- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
211-212

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Aëroplan, mek., en flygmaskin - Aërostat, luftballong - Aërostatik, fys. - Aërostatisk, som har afseende på aërostatiken - Aërostatiska lampan - Aërostatiska pressen - Aërostier, fr., luftseglare - Aërozoer, detsamma som aërober - Aerschot, stad i belgiska prov. Brabant - Aertsen, Pieter - Ærugo nobilis l. Patina, ädel-ärg - Ærö. Se Ärö - Æs (lat.), koppar, brons. -- Æs cyprium, koppar - Æschines. Se Aischines - Æschna, zool., ett släkte trollsländor. Se Sländor - Æschylus. Se Aischylos - Æschynanthus, bot. Se Trichosporum - Æschynomene L., bot.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vingar. Drifves en parallellogramformad skifva fram genom
luften, så att dess främre kant ligger högre än den
bakre, så lyftes skifvan af stöten mot luften och kan
vid stor hastighet uppbära betydande tyngder. Langley
har noggrant undersökt aëroplanens mekaniska
egenskaper. Emellertid har denna maskin ännu ej fått
någon användning i praktiken, förmodligen emedan
man ej lyckats konstruera lämpliga motorer. Mången
hoppas dock, att man med aëroplanens hjälp skall
lyckas lösa problemet om ett styrbart luftskepp.
S. A-S.

Aërostat (af grek. aer, luft, och statos, ställd,
stående), luftballong.

Aërostatik (se Aërostat), fys., läran om
gasformiga kroppars jämvikt. Utgör en del af aëromekaniken.

[bildtext]
Æsculus hippocastanum (se sp. 213).

Aërostatisk, som har afseende på aërostatiken.
Aërostatiska lampan, en lampa, i hvilken oljan
medelst komprimerad luft pressas upp till veken. Denna
lampa har föga varit i bruk, emedan den är obekväm
och besvärlig att fylla. – Aërostatiska pressen,
Romershausenska pressen
l. luftpressen, en apparat,
med hvilken extrakt beredas, därigenom att lufttrycket
drifver en vätska (vatten, alkohol) genom det pulver,
i hvilket extraktivämnet innehålles. För detta
ändamål inneslutes pulvret i ett cylindriskt kärl
mellan tvenne genombrutna bottnar och öfvergjutes
med vätskan. Rummet under den nedre bottnen står i
förening med en luftpump. När därför luften förtunnas
under det pulverformiga ämnet, drifves vätskan af
lufttrycket på dess öfre fria yta genom pulvret och
utdrager däri befintliga lösliga ämnen. – Man kan
äfven begagna vätskans egen tyngd för att utdraga
extraktivämnet, i hvilket fall vätskan måste stå
högt öfver pulvret i ett från cylindern utgående
långt vertikalt rör. Detta är den hydrostatiska
eller Realska pressen. Dessa båda apparater äro icke
pressar i egentlig mening, utan s. k. extraktionspressar
l. extraktpressar.
R. R.*

Aërostier [-tie], fr., luftseglare.

Aërozoer (af grek. aer, luft, och zoon, lefvande
varelse), detsamma som aërober.

Aerschot [ars-chot], stad i belgiska prov. Brabant,
16 km. n. ö. om Louvain, vid Dyles biflod Demer
och vid järnvägen Aachen–Antwerpen. Omkr. 7,000
inv. Biskopligt seminarium. Spetsfabrikation,
bryggerier och brännerier. I närheten af staden
ligga ruiner af ett torn från romaretiden. A. var
i medeltiden ett baroni, som 1533 af Karl V
upphöjdes till hertigdöme, hvarmed grefvarna af
Croy förlänades. Sedan dessa utdött i 17:e årh.,
kom A. under riksfurstarna (sedermera hertigarna)
af Arenberg.

Aertsen [artsen], Pieter, holländsk genre- och
stillebenmålare, för sin ovanliga längds skull kallad
"de lange Pier", f. 1507, trol. i Amsterdam, d. där
1575. Var elev af Allart Claeszoon i Amsterdam
och åtminstone från 1535 verksam i Antwerpen, men
omkr. 1556 till sin död åter bosatt i Amsterdam. I
Antwerpen påverkad af den flamska konsten, särskildt
af Q. Massys, blef han en af vägbrytarna för det
nederländska genremåleriet. Hans af samtiden berömda
altartaflor förgingos vid bildstormningen 1566,
så att af dem nu endast återstå fragment, men i
bakgrunden till sina realistiskt utförda bilder från
salutorgen förlade han gärna, för att tillfredsställa
publikens smak, som ej senterade sådana
hvardagsbilder, scener ur Kristi pinohistoria. Man
märker dock lätt, att de frodiga, i naturlig storlek
framställda månglerskorna och de ypperligt återgifna
matvarorna af olika slag för artisten hade största
intresset. Till hans bästa taflor hör Äggdansen i
riksmuseet i Amsterdam. Särskildt excellerade han i
framställningen af köksinteriörer. Nationalmuseum
eger af hans hand en förträfflig, 1562 daterad,
ur kejsar Rudolf II:s samling kommen Köksscen vid
gåstiden
, förr tillskrifven hans elev, flamländaren
J. Bueckeleer, och i Upsala museum ses en 1551 daterad
Interiör af en slaktarbod, med ett flådt oxhufvud och,
i bakgrunden, den hel. familjen under flykten till
Egypten – äfven denna tafla troligen tagen i Prag 1648.
(O. G-G.)

Ærugo nobilis (lat.) l. Patina, ädel-ärg,
antik-ärg, ett tjockt, grönt, mattglänsande öfverdrag
på koppar eller brons. Det bildas under inflytande
af fuktighet, i synnerhet på föremål, som under
århundraden legat i jorden. Detta öfverdrag gäller
som ett af de säkraste kännetecken på ett verkligen
forntida ursprung hos bronsarbeten och anses som en
prydnad, hvarför det på senare tider börjat eftergöras
genom kemiska medel.

Ærö. Se Ärö.

Æs (lat.), koppar, brons. – Æs cyprium, koppar.

Æschines. Se Aischines.

Æschna, zool., ett släkte trollsländor. Se
Sländor.

Æschylus. Se Aischylos.

Æschynanthus, bot. Se Trichosporum.

Æschynomene L., bot., växtsläkte af
fam. Leguminosæ, afd. Papilionatæ. Dit hör
Æ. elaphroxylon Taub. (Herminiera Guill. et
Perr.), en ända till 7 m. hög, mycket hastigt
växande, taggig buske, som förekommer vid och i
tropiska Afrikas floder; dess utomordentligt lätta,
svampiga ved kallas ambatsch och användes till
flottar. En annan arts (Æ. aspera L.) svampiga ved
användes af kineserna till fabrikation af papper.
G. L-M.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free