- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
247-248

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Afrancesados ("förfranskade") l. Josefinos - Afranius, Lucius - Africano, italiensk benämning på en af de marmorarter - Africus, "den afrikanska", sydvästvinden. Se Vind - Afrifning, med våta lakan, med. - Afrigga l. Aftackla, sjöv. - Afrika

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Josefs fall 1813, måste de utvandra till Frankrike och
förlorade 1814 genom Ferdinand VII:s påbud egendom,
ämbeten och värdigheter, hvilka de dock återfingo
1820 genom cortes’ beslut.

Afranius, Lucius, romersk komediförfattare,
f. omkr. 150 f. Kr. Med den grekiske lustspelsförfattaren
Menander som förebild behandlade han
romerska motiv och anses vara den förnämste
representanten för fabula togata. De bevarade
fragmenten af A:s verk äro utgifna af Ribbeck i
"Comicorum romanorum fragmenta" (3:e uppl. 1898).

Africano, italiensk benämning på en af de marmorarter,
som användas inom byggnadskonsten i Italien
E. E.

Africus (lat.), "den afrikanska" (näml. vinden,
it. affrico l. affricino), sydvästvinden. Se Vind.

Afrifning, med våta lakan, med., en af de enklaste och
oftast använda af kallvattenkurens badformer. Den
består däri, att kroppen, i stående ställning,
hastigt inhöljes i ett genomblött, mer eller mindre
urvridet, groft lakan (omkr. 2 m. långt), under
starkare eller svagare gnidning af hela kroppen. Som
verkan af denna operation är högst olika, alltefter
utförandet, må man märka, att en stärkande, lifvande
och retande verkan åstadkommas, om lakanet
blifvit doppadt i mycket kallt vatten ( + 6° à
+ 10° C.), blifvit väl urvridet och anbringas bakifrån
under kraftig och liflig gnidning af bål och lemmar,
såväl af medhjälparen som patienten själf; däremot
ernås en lugnande och nedstämmande inverkan, om
lakanet blötes i måttligt kallt vatten ( + 17° à
+ 25° C.) och utan urvridning hastigt kastas omkring
kroppen framifrån och tryrkes så tätt som möjligt
intill kroppens alla delar, genom ett slags klappning
med händerna utan någon gnidning samt får kvarblifva
några minuter, tills det blifvit varmt. Hufvudsaken
därvid är, att patienten förhåller sig passiv och
att kroppen så mycket som möjligt skyddas för allt
lufttillträde. I båda fallen bör man förut vara väl
varm och efteråt taga sig en kraftig promenad, helst
i fria luften, eller också tillbringa omkr. tio
minuter i den varma bädden. – Afrifningarna
kunna upprepas t. o. m. flere gånger på dagen.
C.*

Afrigga l. Aftackla, sjöv., nedtaga ett
fartygs segel, tackling, stänger, rår, bommar, gafflar m. m.
R. N. (H. W-L.)

Afrika, sydvästra delen af Gamla världen, forntidens
Libyen och Etiopien, är den tredje i ordningen af
världsdelarna till såväl storlek som folkmängd. Namnet
A., för hvilket man ej funnit någon antaglig tydning,
betecknade ursprungligen hos romarna före andra
puniska kriget (218–201 f. Kr.) endast trakten omkring
Kartago och utsträcktes först under kejsartiden
till att omfatta allt hvad romarna kände af denna
världsdel. A:s inre var länge okändt för européerna;
det osunda och heta klimatet, bristen på hamnar och
segelbara floder samt befolkningens hållning lade
stora hinder i vägen för forskningen, hinder, som
för stora områden ännu icke blifvit öfvervunna.

Storlek, läge, gränser. Den samlade massan
af A:s fastland, de obetydliga kustöarna inberäknade,
skattas till 29,207,100 kvkm. (däraf omkr. 2/3 n. och
1/3 s. om ekvatorn), eller med inräkning af oceanöarna
29,818,964 kvkm. A., som sammanhänger med Asien genom
det blott 115 km. breda, nu af en kanal genomskurna
näset vid Sues, skiljes
från Europa genom det 14 km. breda sundet vid
Gibraltar och genom Medelhafvet samt sköljes i
v. af Atlantiska hafvet och i ö. af Indiska hafvet
och Röda hafvet. Världsdelen har icke alltid varit
skild från Europa, ty Sierra Nevada i södra Spanien
stod en gång i förbindelse med Atlas, och ännu
i den pliocena tiden hängde Tunisien samman med
Sicilien orh Italien. A. sträcker sig från 37° 20’
n. br. (Ras Engela 11 km. v. om Kap Blanco) till 34°
51’ s. br. (Kap Agulhas) och från 17° 34’ v. lgd
(Kap Verde) till 51° 28’ ö. lgd fr. Greenw. (Meduddu
l. Ras Hafun s. om Kap Guardafui). Dess längd i n. och
s. utgör omkr. 8,000 km., dess största bredd i ö. och
v. omkr. 7,500 km. Den allra största delen af dess
område (22,5 mill. kvkm.) ligger inom tropikerna,
så att A. är den varmaste af världsdelarna.

Naturbeskaffenhet. A:s kuster äro mindre inskurna
än någon annan världsdels, och bristen på halföar
af någon betydenhet är påfallande. Somalilandets
stora horn sammanhänger genom en så bred bas med
A:s hufvudmassa, att det knappast kan betecknas
som halfö. Detsamma gäller om de i Nord-Afrika
framspringande utbuktningarna Barka, Tunisien
och Tanger. Af alla kontinenter är det endast
Syd-Amerika, som i lika hög grad som A. saknar
halföbildningar. Antalet vikar och bukter är likaledes
ringa. Medelhafvet bildar blott en enda stor bukt
med två förgreningar: Stora Syrten (Sidraviken)
och Lilla Syrten (Gabesviken). Atlantiska hafvet
bildar likaledes blott en bukt, (Guinea-bukten,
med Benin- och Biafra-vikarna. Mindre vikar på
västkusten äro Walfischbay och Angra Pequena bay samt
längre ned S:t Helena bay och Taffelviken. Indiska
hafvet bildar bl. a. Algoa- och Delagoavikarna samt
Sofalabukten; vid Adenbukten märkes Tedjuraviken och
i Röda hafvet Annesleyviken. Kusterna hafva endast få
hamnar, och långa sträckor äro alldeles blottade på
sådana. Äfven på annat sätt lägga de ofta hinder i
vägen för trafik. I sydvästra A. uppträda på långa
sträckor låga sandkuster utan alla hamnar eller
ankarplatser, men vanligen insvepta i tät dimma,
då hafvet utanför dem är ovanligt svalt. Likaså
ofta på Saharas kust. Andra ställen, särskildt på
Guineakusten, upptagas af sumpiga mangroveskogar,
hvilka under flodtid öfversvämmas, men vid ebb äro
torrlagda och från hvilka de miasmer utströmma,
hvilka bringa sjukdom och död åt såväl infödingar
som än mer främlingar. Vid många västafrikanska
kuststräckor ökas farorna, vid landningen genom
den våldsamma bränning, som där förekommer, och som
portugiserna kalla calema. Hela kustlängden utgör
endast 28,000 km. (1 km. kust på 1,057 kvkm. land,
i Europa 1 km. kust på. 278 kvkm. land), hvaraf
på Medelhafvet 5,400 km., på Atlantiska hafvet
11,000 km., på Indiska hafvet: 8,700 km. och på Röda
hafvet 2,900 km. På öar är A. jämte Syd-Amerika den
fattigaste kontinenten. Medräknar man de oceaniska
öarna, kommer blott 1/48 af världsdelen l. 625,262
kvkm. på öarna. Till A. räknas följande öar och
ögrupper: i Indiska, hafvet Sokotra, Sansibargruppen,
Seychellerna, Amiranterna, Comoro-öarna, Madagaskar,
Maskarenerna. (Réunion, Mauritius, Rodriguez) samt
längst i s. ö. de obebodda vulkanöarna Nya Amsterdam
och S:t Paul, Prins Edward-, Crozet-, Kerguelen- och
Mac Donald-öarna; i Atlantiska hafvet Madeiragruppen,
Kanarieöarna, Kap-Verde-öarna och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free