- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
223-224

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Afdunstningsmätare, Atmidometer, Atmometer eller Evaporometer, meteor. - Afdunstningsvärme, fys. - Afemi, med. Se Afasi - Affabel, "som gärna låter tala med sig" - Affabilitet, vänlighet, tillgänglighet, nedlåtenhet - Affall. 1. Landtbr. - Affall. 2. Tekn. - Affall. 3. Bergsv. - Affall. 4. Sjöv. Se Affallning 2 - Affall. 5. Skogsh. - Affall. 6. I urmakeriet - Affall. 7. I bildlig bemärkelse - Affallning. 1. Krigsv. - Affallning. 2. Sjöv. - Affatta, skogsh. - Affekt, sinnesrörelse - Affektation, konstladt, antaget sätt, tillgjordhet - Affektera, gifva sig sken af - Affektion, öfver hufvud en förändring i själens eller kroppens tillstånd - Affektionerad, tillgifven, bevågen - Affektionsvärde, jur. - Affenthal, by i Baden - Affettuoso, it., mus. - Affiche, fr. Se Affisch - Afficiera, göra intryck på - Affidavit, i eng. rättsspråket: skriftlig handling, hvars innehåll är edligen bekräftadt - Affiliation (lat.). Se Affiliera

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

uppmätta årliga afdunstningen uppgår för Petersburg
till 30 cm. Den är för mellersta Sverige ungefär lika
stor, för London 38 cm., Astrakan 74 cm. och Peking
97 cm. Den växer i allmänhet mot ekvatorn. Störst
är den i torra trakter och öknar, exempelvis i
Kimberley i Syd-Afrika 247, i Alice Springs i det
inre af Syd-Australien 258 cm. Jfr Siccimeter.
R. R. (S. A-S.)

Afdunstningsvärme, fys., det värme, som bindes, när en
vätska öfvergår till ånga, och som åter frigöres, när
ångan kondenseras. Det kallas ock ångans latenta värme
(se Värme), emedan det ej bidrager till temperaturens
höjande vid ångbildningen. Afdunstningsvärmet sjunker
i allmänhet med stigande temperatur, och vid den
kritiska temperaturen blir det noll.

Afkyles ångan, så kondenseras den till vätska (eller
fast kropp), och man återfår då det latenta värmet
frigjordt. Denna omständighet användes vid kokning
med ånga, då man från ett kokkärl (ångpanna), däri
ånga bildas, leder denna in i motsvarande vätska,
vanligen vatten, som förvaras i ett annat kärl. Dettas
innehåll uppvärmes då genom det vid ångans
kondensation frigjorda latenta värmet, och slutligen
försättes detta i kokning. Se vidare Latent.
S. A-S.

Afemi (af grek. nekande a och feme, tal), med. Se
Afasi.

Affabel (fr. affable, af lat. affari, tilltala),
"som gärna låter tala med sig", vänlig, tillgänglig,
nedlåtande.

Affabilitet (jfr Affabel), vänlighet, tillgänglighet,
nedlåtenhet.

Affall. 1. Landtbr. Sluttning, aflopp för rinnande
vatten. Se Aflopp.

2. Tekn. Afskräde, hvad som faller bort såsom
obrukbart, t. ex. vid ett ämnes beredning i en fabrik
o. s. v.

3. Bergsv. En malmart säges lida affall i
grufvan eller gången, när den blir svagare och mindre
rikhaltig. Vid mekanisk eller magnetisk anrikning
benämnes allt det för affall, som bortgår ur verket
och anses fritt från värderika malmbeståndsdelar.
G. D.

4. Sjöv. Se Affallning 2.

5. Skogsh. Affall benämnas de på marken i en
skog liggande barr, löf, kvistar eller smärre grenar,
som nedfallit från träden och vid sin förmultning
bilda mylla. Ymnigt oförmultnadt affall tyder på
att träden stå för tätt och att skogen behöfver
gallras. Ett godt fröår hos gran bebådas ofta
af en riklig mängd å marken liggande, smärre
kvistar, som afbitits af djur, vanligast
ekorren, för att åtkomma blomknopparna.
F. L.

6. I urmakeriet betecknar affall dels utväxling,
gång, dels den ojämna rörelse, som uppstår, då
drifven i ett ur är för liten, så att kuggarna glappa.

7. I bildlig bemärkelse: öfvergifvande af den
person eller sak, som man hållit sig till, tjänat,
dyrkat, hyllat o. s. v. Politiskt affall eger rum,
då en enskild,
ett parti eller ett helt folk lösrycker sig från
sin regent, eller då någon öfvergår från det parti,
det förbund, han förut tillhört, till ett annat. –
I religiös mening betecknar affall öfvergång från
en trosbekännelse, en kyrka till en annan. I den
första kristna kyrkan kallades detta apostasia.
Affall från den rena evangeliska läran straffades
enligt 1 kap. 3 § Missgärningsbalken i 1734 års lag
med landsförvisning
och förlust af arfsrätt inom Sverige. Detta
lagstadgande upphäfdes 1860, och numera är sådant
affall ej belagdt med straff. Medlem af svenska
kyrkan, som vill utträda ur densamma, skall gifva sin
afsikt till känna för kyrkoherden i den församling
hai tillhör samt uppgifva det trossamfund, hvartill
han vill öfvergå. Därefter skall han, sedan minst
två månader förflutit, personligen inställa sig
hos kyrkoherden och anmäla sig till utträde ur
kyrkan. På grund af anmälan, som skett, innan någon
fyllt aderton år, må dock ingen anses skild från
svenska kyrkan, och före nämnda ålder må ej heller
någon i främmande församling upptagas. Innehar
den, som anmält sig till utträde ur svenska kyrkan,
offentlig tjänst, medför anmälan den påföljd, att
den som affallit varder från tjänsten skild, där
den ej är af beskaffenhet, att han utan afseende
å sin trosbekännelse kunnat till densamma nämnas,
samt konungen eller den myndighet, som tjänsten
tillsätter, finner skäligt att honom därvid
bibehålla. (Jfr k. förordningen 31 okt. 1873.)
L. A.

Affallning. 1. Krigsv. Vid trupp i kolonn- eller
linjeformering öfvergången till en annan formering med
mindre frontlängd.
C. O. N.

2. Sjöv. Ett fartygs rörelse, hvarigenom förskeppet
aflägsnar sig från vindens riktning, så att vinden
blåser mera akterifrån. Denna rörelse kan ega rum
utan den manövrerandes eller styrandes afsikt. I
samma betydelse nyttjas äfven affall. "Stött för
affall!", en befallning till rormannen att med roret
söka förekomma fartygets affallning.
R. N.*

Affatta, skogsh., vid skogsmätning upprita å karta
alla olikheter å mark eller skogsbestånd.
F. L.

Affekt (lat. affectus, af afficere, göra intryck
på), sinnesrörelse, en häftig, plötsligt påkommande,
men också hastigt öfvergående, sinnlig känsla, som
förtager besinning och lugn eftertanke. Exempel på
affekter äro häftig fruktan, sorg, glädje, vrede
o. s. v.

Affektation (jfr Affekt), konstladt, antaget sätt,
tillgjordhet.

Affektera (jfr Affekt), gifva sig sken af, låtsa,
hyckla. – Affekterad, konstlad, tillgjord, onaturlig.

Affektion (jfr Affekt), öfver hufvud en förändring
i själens eller kroppens tillstånd; sinnesrörelse,
tillgifvenhet, ömhet; sjuklig retning på kroppen,
sjukligt tillstånd i något organ.

Affektionerad (fr. affectionné). tillgifven, bevågen.

Affektionsvärde, jur., det särskilda värde en sak
har för en person till följd af en eller annan af
penningvärdet oberoende anledning, t. ex. om den
är ett minne af en frände eller vän. Det motsatta
begreppet är gångbart värde, värde i handel och
vandel. Jfr Värde.

Affenthal, by i Baden, nära staden Bühl, bekant för
sitt goda rödvin (Affenthaler).

Affettuoso (Affettuosamente l. Con affetto,
förk. affett.), it., mus., känslofullt,
med starkt och lifligt uttryck.

Affiche [-fi’*], fr. Se Affisch.

Afficiera (lat. afficere), göra intryck på, verka på;
angripa; röra, smärta. Jfr Affekt.

Affidavit (äfidei’vit: eg;. 3:e
pers. sing;. perf. akt. af nylat. affidare, edligen
försäkra), i eng. rättsspråket: skriftlig handling,
hvars innehåll är edligen bekräftadt.

Affiliation (lat.). Se Affiliera.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free