- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
199-200

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Aducering, metall. - A due (it.), mus. - Adula, bergsgrupp i schweiziska kantonen Grisons - Adular, ett mineral. Se Fältspat - Adulation, smicker - Adulis, i forntiden en af egyptierna grundlagd sjöstad i Etiopien - Adullam, urgammal kanaanitisk stad i Juda - Adullamiter, öknamn på de liberaler af den palmerstonska fraktionen - Adulterium, äktenskapsbrott - A dur, mus. - Adustion, förbränning - Ad usum, till bruk - Ad utrumque paratus, beredd till bäggedera - adv., förkortning för adverb - Advaita (ind.), "icke-dualism", monism - Ad valorem, "efter värde" - Advent kallas i den kristna kyrkan den tid, hvarmed kyrkoåret börjar - Adventister l. Milleriter - Adventiv, senare tillkommande. Se Biknopp - Adventsrim. Se Julsånger

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af ända till 10 proc. En i Amerika använd
aduceringsmetod, efter uppfinnaren benämnd
Doberty-processen, åstadkommer en aducering,
d. v. s. en kolförminskning i tackjärnet, genom att
inleda vätgas i det smälta tackjärnet. – Aducering
af brons sker medelst hastig afkylning. Om nämligen
brons, som är en legering af koppar och tenn,
får långsamt afsvalna efter gjutningen, blir
hårdheten jämförelsevis stor; hastig afkylning
däremot, t. ex. genom kallt vatten, har en
motsatt verkan, så att ytan blir mjuk och metallen
seg. Härvid måste dock afkylningens intensitet
noga afpassas efter bronsföremålens dimensioner.
G. D.

A due (it.), mus., för två, tvåstämmigt; (i
orkesterpartitur) enstämmigt för två instrument. –
A due corde, på två strängar. – A due stromenti,
för två instrument. – A due voci [vå’tji],
för två röster.

Adula, bergsgrupp i schweiziska kantonen Grisons, på
gränsen mellan Öst- och Väst-Alperna samt upptagande
ett ytinnehåll af 1,330 kvkm. Radieformigt utstråla
kedjorna, de längsta mot norr och söder, och i de
mellanliggande dalarna bo folk af tyskt, italienskt
och ladinskt tungomål. Högsta toppen är Rheinwaldhorn,
3,398 m.; på den upprinner Hinterrhein. Öster om
A. leder Bernhardinerpasset från Hinterrheindalen till
Mesoccodalen, som tillhör Lago maggiores vattensystem.

Adular, ett mineral. Se Fältspat.

Adulation (lat. adulatio), smicker.

Adulis, i forntiden en af egyptierna grundlagd
sjöstad i Etiopien, på kusten af det nuvarande
Abessinien. Vidsträckta, men förstörda fornlämningar
synas ännu vid Dola l. Zula.

Adullam, urgammal kanaanitisk stad i Juda lågland,
s. v. om Jerusalem. (Jfr 2 Krön. 11: 7, 1 Sam. 22: 1).

Adullamiter, öknamn på de liberaler af den
palmerstonska fraktionen, som 1866 motsatte sig
Gladstones reformbill. Namnet uppkom genom ett
infall af John Bright, som förekastade E. Horsman
att hafva flyktat till "Adullams politiska håla" (jfr
1 Sam. 22: 1–2) och med Robert Lowe bildat ett nytt
parti på två man. Adullamiternas grupp eller "hålan"
("the cave") räknade emellertid vid omröstningen
33 man och visade sig stark nog att omöjliggöra
billens antagande och störta Russels ministär.
V. S-G.

Adulterium (lat.), äktenskapsbrott.

A dur (fr. la majeur, eng. a major), mus., den
dur-tonart, som har a till grundton och företecknas
med ** för c, f och g (parallell-tonart: fiss-moll).

Adustion (lat. adustio, af urere, bränna),
förbränning; brännsår, brännskada; konstmässig
bränning af sår m. m.

Ad usum (lat.), till bruk. – Ad (In) usum Delphini,
till dauphins bruk. Se Delphinus.

Ad utrumque paratus (lat.), beredd till bäggedera.

adv., förkortning för adverb.

Advaita (ind.), "icke-dualism", monism, en filosofisk
lära uti Indien, hvilken uppkom i midten af 800-talet
och förkunnar världsalltets enhet. Enligt denna
lära finnes det i den andliga och den materiella
världen ingenting, som är afskildt från Brahman,
allt varandes urgrund; människosjälen är identisk
med Brahman, ej en del af honom; den empiriska
världen är endast ett bländverk (maja), själen
är tidtals fängslad i kroppen, men återvänder
genom döden till (den opersonliga) gudomen. Denna
lära är ett betydelsefullt uttryck för indiernas
själsriktning. Dess bekännare kallas advaitavadin.

Ad valorem (lat.), "efter värde", ett slags tull,
som icke beräknas efter varornas vikt, utan efter
deras värde. Ad-valorem-tullar förekomma i synnerhet
i Nord-Amerika och England.

Advent (lat. adventus, ankomst) kallas i den
kristna kyrkan den tid, hvarmed kyrkoåret börjar och
som närmast föregår julen. Det är afsedt att vara
en förberedelsetid för de kristne att värdigt fira
minnet af Jesu ankomst i världen. De äldsta bevisen
på adventets helighållande förskrifva sig från slutet
af 5:e årh. Det utmärktes af botöfningar och fasta,
och under denna tid, liksom under fastlagen, fingo
inga bröllop hållas; bilderna i kyrkorna beslöjades,
altaren och antependier kläddes med violett tyg
(kyrkosorgens färg). Med undantag af bildernas
beslöjande, som nu eger rum endast de sista 14 dagarna
i fastan, iakttagas alla dessa bruk fortfarande i den
katolska kyrkan. Ända till midten af 18:e årh. fick
på många ställen orgelspel vid gudstjänsten icke ega
rum under adventstiden. I den grekiska kyrkan räcker
adventstiden 6, i den romerska och den lutherska
4 veckor. – De 4 adventssöndagarnas evangelier
äro i den lutherska kyrkan valda med afseende på
adventets betydelse: 1) om Kristi ankomst såsom
konung och stiftare af Guds rike på jorden; 2)
om hans sista ankomst såsom domare; 3) och 4)
om Johannes Döparen, Kristi närmaste förelöpare.
E. J. Ö. (J. HDR.)

Adventister (af lat. adventus, ankomst) l.
Milleriter (efter upphofsmannens namn)
kallas de förnämligast i Nord-Amerika och England
utbredda medlemmarna af en religiös sekt, som
stiftades i Massachusetts 1831 (1845) af
baptistpredikanten William Miller och hvilken
sekt tror Kristi återkomst i synlig måtto samt
därmed det tusenåriga rikets begynnelse vara nära
förestående (jfr Kiliasm). Miller, som föddes i
Pittsfield (Massachusetts) 1782 och dog 1849, fick
en pietistisk uppfostran, blef duktig landtbrukare,
var kapten i kriget 1812–14 samt sedermera fredsdomare
och sheriff. Han hemföll en tid åt rationalistiskt
fritänkeri, men omfattade därefter med ifver baptismen
och läste oaflåtligt bibeln, hvars profetior han
tydde efter sitt hufvud. 1831 började han uppträda,
förutsade, att världen skulle förgås mellan 21 mars
1843 och 21 mars 1844, justerade sedan uträkningen
till okt. 1844, åstadkom dessa år en mäktig rörelse
i sinnena och lät ej profetians felslagning afkyla
sin ifver. 1845 konstituerade han formligen sekten
under namnet adventister. Den splittrades dock från
denna tid i flera undersekter, som i enstaka punkter
afvika från hvarandra. Den märkligaste är
Sjundedagsadventisterna (se d. o.). – Sektens
organisation är lös, och dess kyrkor innehafva
helt obetydlig egendom, men adventisterna verka
nitiskt genom tidskrifter för utbredande af sin
lära. Äfven i de skandinaviska länderna hafva de
värfvat anhängare. Jfr H. K. Carroll, "The religious
forces of the United states" (New York 1893).
(J. HDR.)

Adventiv (af lat. advenire, tillkomma), senare
tillkommande. Se Biknopp.

Adventsrim. Se Julsånger.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:53 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0112.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free