Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Afkok. Se Dekokt - Afkoppla l. Frånkoppla ("slå ifrån"). 1. Tekn. Frigöra maskindelar - Afkoppla. 2. Elektrot. - Afkoppla. 3. Sjötekn. Frigöra sidohjul eller propeller från maskinaxeln - Afkortadt anfall, krigsv. - Afkortning, kam. - Afkortningslängd, kam. - Afkortningsting, kam. - Afkylning, fys. - Aflagring, geol. - Aflagringsbassäng
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Afkok. Se Dekokt.
Afkoppla l. Frånkoppla ("slå ifrån").
1. Tekn. Frigöra maskindelar från hvarandra,
t. ex. en arbetsmaskin från en drifaxel. Jfr
Axelkoppling. – 2. Elektrot. Afbryta sambandet
mellan en elektrisk strömkrets och andra dylika. –
3. Sjötekn. Frigöra sidohjul eller propeller från
maskinaxeln, så att de oberoende af maskinen kunna
"gå rund", då fartyget endast seglar.
– Afkopplings-hjul och -muff,
anordning för detta ändamål (se fig.).
Afkortadt anfall, krigsv., ett af general Bauer
m. fl. mot en fästning förordnadt anfallssätt,
hufvudsakligen bestående i ett samtidigt
framryckande mot flere fronter, tystande af
försvararens eld genom användandet af grofva kastpjäser
och genombrytande af fortmellanrummen. Mot
en väl försvarad modern fästning torde emellertid
det afkortade anfallet ha föga utsikt att lyckas.
L. W:SON M.
Afkortning, kam., den åtgärd, hvarigenom ett
skattebelopp, som på grund af allmän lag och
författning blifvit debiteradt, men ej influtit,
afföres från räkenskapen. Afkortning af ränta och
tionde ("ordinarie afkortning") har numera nästan
alldeles upphört, sedan alla anordningar därå
blifvit emot kontant ersättning till statsverket
indragna. Afkortning af personella utskylder
däremot ("extra ordinarie afkortning") förekommer
i ganska stor utsträckning. Sådan kan ega rum
för dödsfall, när den skattskyldige aflidit före
1 maj det år, för hvilket afgiften debiterats,
för fattigdom, för oriktig debitering m. m. Böter
blifva jämväl afkortade – i några få fall utan,
eljest med förvandling till fängelsestraff.
KBG.
Afkortningslängd, kam., förteckning på de
utskylder, hvilka vid anställd uppbörd inom en viss
kommun icke influtit och i hvilka afkortning kan
ifrågakomma. Konungens befallningshafvande i länen
och öfverståthållareämbetet i Stockholm meddela
s. k. afkortningsresolutioner.
KBG.
Afkortningsting (se Afkortning), kam., för
undersökning af ödesmål, höllos på prästerskapets
begäran i sammanhang med ordinarie hösteting
under en följd af år efter Karl XII:s krig.
KBG.
Afkylning, fys. En kropp, hvars temperatur är högre än
omgifningens, förlorar småningom sitt värmeöfverskott
dels genom att direkt meddela värme åt de kallare
kroppar, med hvilka den är i omedelbar beröring,
dels genom att utstråla värme till kallare aflägsnare
föremål. Mekaniska värmeteoriens andra hufvudsats
utsäger, att värme af sig själf endast öfvergår från
en varmare till en kallare kropp. Newton antog,
att den hastighet, med hvilken afkylninsen sker,
d. v. s. den temperatursänkning kroppen hinner undergå
på en sekund, är proportionell med kroppens öfverskott
af temperatur öfver omgifningens. Den är dessutom dess
större, ju större kroppens yta och ju mindre kroppens
värmekapacitet (produkten af massa och specifikt
värme) är. Dulong och Petit, hvilka utfört noggranna
försök öfver afkylningshastigheten, hafva dock visat,
att denna s. k. "Newtons afkylningslag" endast
gäller, när temperaturskillnaden mellan kroppen och
omgifningen ej öfverstiger 15° eller 20°. För större
temperaturskillnader sker afkylningen hastigare. I
öfrigt är denna hastighet
beroende af kroppens natur, dess ytas beskaffenhet och
storlek samt af de omgifvande kropparnas beskaffenhet
och temperatur. Dulong och Petit hafva ock genom
experiment ådagalagt, att afkylningshastigheten är
mindre, när kroppen är skild från omgifningen genom
ett lufttomt rum, än då mellanrummet är fylldt med
luft eller någon gasart, emedan i senare fallet
värmet bortföres både genom ledning och strålning,
i förra fallet endast genom strålning. Vid afkylning
spelar också ofta afdunstningen en stor roll,
hvarvid latent värme bindes. Jfr Afdunstning,
Köldblandning, Värme och Värmestrålning.
R. R.*
Aflagring, geol., småningom skeende afsättning
af i vatten (haf, sjöar och floder) uppslammade
jordartade beståndsdelar. Äfven sammanfattningen
af en mängd på nämnda sätt bildade jord- eller
berglager kallas en aflagring. Det finnes således
marina och sötvattensaflagringar, litorala
och djuphafsaflagringar. Man talar äfven om en
leraflagring, en sandaflagring, en aflagring af
sandsten o. s. v. Jfr Aflagringsbassäng.
E. E.
Aflagringsbassäng, bassäng, hvari mekaniskt
inblandadt slam afskiljes genom fällning;
sådana bassänger användas för rening af
såväl vattenlednings- som kloakvatten. Under
vattenledningsteknikens barndom ansågs denna process
vara till fyllest för att göra ett flodvatten
användbart, och ännu så sent som 1892 fick Hamburg
genom en fruktansvärd koleraepidemi plikta
för sitt lättsinne att använda Elbe-vatten, som
renats uteslutande genom aflagring. Numera användas
konstgjorda aflagringsbassänger endast i syfte att
underlätta den efterföljande filtreringen genom
utfällning af gröfre slam. Detta sker antingen så,
att vattnet får stå alldeles stilla i en bassäng,
som sedan försiktigt aftappas och på nytt fylles,
eller (hvilket är bättre) så att vattnet långsamt får
strömma genom bassängen. Dennas dimensioner väljas
då så, att den genomströmmas på en tid af minst 6
timmar med en hastighet af ett par mm. i sekunden. För
erhållande af jämn omsättning af vattenmassan, måste
först och främst in- och utloppen fördelas utefter
bassängens hela bredd och vidare strömmen i bassängens
längdriktning ledas nedåt eller uppåt, alltefter
vattnets temperatur. Sommartiden blir nämligen vattnet
i bassängen småningom afkyldt, hvilket har till följd
att det inströmmande varmare vattnet, som är specifikt
lättare, flyter fram öfver ytan, i stället för att
blandas med de djupare lagren; för att förhindra
detta anordnas framför utloppsmynningarna en skärm,
under hvilken vattnet måste passera. Vintertiden eger
ett motsatt förhållande rum: det inträdande kalla
vattnet sjunker ned till bottnen och måste genom
skärmen ledas uppåt.
Till aflagringsbassänger kan man tydligen äfven
räkna naturliga sjöar och sådana konstgjorda
vattensamlingar, som i nyare tider bildats genom
uppförande af höga reservoardammar. Där verkar
naturligtvis aflagringcn på ett mera effektivt
sätt än i de små bassänger, som kunna byggas vid
vattenverk, i det att äfven bakterierna småningom
nedsjunka till bottnen och temperaturen i de djupare
vattenlagren utjämnas. I undantagsfall kan verkligen
ett sådant vatten anses hygieniskt fullgodt äfven utan
filtrering, ehuru åtskilliga exempel redan visat,
att denna aflagrings betydelse blifvit betydligt
öfverskattad. Se vidare Vattenledning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
