Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Afskrädeshög, arkeol. Se Kjökkenmödding - Afskärning. 1. Geol. - Afskärning. 2. Krigsv. - Afskärningsdike, landtbr. - Afkärningslinje, mat. - Afslag. 1. Jur. - Afslag. 2. Med. - Afslamma. 1. Geol. Se Slamma - Afslamma. 2. Tekn. - Afsmalning, skogsv. - Afsmältningsgrus och Afsmältningsmorän, geol. Se Morän och Morängrus - Afsprång, jaktv. - Afsticka, gammalt uttryck för utstaka - Afstånd, krigsv. - Afståndsbedömning, krigsv. och sjöv. - Afståndsflagga, sjöv. - Afstånds-kvadrant, sjöv. - Afståndsmärke, järnv. - Afståndsmätning (Distansmätning). 1. Geod.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förverkligandet af den i människans sinnliga natur
grundade driften till brott genom att stadga, att på
brottet ovillkorligen skall följa ett ondt, som är
större än det tvång, hvilket brottslingen underkastar
sig genom att behärska den brottsliga driften, och
sålunda förekomma brott. Teoriens upphofsman är den
namnkunnige bajerske juristen P. J. A. v. Feuerbach.
Afskrädeshög, arkeol. Se Kjökkenmödding.
Afskärning. 1. Geol. När ett malmlager tvärt upphör
emot eller afbrytes af någon främmande bergart,
säger man, att malmen lidit afskärning af dessa
bergarter. Förhållandet kan dels bero på någon
förkastning eller förskjutning inom berglagren,
hvarvid malmlagret blifvit öfvertväradt af en spricka
och dess sålunda skilda delar skjutna på sned, så
att de kommit att stöta emot någon af de omgifvande
ofyndiga bergarterna, dels därpå, att en "gång"
af någon eruptiv bergart eller en sprickfyllnad
åstadkommit ett, vanligen föga betydligt, afbrott i
lagrets eljest orubbade och likformiga sträckning.
E. E.
2. Krigsv. En bakomliggande försvarslinje inom ett
fästningsverk, ämnad att efter en främre linjes
uppgifvande hindra fienden att fastsätta sig i denna
senare. Där afskärningar ej på förhand gjorts,
anordnades de förr under belägringens gång. Den
nutida kastelden har emellertid inskränkt deras
användning, som knappast längre är tillrådlig, om
ej pansarskydd kan åstadkommas. Däremot bör under en
modern fästnings belägring, så snart anfallsfronten
är känd, nya försvarslinjer anordnas antingen och
företrädesvis såsom parallellafskärningar bakom
anfallsfronten eller ock som radialafskärningar
på sidan om denna mellan fortlinjen och kärnan. –
Naturlig afskärning. Se Terrängafskärning.
L. W:SON M.
Afskärningsdike, landtbr., öppet dike, genom hvilket
dagvattnet afskäres och upptages samt afföres till
afledningsdikena och från dessa vidare till fältets
aflopps- eller floddike. Jfr Afdikning.
J. A.*
Afskärningslinje, mat., en linje (AB), utefter hvilken
tvenne plan råkas eller skära hvarandra.
Afslag. 1. Jur. Om vid en auktion hvad som utbjudes
först uppropas för det högsta priset och detta pris
därefter minskas, till dess anbud erhålles, säges
auktionen ega rum i afslag. Se vidare Auktion.
2. Med. Den i början blodiga, sedermera serösa, under
några veckor fortgående flytningen från lifmodern hos
kvinna, som födt barn. Den benämnes äfven lochier
(af grek. lochia, barnsängskvinnans rening).
2. J. E. J-N.
Afslamma. 1. Geol. Se Slamma. – 2. Tekn.
Öfverdraga en muryta med cement eller annat
murbruk, då fullständig vattentäthet icke erfordras.
Afsmalning, skogsv. Tallen och granen afsmalna i
stort sedt 1,5 cm. för hvarje meter af hela längden,
räknadt från brösthöjd (1,3 m.) och uppåt. Dessa träds
formtal, d. v. s. det tal, som i procent uttrycker
kubikinnehållets förhållande till kubikinnehållet af
en cylinder med samma höjd som trädet och med dess
brösthöjdsarea som bas, kan inom vårt
land anses vara 45 utanpå och 48 innanför barken. Man
får således veta ett träds kubikinnehåll genom att
multiplicera dessa tal med det tal, som betecknar
kubikinnehållet af trädets brösthöjdscylinder,
och dividera summan med 100. Eger t. ex. ett träd
af 20 m. höjd en diameter vid brösthöjd af 30
cm. utanpå barken, så är bottenarean där 706,86
kvcm. och brösthöjdscylindern 1,414 kbm. samt
alltså trädet 45 % häraf eller 0,636 kbm. Ju
tätare träden stå och ju bättre jordmånen
är, dess mindre är i regel afsmalningen.
F. L.
Afsmältningsgrus och Afsmältningsmorän,
geol. Se Morän och Morängrus.
Afsprång, jaktv., de långa hopp, som en del djurarter
(såsom hare, räf och lo) pläga göra, för att afvika
från den först följda stråten och därigenom liksom
vilseleda jägaren. De nämnda djuren göra alltid
afsprång till legan (hvilostället).
J. W. L.*
Afsticka, gammalt uttryck för utstaka.
Afstånd, krigsv., mellanrummet mellan två
truppafdelningar, som i kolonn stå den ena bakom
den andra, eller mellan olika linjer, såsom mellan
slutna linjer eller träffen (träffenafstånd)
eller mellan en skyttelinje och efterföljande
afdelningar. Allteftersom afståndet mellan slutna
afdelningar är lika stort eller hälften så stort som
afdelningarnas frontlängdr kallas afståndet helt
eller halft.
C. O. N.
Afståndsbedömning, krigsv. och sjöv., uppmätning
af afståndet från en skjutpjäs till målet. Se härom
Afståndsmätning.
Afståndsflagga, sjöv., stor flagga af bestämd form
och färg, som användes för signalering inom flottan,
då afståndet emellan de signalerande är så stort, att
vanliga flaggsignaler icke kunna urskiljas.
H. W-L.
Afstånds-kvadrant, sjöv., ett nautiskt instrument,
afsedt för uppmätande af det afstånd, på
hvilket ett fartyg med oförändrad kurs kommer
att passera ett föremål (en fyr, en udde e. d.),
som två gånger (26 1/2 och 45 grader från kursen)
iakttagits i instrumentets siktskåror. Det sökta
afståndet (i nautiska mil eller meter) finnes i en
tabell på instrumentet omedelbart emot fartygets
fart i knop och tiden mellan iakttagelserna.
H. W-L.
Afståndsmärke, järnv., ett af trä, järn eller sten
förfärdigadt och utefter banlinjen uppställdt
markeringstecken, som angifver banlängden från
järnvägens antagna utgångspunkt (nollpunkt), vanligen
med ett decimalbråk, betecknande med heltalssiffrorna
nymil och med decimalen kilometer. Vid svenska
statsbanorna uppsättas dessa märken på hvarje
hel kilometer och kallas därför i dagligt tal
"kilometerpålar". Nollpunkten för alla statens
järnvägslinjer är midten af stationshuset vid
Stockholms centralstation.
H. L.
Afståndsmätning (Distansmätning).
1. Geod. Utom genom direkt längdmätning på marken
kan afstånd beräknas genom särskilda instrument
(afståndsmätare, distansmätare), konstruerade på
optisk-geometriska grunder. I en, vanligen likbent
eller rätvinklig, triangel med liten bas och stor
höjd kan en af de båda längre sidorna eller höjden
(afståndet i fråga) beräknas, om den lilla basen och
den midt emot stående lilla vinkeln (parallaxvinkeln)
med tillbörlig noggrannhet kunna bestämmas. Vissa
instrument fordra att för erhållandet af den
behöfliga lilla baslinjen på punkten, dit afståndet
skall mätas, uppställes antingen en graderad stång
(nivelleringsstång), en stång med två på några
meters afstånd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
