- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
337-338

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Agathis Salisb., bot. - Agatho, påfve - Agathokles, envåldshärskare i Syrakusa - Agathon, grekisk tragediförfattare - Agathosma Willd., bot. - Agatodemon, grek. myt. - Agatologi, läran om det goda - Agatsch (pers. farsang, af parasang, turkisk mil - Agattu, ö. Se Aleuterna - Agau. Se Abessinien och Hamitiska språk - Agaunum. Se Saint-Maurice - Agave L., Aloe, bot. - Agde, hamnstad i franska depart. Hérault

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

det sot, som fås genom förbränning af
hartset och veden, bereda de en färg, hvarmed de
tatuera sig.
LDT. (G. L-M.)

Agatho (af grek. agathos, god), påfve 678–681. Han
genomdref den s. k. monoteletismens fördömande
först på en kyrkoförsamling i Rom 680 och sedan på
det sjätte ekumeniska kyrkomötet i Konstantinopel
s. å. A. är upptagen bland helgonen, och 10 jan. är
hans åminnelsedag inom den romerska kyrkan, 20
febr. inom den grekiska.
(J. HDR.)

Agathokles (grek. Agathokles, lat. Agathocles),
envåldshärskare i Syrakusa 317–289 f. Kr., son
till en krukmakare, som från Italien flyttat öfver
till Sicilien. Tack vare sitt giftermål kommen i
besittning af stor rikedom och känd som en tapper
krigare, vann han stort inflytande, men råkade i
strid med aristokratpartiets ledare och fördrefs
upprepade gånger från Syrakusa. Slutligen vald till
öfverbefälhafvare för Syrakusas trupper, lyckades han
genom blodbad och förvisningar göra sig till Syrakusas
envåldshärskare. Han eröfrade nästan hela Sicilien,
men råkade i krig med Kartago, hvars fältherre,
Hamilkar, 311 slog honom vid Himera och innestängde
honom i Syrakusa. A. bröt sig igenom den blockerande
flottan och förde ett framgångsrikt fyraårigt fälttåg
i Afrika. Kartagernas segrar på Sicilien tvungo honom
likväl att återvända, hvarvid han lämnade sin här i
sticket. Han återupprättade sitt välde på Sicilien,
slöt fred med Kartago och var sedan den mäktigaste
härskaren i västra delen af Medelhafvet. Förgiftad
af en sonson, besteg han 289 bålet för att förkorta
smärtorna. Med hans bortgång bröts ånyo lugnet på
Sicilien, och hans legotrupper, mamertinerna, blefvo
anledningen till kampen mellan Rom och Kartago.

Agathon (grek. Agathon, lat. Agathon),
grekisk tragediförfattare i senare hälften af 5:e
årh. f. Kr., omtalas som framstående af både Platon
och Aristoteles. I hans sorgespel "Blomman" voro
både handling och personer skaldens egen uppfinning
och icke lånade från hjältesagan eller någon verklig
tilldragelse. A. af skaffade körsångerna och ersatte
dem med musikaliska mellanspel. – Till hans hus
förlägger Platon den berömda dialogen "Gästabudet".

Agathosma Willd., bot., växtsläkte af
nat. fam. Rutaceæ. Små ljunglika växter med
korta blad och hvita eller röda blommor i runda
gyttringar. Släktet har omkr. 100 arter, hvilka
samtliga äro från det sydligaste Afrika och af hvilka
flere trifvas i boningsrum. De blomma alla mycket
tidigt.
A-N. (G. L-M.)

Agatodemon (grek. Agathodaimon, lat. Agathodæmon),
grek. myt., "god ande", den förkroppsligade gudomliga
välsignelsen, mest framträdande vid jordbruk och
vinodling. Åt honom offrades vid måltiden en bägare
oblandadt vin. Jfr Bonus eventus.

Agatologi (af grek. agathos, god, och logos, lära),
läran om det goda.

Agatsch (pers. farsang, af parasang),
turkisk mil = 5,001 m. 1 agatsch är = 3 berri.

Agattu, ö. Se Aleuterna.

Agau. Se Abessinien och Hamitiska språk.

Agaunum. Se Saint-Maurice.

Agave L., Aloe, bot., växtsläkte af
fam. Amaryllidaceæ, afd. Agavoideæ. Utmärker sig
genom hög, träaktig stam och tjocka, taggiga, tufvade
blad. De 50 arterna härstamma alla från de varma
trakterna i Amerika (Mexico o. s. v.). Märkligast är den
s. k. amerikanska aloen, Agave americana. Denna
prydliga växt, som funnits förvildad i det sydligaste
Europa sedan långa tider tillbaka – den infördes
i Europa redan af Amerikas förste besökare i
slutet af 1400-talet – och allmänt odlas till
stängsel på murar o. d., har en rosett af nära 1,8
m. långa ocb 10–15 cm. tjocka, i kanten taggiga,
blåaktiga blad. Växten står i Amerika 4–6, i våra
orangerier 40–60 år (oaktadt deri allmänt kallas
"den hundraåriga aloen"), innan den framskjuter
blomstängeln. Denna växer mycket hastigt, når en
höjd af omkr. 10 m. samt vid basen 30 cm. tjocklek
och frambringar en kandelaberformig spira med ända
till 4,000 gulaktiga,

[bildtext]
Agave americana.

honingsafsöndrande blommor. Efter
blomningen synes växten dö bort, men utvecklar
ur sin rotstock nya skott. Bladens köttiga massa
beredes till mat, den vedartade stängeln användes
till lätt byggnadsmaterial, och ur saften, som
stiger med fart däruti, beredes en nationaldryck,
den s. k. pulque, som efter jäsning och destillation
blir ett starkt berusande brännvin, mescal eller
mejical. Dessa blads mycket smidiga fibrer tjäna,
liksom hampans, till tågor (t. ex. till hängmattor
o. s. v.) och kallas pita eller falsk manilahampa. De
torkade blomskaften begagnas som rakstriglar;
rotfibrerna nyttjas i stället för sassaparill. –
Hit hör ock A. mexicana L., maguey, som anses
för en af Mexicos viktigaste växter och af invånarna
begagnas på samma sätt som den förra arten. Den
15-åriga stängelns saft utflödar här under tre
månaders tid, och en enda växt kan lämna ända till
100 flaskor saft. Af dess fibrer, s. k. mexikanska
fibrer, förfärdigas engelska borstar, och från
Yucatan utföras årligen sådana fibrer till ett
värde af omkr. 1,700,000 kr. En mängd andra arter
odlas i varmhus och boningsrum. Se vidare Aloe och
Beklädnadsväxter.
A-N. (G. L-M.)

Agde [agd], hamnstad i franska depart. Hérault, nära
floden Héraults utlopp i Medelhafvet. Omkr. 7,500
inv. (1900). Har en gammal märkvärdig katedral,
skeppsbyggeri och liflig kusthandel. En stor del af
staden är byggd af svart basalt och lava. Den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0197.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free