- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
131-132

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Adams. 2. John A. - Adams. 3. John Quincy A. - Adams. 4. Charles Francis A. - Adams. 5. Charles Francis A. j:r

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och den slutliga freden 1783. Efter fredsslutet blef
A. Förenta staternas förste ambassadör i London,
men mottogs där ytterst kyligt och kunde föga
uträtta. Hemkommen 1788, var han 1789–97 vicepresident
under Washingtons båda presidentskap och blef 1797
dennes efterträdare. A. tillhörde federalistpartiet
och hyste rätt aristokratiska åsikter. Obehagligt
berörd af franska revolutionens våldsamheter, lät
han ej af dess beundrare förleda sig att afbryta
den neutralitetspolitik Washington inledt i fråga
om striden mellan Frankrike och England. Han
förblef den trogen, äfven då folkstämningen slog
om och hetsigt fordrade krig med Frankrike, sedan
direktoriet snöpligt afvisat en amerikansk beskickning
("X-Y-Z-episoden"). Då A. likväl ånyo anknöt fredliga
förhandlingar, framkallade han en schism inom sitt
eget parti; detta jämte Alexander Hamiltons intriger
omöjliggjorde hans omval. Vid valet 1800 besegrad af
demokraten Jefferson, drog sig A. i sårad fåfänga
ytterst brådstörtadt undan det politiska lifvet
och tillbragte sina återstående dagar med litterära
sysselsättningar på sitt landtgods Quincy. Där afled
han på dagen 50 år efter själfständighetsförklaringen
och samma dag som sin medtäflare Jefferson, 4
juli 1826. Sonsonen Charles Francis A. utgaf i 10
vol. "Life and works of John Adams" (1850–56); mest
bekant af hans där samlade skrifter är Defence of
the constitution and government of the United states

(3 bd, förut utg. i London 1787). Jfr J. T. Morse j:r,
"John Adams" (1885, i biografiserien "American
statesmen").

3. John Quincy A., Förenta staternas sjätte president,
den förres son, f. i Braintree 11 juli 1767, åtföljde
som ung fadern till Europa och besökte därvid under en
resa från Petersburg till Paris (1783) äfven Sverige,
fullbordade sedan sina studier vid Harvard college
och blef 1791 praktiserande advokat. 1794 blef han
sändebud i Haag, 1797 i Berlin, men återkallades 1801
af John A., omedelbart innan Jefferson tillträdde
presidentskapet. 1802 vald till senator, iakttog
han en rätt själfständig hållning och blef föremål
för sina partivänner federalisternas ovilja
genom att uppträda för Louisiana-köpet (1803)
och understödja Jeffersons embargo-politik mot
England (1807). Han återvaldes ej och egnade sig
då åt föreläsningsverksamhet (i skönlitteraturen)
vid Harvard college, där han redan 1806 blifvit
professor. 1809 blef han sändebud i Petersburg,
deltog 1814 i de besvärliga underhandlingar, som
ledde till freden i Gent, och var 1815–17 minister
i London. Under Monroes båda presidentskap (1817–25)
var han utrikesminister och afslöt som sådan (1819)
med Spanien köpefördraget om Florida samt formulerade
(1823) den s. k. Monroe-doktrinen (se
d. o.). Efter en häftig valstrid med general Jackson
blef han 1825 genom kongressens val president,
ehuru Jackson af staternas valmän fått visserligen
ej stadgad röstpluralitet, men dock de flesta
rösterna. Hans gamla impopularitet,
ärfd från fadern och ytterligare ökad
genom hans sträfva och otillgängliga väsen samt
motvilja mot alla partiband, förvärrades nu än
mer. Ej minst bidrog därtill det förtal Jackson
och andra motståndare hopade öfver honom. Vid valet
1828 föll han igenom för Jackson och återgick efter
ämbetstidens utgång (1829) till privatlifvet. 1831
insattes han i representanternas hus och förblef
medlem däraf till sin död. I åsikter stod han
whigs närmast och utkämpade häftiga strider med
sydstaternas demokrater, i synnerhet sedan han
gjort sig till främste målsman inom kongressen
för den under 1830-talet till nytt lif uppvaknade
abolitioniströrelsen. Han inlämnade flere tusen
petitioner om slafveriets afskaffande och besvarade
med mycken köld och skicklighet motståndarnas ofta
till ytterlighet ursinniga anlopp samt höll sålunda
slafverifrågan ständigt vid lif inom kongressen. Den
21 febr. 1848 träffades han under pågående sammanträde
af ett slaganfall och dog två dagar därefter. Sonen
Charles Francis A. utgaf hans för hans egen och
Förenta staternas historia ytterst värderika dagbok,
Diary of John Quincy Adams (12 bd, Filadelfia
1874–77). Se vidare J. T. Morse j:r, "John Quincy
Adams" (1882, i serien "American statesmen"), samt
Worthington C. Ford, "John Quincy Adams and the Monroe
doctrine" (i Amer. hist. review, vol. VII–VIII, 1902).

4. Charles Francis A., den förres son, diplomat,
f. 1807, d. 1886, egnade sig i Boston åt advokatyrket,
var 1841–44 medlem af representanternas hus
och 1845–46 af senaten i staten Massachusetts
samt slöt sig till den del af whigpartiet,
som ifrigt yrkade på slafveriets bekämpande. 1848
deltog A. i bildandet af "Freesoilpartiet"
(se Freesoilers) och var s. å.
dess kandidat till vicepresident-platsen. Sin mera
framträdande politiska verksamhet började han först
1858, då han af det republikanska partiet insattes
i kongressen, som medlem af representanternas
hus. 1861 efter secessionskrigets utbrott sändes
han af Lincoln som minister till England och
visade på denna, under de ömtåliga förhållanden
kriget framkallat, synnerligen ansvarsfulla post
stor skicklighet och mycken fasthet. Till en
stor del på hans ansträngningar berodde det,
att England trots den sydstatsvänliga, stämningen i
landet ej erkände konfederationens själfständighet,
och han uppträdde äfven med stor bestämdhet i
Alabamafrågan (se d. o.) samt lyckades (1863)
utverka förbud för två för de konfedererades räkning
beställda pansarfartyg att lämna Liverpools hamn.
1868 återvände A. till Amerika och var 1871–72
medlem i skiljedomstolen i Alabamafrågan, hvars för
Förenta staterna gynnsamma utgång till stor del var
hans förtjänst. Vid presidentvalet 1872 var A.
först påtänkt som motkandidat till general Grant,
och han närmade sig under sina sista år alltmer
demokraterna. Sonen har skrifvit hans biografi,
"Charles Francis Adams by his son, Ch. F. Adams"
(1900) i serien "American statesmen", samt förbereder
utgifningen af hans dagbok och papper.

5. Charles Francis A. j:r, den förres son, finansman
och historiker, f. 1835, var först advokat och
deltog som officer i inbördeskriget samt erhöll vid
sitt afsked brigadgenerals grad, egnade sig sedan
åt järnvägsdrift och var 1884–90 president för den
stora Union-Pacificbanan. Bland hans skrifter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free