- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
313-314

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Afvittra. 2. Förv. - Afvittringsinstrument. 1. Jur. - Afvittringsinstrument. 2. Förv. - Afvittringsrätt, domstol - Afvägning. Se Nivellering - Afvänjning, med. - Afväntningsbref, försäkran om ett afväntningsgods - Afväntningsgods l. Expektatansgods - Afväxlande, bot. - Afz., i växtnamn förkortning för Adam Afzelius - Afze, signatur för A. J. Afzelius - Afzelia Sm., bot. - Afzelius, gammal svensk släkt - Afzelius. 1. Adam A.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

med bevarande af dess framtida bestånd årligen kan
afverkas. Inom den delen af Norrbottens län, som ej
tillhör Lappmarken, är rätten att afverka ungskog
till utförsel från länet beroende af vederbörligt
tillstånd. Å de s. k. stockfångst-områden, som
tilldelas sågverk i ersättning för privilegierad rätt
till stockfångst å kronans skog, är afverkningen
fullständigt kontrollerad. – Afvittringsverket i
de norra länen inrättades i slutet af 1600-talet,
men arbetet gick långsamt och afstannade slutligen
i åtskilliga län. I början af 1820-talet ordnades
det för Norrland genom nya författningar, hvarefter
arbetet bedrefs med större kraft. Afvittringen är
nu slut i Dalarna och de norrländska länen, utom
i Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker
ofvan odlingsgränsen eller den gräns, som vid
afvittringen blifvit bestämd mellan de delar
af lappmarken, som äro tjänliga för odling, och
den mark, där nybyggesanläggningar icke vidare
må tillåtas. Afvittringen ofvan denna gräns är
i flera socknar ännu ofullbordad. Ifrågasatta
ändringar i grunderna för densammas fullföljande
äro beroende på k. m:ts pröfning. Enligt den 1873
utfärdade afvittringsstadgan för dessa lappmarker
skola lapparna framgent vara berättigade att för
renhjordarna begagna bete å all skogsmark inom
lappmarkernas hela område, dock att denna rätt å de
skogar, som vid afvittringen tilldelas den bofasta
befolkningen inom de till odling tjänliga delarna af
Lappmarken, må utöfvas endast vintertiden. Tillika
skola lapparna ega att begagna skogen för sina
hushållsbehof. Å särskilda renbetesland, äfven
kallade lappskatteland, ega de rätt att vistas året
om; likaså på kronans skogar i lappmarkerna. Lapparnas
ställning i förhållande till den bofasta befolkningen
inom dessa orter är därigenom betryggad för
framtiden (jfr Lappar), och Lapplands skogar äro
bevarade från sköfling. Afvittringar och storskiften
verkställas af särskilda landtmätare, som arbeta
under ledning af en styresman inom hvartdera länet
och, öfver honom, af konungens befallningshafvande.
E. P. (KBG.)

Afvittringsinstrument. 1. Jur. En skriftlig handling,
som utvisar, att delning af boet skett mellan en
afliden makes arfvingar och den efterlefvande maken
eller mellan frånskilda makar eller mellan den ene
frånskilde maken och den andre makens arfvingar. –
2. Förv. Ett af vederbörande afvittringslandtmätare
upprättadt dokument öfver en af honom verkställd
afvittring.

Afvittringsrätt, domstol för behandling af
skogsafvittringsmål. Sedan 1800-talets början
har en sådan domstol funnits endast i Jämtlands
län, åren 1821–40. Rättens ordförande kallades
afvittringsdomare. Under nämnda tid skedde det
mesta af afvittringen i Jämtland och Härjedalen.
E. P.*

Afvägning. Se Nivellering.

Afvänjning, med., öfvergången för dibarnet från den
naturliga näringen, modersmjölken, till en konstgjord
(artificiell) föda. Detta är en viktig period i
det späda barnets lif, emedan den ofta är åtföljd
af oordningar i barnets välbefinnande, i synnerhet
af rubbningar inom digestionsorganerna. För att om
möjligt förekomma dessa bör afvänjningen ej ske
hastigt, på en gång, utan småningom och ej förr
än naturen själf genom åtminstone två, helst flera
tänders framkomst anvisat, att barnet kan fördraga
äfven annan föda än modersmjölken. Kan därjämte
den tid af året undvikas, då diarréer äro gängse,
således sensommaren, är det så mycket bättre.
A. K.*

Afväntningsbref, försäkran om ett afväntningsgods.
Vid 1655 års riksdag förklarades alla sådana bref
ogiltiga.
KBG.

Afväntningsgods l. Expektansgods, förläning som,
medan en innehafvare ännu lefde, lofvades bort åt en
annan person att tillträdas vid första ledighet. Detta
slags förläning af kronohemman förekom i synnerhet
på drottning Kristinas tid.
KBG.

Afväxlande, bot., kallas växternas blad, då afståndet
mellan två omedelbart efter hvarandra följande blad
är 1/2 stängelperiferi (180°). Läran om de lagar
och den ordning, som därvid göra sig gällande, kallas
fyllotaxi. Bladen kunna annars vara motsatta
eller sitta ordnade i krans. Se vidare Bladställning.
A-N. (G. L-M.)

Afz., i växtnamn förkortning för Adam Afzelius.

Afze, signatur för A. J. Afzelius.

Afzelia Sm., bot., växtsläkte af fam. Leguminosæ,
afd. Cæsalpinioideæ, uppkalladt efter Adam
Afzelius. A. bijuga Coleb., i Polynesien, lämnar det
till möbler använda järnträet. Fröhyllet af
A. africana Sm. ätes allmänt i Guinea.
G. L-M.

Afzelius, gammal svensk släkt, som inom sig räknat
många såsom vetenskapsmän, skriftställare eller
ämbetsmän berömda medlemmar. Den härstammar från
skattebonden Afze Larsson, som på 1600-talet
bodde å Afzegården i Broddetorps by och socken
i Västergötland. Sannolikt är namnet Afzelius, som
först antogs af nyssnämnde Afze Larssons äldste son,
Lars, en sammandragning af Afze eller Afse och det
latinska ordet filius, son.

1. Adam A., naturforskare, föddes i Larfs prästgård
i Västergötland 1750, blef student i Upsala 1768 och
docent i österländska språk 1777. Hans håg låg dock
egentligen åt naturvetenskaperna, och han blef snart
en af Linnés mest lofvande lärjungar. 1785 anställdes
han som botanices demonstrator. 1789 reste han till
England för botaniska studier. Efter att 1791 hafva
afslagit ett anbud att såsom naturforskare medfölja en
engelsk beskickning till Kina, afreste han året därpå
till den engelska kolonien Sierra Leone på Afrikas
Guineakust, men nödgades 1793 för sin angripna hälsa
återvända till London, hvarifrån han dock 1794 ånyo
begaf sig till samma plats. Några månader efter hans
ankomst till kolonien blef denna nästan förstörd
af fransmännen, hvarvid A. förlorade både sina
samlingar och sin öfriga egendom. Genom understöd
från sina vänner i London sattes han dock i stånd att
företaga nya resor utmed Guineakusten. Han återvände
1796 till England med rika samlingar, förestod någon
tid sekreterarebefattningen vid svenska legationen
därstädes och kom 1799 tillbaka till Sverige, där
han 1797 fått medicine doktors-diplom. Han verkade
nu som lärare vid universitetet i Upsala, utnämndes
1812 till e. o. professor i "materia medica" och dog
1837. Hans rika och utmärkt väl konserverade samlingar
dels skänktes, dels såldes till universitetet. Den
utmärkta fruktsamlingen har blifvit granskad af
en berömd botanist, J. D. Hooker i England. A. är
bekant genom åtskilliga smärre skrifter och botaniska
disputationer (t. ex. De rosis suecanis, 1804–13),
men hufvudsakligen genom det på kunglig befallning
af honom utgifna arbetet Egenhändiga anteckningar af
Carl Linnæus om sig själf, med företal, anmärkningar
och tillägg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:53 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0185.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free