna med stor
fördel användas inom snart sagdt alla områden, där
likriktad elektrisk ström förbrukas, t. ex. utom
för belysning äfven för framdrifning af spårvagnar,
automobiler och mindre båtar, för galvanoplastiska
ändamål, för telegrafi, för medicinska behof och
fysikaliska undersökningar m. m.

I Sverige begagnas nästan uteslutande
Tudor-ackumulatorer, tillverkade af
"Akkumulatoren-fabrik-aktien-gesellschaft" i Hagen,
Westfalen.
A. E-M.

Ackumulera (lat. accumulare, af ad, till, och
cumulus, hög, hop), samla (i hög), hopa, uppstapla,
öka. – Ackumulation, samlande, hopande; retor.,
hopande af ord, ordsvall.

Ackurat (lat. accuratus, af cura, omsorg), adj.,
noggrann, omsorgsfull, ordentlig, punktlig; adv.,
precis, alldeles.

Ackuratess (it. accuratezza, jfr Ackurat),
noggrannhet, omsorg, punktlighet.

Ackusativ (lat. accusativus, af accusare, anklaga),
namn på en kasus i nominas deklination. Se Kasus. –
Ackusativ med infinitiv kallas en af finit verb styrd
infinitiv, hvars subjekt står i ackusativ.

Ackusatorisk process, jur. Se Brottmåls-process.

Ackuschör (fr. accoucheur), konstförfaret manligt
biträde vid förlossning. I Sverige anlitas manlig
hjälp, i sådant fall alltid en läkare, vanligen endast

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Feb 25 16:51:51 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfba/0068.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free