- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
127-128

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Adam, bajersk konstnärsfamilj. Albrecht A. - Adam, Jean Victor - Adam, Juliette, född Lamber (mest benämnd madame Edmond Adam) - Adam, Paul - Adam af Bremen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

målade flere episoder, hvilka arbeten så väckte
vicekonungens af Italien, Eugène Beauharnais’,
uppmärksamhet, att denne utnämnde honom till
hofmålare och medtog honom på ryska fälttåget
1812. Detta gaf honom ämnen dels till en mängd
taflor för vicekonungens räkning, dels till ett
något senare utkommande litografiskt praktverk,
Voyage pittoresque et militaire. A. uppehöll sig
sedermera i München, där han på beställning af
Maximilian I och Ludvig I utförde en mängd arbeten,
bl. a. slaget vid Moskva. 1848–49 deltog han i
österrikarnas fälttåg i Italien, hvarefter han
för hofvet i Wien målade Slaget vid Custozza och
Slaget vid Novara, hvilka han sedan, tillika med
Stormningen af Dybböl-skansarna, målade äfven på
konung Ludvigs beställning. Hans sista större arbete
var Slaget vid Zorndorf. A. dog i München 1862. Den
i hög grad produktive mästaren var förträfflig
såväl i sina genreartade scener ur soldatlifvet
och framställningar af hästens arbete i människans
tjänst som ock i sina bataljstycken, i hvilka han
alltid väcker intresse genom trohet i lokaliteten
och antydan om massornas strategiska rörelser. Hans
sista målningar och i allmänhet hans litografiska
verk äro utförda under samarbete med sönerna, Benno,
f. 1812, d. 1892, framstående djurmålare,
Franz, f. 1815, d. 1886, Eugèn, f. 1817, d. 1880,
den främste bland de moderne tyske krigsmålarna –
målade lifliga och koloristiskt verkningsfulla bilder
från tyskarnas krig i Nord-Italien och Frankrike –
och Julius, litograf, f. 1821, d. 1874. En son till
Benno, Emil A., f. 1843, har vunnit rykte såsom målare
af engelsk och österrikisk hästsport.
(G-G N.).

Adam [adã’], Jean Victor, fransk målare och litograf,
f. 1801 i Paris, d. 1867. Målade genrebilder ur
soldatlifvet samt en mängd större framställningar
ur Frankrikes historia. De förnämsta finnas i
Versailles. Var mycket alsterrik som litograf.
(G-G N.)

Adam [adã’], Juliette, född Lamber (mest benämnd
madame Edmond Adam), fransk skriftställarinna,
föddes 1836. Hon blef i unga år gift med en advokat La
Messine, men lämnade honom och slog sig i Paris fram
såsom författarinna. Snart vorden änka, skänkte
hon sin hand åt Edmond Adam, hvilken 1877 afled
såsom senator och efter hvilken hon ärfde en stor
förmögenhet. M:me A. har varit medelpunkten för
en inflytelserik politisk och litterär "salon" i
Paris; såsom samlingsplats för det liberala partiets
förmågor spelade denna en betydande roll särskildt
under krisen 16 maj–14 dec. 1877, då Gambettas
parti segrade öfver reaktionen. Ifrig patriot och
republikanska, uppsatte hon 1879 tidskriften "La
nouvelle revue", som vann ansenlig spridning, och
där hon skrifvit öfversikterna öfver den utländska
politiken samt stod som ensam redaktris till 1886. Hon
har närt revanschtanken mot Tyskland och ifrat för
fransk-ryska alliansen. Hon har, delvis under sitt
flicknamn, utgifvit en mängd resonerande, skildrande
eller novellistiska arbeten, icke sällan konstlade i
stilen, bl. a. Idées antiproudhoniennes sur l’amour,
les femmes et le mariage
(1858; 2:dra uppl. 1862),
som onekligen har kraft och lif i argumentationen,
de färgrika och filantropiska skisserna Mon
village
(1860), de intagande Récits d’une paysanne
(1862), Dans les alpes (1867), romanen Saine et sauve
(1870), Le siège
de Paris
(1873), Grecque (1878), Paienne (1883,
hennes bästa bok), La patrie hongroise (1884, flera
uppl.) och La patrie portugaise (1896). Man har äfven
tillskrifvit henne författarskapet till de under
pseudonymen Comte Paul Vasili först i "Nouvelle
revue" tryckta uppseendeväckande nutidsskildringarna
La société de Berlin (1884), de Vienne (1885), de
Londres
(s. å.), de Saint-Pétersbourg (1886), de
Madrid
(s. å.), de Rome (1887), de Paris (1887–88)
och La Sainte Russie (1889), hvaraf de sex första
öfversattes till svenska 1884–87: "Från Berlins
(Wiens o. s. v.) salonger". Säkerligen döljer sig ett
flertal författare eller åtminstone sagesman bakom
pseudonymen.
E. F-T.

Adam [adã’], Paul, fransk romanförfattare, f. 7
dec. 1862 i Paris, son till en polisdirektör under
Napoleon III, har med anledning af sin rika, men
otyglade fantasi och det elementärt naturkraftiga
i sin vittra alstringsförmåga blifvit kallad
nutidens Balzac. Hans romaner äro fulla af lif
samt röja grundligt karaktärsstudium och blick för
miljön. A. började som ytterlig naturalist med romanen
Chair molle (1885), för hvilken han åtalades, och
intog därefter en ledande plats bland symbolisterna
genom novellsamlingen Le thé chez Miranda (1886,
med J. Moréas). 1889 slöt han sig till Boulangers
anhängare och närmade sig sedermera socialismen. Bland
hans romaner märkas vidare: Robes rouges (1891; en
satir mot juristerna), Le mystère des foules (1895;
om boulangismen i landsorten), konstnärsromanen
L’annéé de Clarisse (1896), Lettres de Malaisie
(1897), som ger en fantastisk-satirisk utmålning af
den framtida kollektiviststaten, samt en oafslutad
cykel, hvaraf hittills utkommit La force (1899),
L’enfant d’Austerlitz (1901) och La ruse (1902).

Adam af Bremen (lat. </i>Adamus Bremensis</i>), domherre och
föreståndare för domkyrkoskolan i Bremen (födelse-
och dödsår obekanta), skref på 1070-talet ett
arbete om det hamburg-bremiska ärkestiftets historia
till ärkebiskop Adalberts död, 1072. Detta arbete,
Gesta hammaburgensis ecclesiæ pontificum, innehåller
tillika många upplysningar om Nordens historia, hvilka
A. till stor del fått af den danske konungen Sven
Estridsson, vid hvars hof han en tid vistades. Man
märker också af skildringen, att A. haft att
tillgå synnerligen goda källor. Hans uppfattning af
händelserna är däremot ofta ensidig. I tilldragelserna
i Norden ser han sålunda blott yttringar af striden
mellan kristendom och hedendom, en strid som ingalunda
i verkligheten spelade så stor roll. A:s arbete är af
så mycket större värde för Nordens historia, som vi
från annat håll om denna tids förhållanden ega blott
få upplysningar. Hans framställning är klar, sakrik
och präglad af hans studier af klassiska författare,
i synnerhet Sallustius.

Arbetet består af fyra böcker, af hvilka den
sista, en "beskrifning öfver Nordens öar"
(Descriptio insularum Aquilonis), innehåller
en utförlig geografisk skildring af de nordiska
länderna. Det finnes utgifvet af Lappenberg (i
"Scriptores rerum germanicarum"), som också i
"Archiv für ältere deutsche geschichtskunde", bd VI,
gjort en grundlig textkritisk undersökning "Von den
quellen, handschriften und bearbeitungen des Adam von
Bremen." P. W. Christensen har öfversatt arbetet till
danska. Se A. D. Jörgensen, "Om Kristenforfölgelser
i Danmark" (i "Årböger for nordisk oldkyndighet og

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0076.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free