- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
227-228

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Affisch, anslag eller tillkännagifvande om konstföreställningar o. d. - Affischera l. Affisjera, anslå - Affischör l. Affisjör, kringbärare, uppklistrare af affischer - Affix, språkv. - Affiktiva straff, benämning på vissa slags straff - Affnaholm. Se Agneholm - Afforma. Se Gjutning - Affricino, it. Se Africus - Affrico, it. Se Africus - Affrikata, språkv. - Affront, fr., förolämpning, skymf, skam - Affånga (ty. abfangen), jaktv. - Affär, handelsföretag, uppgörelse om köp eller försäljning; göromål - Affärsbyrå, inrättning för ombesörjande af köp, försäljningar - Affärsministär. Se Expeditionsministär - Afförande medel, med. - Afganistan (Afghanistan), d. v. s. "afganernas land"

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

andra folknöjen, utan efter hand äfven om industriella
eller merkantila etablissemang, utställningar,
tekniska, fabrikat, litteraturalster o. s. v. Sådana
affischer voro länge hållna i en enda ton, svart, och
de franska kunde man finna signerade af så framstående
tecknare som Bertail, Daumier, Gavarni, Gigoux,
Grandville, Raffet, H. Vernet. Efter 1860-talet, då
man lärde sig använda kromolitografien för tryckning
af affischer, har den i färger tryckta affischen
utvecklat sig till en art af konstindustri eller
dekorativ konst, hvars hållning bestämmes af dess
uppgift att med all makt draga till sig blicken. Bland
utöfvarna af denna konst märkas fransmännen
Chéret – konstartens egentlige förnyare –, Boutet
de Monvel, Forain, Steinlen, Willette och Grasset,
belgierna Donnay, Rysselberghe och Rassenfosse,
tyskarna Stuck, Unger, Th. Th. Heine, Sattler,
engelsmännen Aubrey Beardsley och Walter Crane
(den engelska riktningen igenkännes på öfverrik
ornamentik, arkaiserande figurer och tjocka svarta
konturlinjer), nordamerikanerna Bradley och Rhead,
svenskarna Rich. Bergh, V. Andrén, O. Björck,
G. Ankarcrona, N. Kreuger. G. Wennerberg, E. Küsel
m. fl. Särskilda expositioner af konstnärliga
affischer ha föranstaltats, bl. a. i Stockholm
(1898; affischer af Steinlen, Grasset och Unger
inköptes då af Nationalmuseum). Jfr E. Maindron,
"Les affiches illustrées" (1896), vidare "Les
affiches étrangères illustrées" (s. å.), och
J. L. Sponsel, "Das moderne plakat" (1897, praktverk).
G-G N.

Affischera (jfr Affisch) l. Affisjera, anslå,
tillkännagifva genom anslag; pråla med, låta påskina.

Affischör (jfr Affisch) l. Affisjör, kringbärare,
uppklistrare af affischer.

Affix (lat. affixus, vidfäst), språkv.,
den gemensamma termen för hvarje fonem
(språkljudskvantum), som endast i förening med
ett annat fonem eger någon och detta vanligen en
modifierande betydelse. Alltefter sin plats före,
inuti eller efter det genom affixet modifierade
fonemet kallas affixet för prefix, infix
eller suffix. Exempel på prefix äro be-hålla,
er-känsla, an-söka, miss-tag, dis-harmoni,
ko-operativ, kosmo-politisk. Ännu vanligare
äro suffix, t. ex. flicka-s, kalla-r, lott-er,
båt-ar, rik-a,-t,-are,-ast, god-het, egen-dom,
del-bar, vän-skap, sann-ing, stick-ling, bete-ende,
åka-nde, köp-te, tro-dde, rektor-ska, furst-inna,
baron-essa, Vilhelm-ina, paradis-isk, Italien-are,
Emil-ia. Sällsynta äro däremot infix, t. ex. i
norrländska dialekter be-int-höfs i stället för
"behöfs inte", i gotiskan ga-u-laubjats ("tron I?"),
där -u- betyder "månne?"
AD. N-N.

Affliktiva straff (fr. peines afflictives, af
lat. affligere, slå till), benämning på vissa slags
straff, särskildt de s. k. kroppsstraffen.

Affnaholm. Se Agneholm.

Afforma. Se Gjutning.

Affricino [-tjinå], it. Se Africus.

Affrico [-kå], it. Se Africus.

Affrikata (af lat. ad, till, och fricare, gnida),
språkv., en förbindelse af en explosiva och en
homorgan frikativa. Se Konsonant.

Affront [franskt uttal: afrå’], fr., förolämpning,
skymf, skam.

Affangå (ty. abfangen), jaktv., uppskära
halspulsådern på under jakt fälldt högdjur. Numera
brukas vanligen det svenska ordet sticka.
J. W. L.*

Affär (fr. affaire, af à faire, att göra),
handelsföretag, uppgörelse om köp eller försäljning;
göromål, angelägenhet; tilldragelse, händelse; tvist;
i plur. förmögenhetsvillkor, ekonomisk ställning. –
Krigsv., mindre drabbning.

Affärsbyrå (jfr Affär), inrättning för ombesörjande
af köp, försäljningar, rättegångars utförande,
uppsättande af bref, kontrakt och andra handlingar
o. s. v.

Affärsministär. Se Expeditionsministär.

Afförande medel (lat. remedia laxantia,
purgantia, drastica), med., kallar man de
läkemedel, hvilka förorsaka ett förstärkande af
tarmkanalens peristaltiska (ormlikt slingrande)
rörelse samt äfven i åtskilliga fall ett ökadt
tillflöde till tarmen af de vätskor, som afsöndras
dels af tarmslemhinnans egna körtlar, dels af lefvern
och bukspottkörteln. Därigenom åstadkommas ökade och
tunntlytande uttömningar genom stolgången. Dessa
afförande medel kunna skarpt reta tarmkanalen och
sålunda framkalla en mycket häftig verkan (drastiska
medel), såsom krotonolja, gummigutta, kolokvint,
jalappa o. s. v., eller ock verka mildare, t. ex. de
feta oljorna, förnämligast ricinolja, vidare rabarber,
frangula, senna, aloe m. fl. De förökade peristaltiska
rörelser hos tarmen, hvilka sådana medel framkalla,
påskynda tarminnehållets passage så, att detta icke
hinner i groftarmen genom dennas uppsugande af
vatten bringas till fastare konsistens. Vattnet i
de lösa afföringarna har till stor del inkommit med
dryck och föda; blott vid inverkan af mycket häftigt
retande och tarmslemhinnans epitel förstörande
ämnen härstammar det i större mängd direkt från
blodet (jfr Arsenikförgiftning). Vissa oorganiska
salter, särskildt glaubersalt (svafvelsyradt natron)
och engelskt salt (svafvelsyrad magnesia) verka,
när de intagits tillsammans med riklig mängd vatten,
afförande, i det att dessa salter dels själfva blott
i ringa grad uppsugas ur tarmen, dels likasom binda
vattnet så, att ej heller detta uppsuges på vanligt
sätt. Glaubersalt är den afförande beståndsdelen
i karlsbadervatten och karlsbadersalt,
engelskt salt det verksamma i bittervatten.
C. G. S.

Afganistan (Afghanistan),
d. v. s. "afganernas land", det persiska, nu allmänt
antagna namnet på ett rike i Asien. Det ligger till
störe delen på Iranplatån, men sträcker sig i sitt
nordöstra hörn upp på Pamir. Det ligger emellan det
ryska väldet och det engelska Indien, och detta
farliga grannskap har ej varit utan betydelse
för landets gränser. En engelsk gränskommission
bestämde dessa 1870 i n. till 37 1/2° n. br. (till
Amu Darja), i ö. till 75° ö. l., i s. till 29°
n. br. och i v. till 61° ö. l. Mot det engelska
väldet var den östra Sulejmankedjan gräns. Men sedan
ha engelsmännen ryckt fram till västra Sulejman, och
genom ett engelsk-ryskt fördrag af 1887 fick Ryssland
besittningar i norr. I n. ö. var gränsen obestämd,
men genom en ny engelsk-rysk konvention af 1895 har A:s
besittning på Pamir (en smal landsträcka, som når
fram till kinesiska gränsen) förklarats vara neutralt
område, dock under A:s öfverhöghet. Hela arealen
uppgifves nu till 558,000 kvkm. (d. v. s. något mer
än Tyska rikets) och folkmängden till omkr. 5,5 mill.

A. är ett väldigt alpland, i östlig-västlig riktning
något n. om sin midtlinje genomdraget af Hindukusch

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free