- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
243-244

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Aflopp, landtbr. - Afloppsdike l. Floddike, landtbr. - Afloppsgas, metall. - Aflossning, geol. - Aflägg, trädg. Se Afläggare - Aflägga, boktr. - Afläggare (Aflägg), trädg. - Afläggning. 1. Boktr. Se Aflägga. -- 2. Se Bi - Aflöpning l. Sjösättning, skpsb. - Aflösning. 1. Teol. - Aflösning. 2. Krigsv.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utförande ej möter hinder hvarken af vattnets eller
markens rättsinnehavare.

För en riktig planläggning undersökas de på
afloppets riktning och dimensioner inverkande
omständigheterna, nämligen yt- och höjdförhållandena
hos den mark, genom hvilken afloppet skall gå, samt
den framrinnande vattenmängden. För detta ändamål
kartlägges och afväges fältet, å kartan inläggas
afvägningskurvor, profiler uppritas såväl längs
efter vattendraget, längdprofiler, som ock tvärs
öfver detsamma, tvärprofiler, hvarjämte man medelst
ett hydrometriskt instrument bestämmer vattnets
hastighet i en eller flere tvärprofiler. Se vidare
Afdikning och Vattenafledning.
J. H. F. (H. J. DFT.)

Afloppsdike l. Floddike, landtbr., kallar
man de större öppna diken, hvilka skola upptaga
och afföra allt det vatten, som på ett odladt
fält samlas från lagg-, aflednings- och
afskärningsdiken. Afloppsdiket för en odling anlägges
å fältets lägsta del samt bör göras så bredt och
djupt, att det bekvämligen kan afföra både det vatten,
som härrör från ymnigare nederbörd, och det som
uppkommer genom snösmältningen under vårtiden. Detta
dike bör först upptagas på hvarje odling. Saknar ett
fält tillräckligt fall för anläggning af erforderligt
afloppsdike, kan det icke brukas såsom åkerjord,
så framt det ej eger slukor (såsom stundom de
under matjorden liggande kalkklipporna på Gottland)
eller ock, på ej för stort djup under matjorden, sand-
eller gruslager, i hvilka dagvattnet kan nedsläppas
genom för detta ändamål särskildt upptagna sughål
eller sugbrunnar.
J. A.*

Afloppsgas, metall., sådan gas, som bildas vid de
metallurgiska processerna och afgår ur ugnen. Den
viktigaste afloppsgasen är masugnsgasen (se d. o.).
O. D.

Aflossning, geol. Då ett lager af malm eller
annan bergart icke är fullkomligt hopvuxet med den
omgifvande bergarten eller sidostenen, utan lätt
lossnar och afskiljer sig därifrån, säger man,
att där finnes en aflossning eller "släppa".
E. E.

Aflägg, trädg. Se Afläggare.

Aflägga, boktr., åtgärden att, sedan tryckning
försiggått, i sättkastens olika fack återlägga de
därur uppsatta och vid tryckning nyttjade typerna och
på sina platser återskaffa all den öfriga materiel,
som tillhör en tryckform. – Afläggning l. Afläggningsform
kallas en tryckform, sedan tryckningen
med densamma är afslutad.

Afläggare (Aflägg), trädg., gren eller kvist, som
blifvit nedböjd i jorden för att där skjuta rötter
och sedan tagas upp ur jorden, skäras lös från
moderväxten och planteras ut såsom själfständigt
exemplar. Af en ranka eller ett annat långt skott kan
man få flere plantor. Man nedlägger den på marken
utefter dess längd, pålägger jord på flere ställen
och afskär de ofvan jordytan uppböjda delarna af
rankan, sedan de undre delarna skjutit rötter. Denna
rotbildning beror därpå, att barkcellerna lätt
föröka sig, när de blottas och komma i beröring med
vatten eller fuktighet. På sådana växter, som ega
en trögare rotbildning, måste man därför vidtaga
vissa operationer för att söka inifrån frambringa
en svällning af cellväfnaden, hvarigenom birötter
lätt växa ut. Denna förökning kan ske hela den tid
jorden bearbetas, och den anses såsom det säkraste
förökningssättet. Krusbärs- och vinbärsbuskar slå
rot samma
år grenarna nedläggas; andra växter tarfva
flere år. Af lind tagas ofta afläggare
för att erhålla buskformer. Till afläggare
användas både årsskott och äldre kvistar.
A-N.*

Afläggning. 1. Boktr. Se Aflägga. – 2. Se Bi.

Aflöpning l. Sjösättning, skpsb., ett fartygs
förflyttning från stapeln, eller byggnadsplatsen
på land, ut i sjön. – Aflöpningsbädd, det
träplan, hvarpå fartyget glider ut i sjön.
Aflöpningssläde, en under och till fartyget fäst, lös
tirnmerbyggnad, på hvilken fartyget vid aflöpning
hvilar mot bädden. Se vidare Skeppsbyggeri.
J. F-M.

Aflösning. 1. Teol. I den äldre kristna kyrkan
betydde aflösning (absolution) en för svåra synder
exkommunicerad, men ångerfull syndares återupptagande
i kyrkogemenskapen, hvilket skedde efter fullgörandet
af en föreskrifven botöfning. Syndarens försoning
med Gud, eller syndaförlåtelsen, skulle således
vara ett villkor för absolutionens meddelande. Men
då människans gemenskap med Gud började anses såsom
ovillkorligen beroende af gemenskapen med kyrkan,
ansågs aflösningen redan tidigt såsom ett medel till
vinnande af syndaförlåtelse. Småningom utbyttes den
offentliga syndabekännelsen mot en enskild inför
prästen, hvilken föreskref bestämda botgärningar och
därpå meddelade aflösning. I medeltiden utsträcktes
detta förfaringssätt till alla synder, och på
det fjärde lateranska mötet (1215) föreskrefs
privatbikten genom lag. Aflösning betecknade ej
blott, såsom förut, tillgift å kyrkans sida, utan
äfven förlåtelse inför Gud. I öfverensstämmelse
med de hierarkiska grundsatserna stod, att den
gamla s. k. deprekativa absolutionsformeln:
Deus absolvat te (Gud förlåte dig) eller: Deus
tribuat tibi absolutionem et remissionem
(Gud
gifve dig aflösning och förlåtelse) utbyttes mot
den s. k. exhibitiva: Ego absolvo te
(jag förlåter dig). Då prästen här framstod såsom
en nödvändig medlare mellan människan och Gud, blef
hela denna anordning af största vikt för hierarkiens
utveckling. Den bekräftades på det tridentinska mötet
och är ännu gällande i den katolska kyrkan. – I den
protestantiska kyrkan har aflösningen fått en helt
annan betydelse. Privatbikten är öfverlämnad åt hvars
och ens fria val och innebär ingen förpliktelse att
bekänna alla synder. Aflösning är liktydig med tillförsäkran
af syndernas förlåtelse åt den botfärdige,
eller ett tillämpande på den enskilde af evangelii
allmänna nådelöften. Båda äro bibehållna icke såsom
nödvändiga för saligheten, utan såsom kraftiga medel
att trösta bekymrade samveten och särskildt såsom
en lämplig beredelse till den heliga nattvardens
begående. Aflösningen är under förutsättning af
verklig ånger deklarativ och real : "Jag förkunnar
dig dina synders förlåtelse". Emellertid hafva den
enskilda syndabekännelsen och aflösningen, ehuru
kraftigt förordade åtminstone i den lutherska
kyrkans bekännelseskrifter, alltmera kommit
ur bruk och lämnat rum för den allmänna. Denna
afkunnas hos oss vid slutet af skriftermålet.
E. J. Ö.*

2. Krigsv. Vid vaktgöring (äfven vid fältvakt
eller motsvarande) beteckning för såväl ombytet
af posterna som de afdelningar, hvilka hvarje
gång därtill användas. Det till postning afsedda
manskapet indelas vanligen i tre aflösningar,
1:a, 2:a och 3:e. Aflösningen verkställes af
särskilda aflösningsbefälhafvare, korpraler e. d.
C. O. N.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free