- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
349-350

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Agnater, jur. - Agnatisk succession. Se Tronföljd - Agnblad l. Fästefjäll, bot. - Agnborst, bot. - Agne, nord. sag. - Agnefit, "Agnes strandäng". Se Agne - Agneholm (Ampnaholm, Amnaholm, Affnaholm), fordom befäst slott i Västergötland - Agnel, franskt guldmynt - Agneni, Eugenio - Agnes l. Agneta, den heliga (it. Santa Agnese) - Agnes af Poitiers - Agnes af Meran. 1. Franske konungen Filip Augusts gemål. Se Filip - Agnes af Meran. 2. Sagofigur. Se Hvita frun - Agnes af Brandenburg - Agnesberg, järnvägs-, post- och telegrafstation i Angereds socken - Agnesi, Maria Gaëtana

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

makt och myndighet, "patria potestas", eller som
skulle hafva lydt under densamma, om husfadern
lefvat och fortfarande intagit samma personliga
rättsställning. - Inom den nyare rätten förstås med
agnater de fränder, vare sig af man- eller kvinnkön,
hvilka på det sätt äro med hvarandra i skyldskap,
att hvarje mellanliggande släktskapsled utgöres
af personer af mankön, t. ex. far, son och sonson
eller sondotter, farbror och brorson o. s. v. Stundom
förstås med agnater dock endast skyldemän af mankön,
hvilkas skyldskap är den nyss nämnda, t. ex. farbror
och brorson. Jfr Kognater.

Agnatisk succession. Se Tronföljd.

Agnblad l. Fästefjäll, bot., de fjäll, hvilka, liksom
förändrade skärm, hos vissa släkten af gruppen
Compositæ betäcka det gemensamma fästet mellan
blommorna. Så skiljes t. ex. släktet Matricaria från
släktet Anthemis därigenom, att det senare eger dylika
fästefjäll, det förra icke.
A-N.*

Agnborst (lat. arista), bot., den borstformiga,
vridna eller raka, ofta mycket styfva och sträfva
spets, i hvilken medelnerven vanligen utlöper
hos gräsblommans agn eller fjäll (skärm- eller
blomfjäll). Ej sällan vrider det sig efter fjällets
mognad eller utbildar olika beskaffade hår. Det
tjänar till att främja frukternas spridning
från ett ställe till ett annat genom olika
medel, såsom genom vinden eller djuren o. s. v.
A-N.*

Agne, nord. sag., konung af ynglingaätten, härjade i
Finland, dödade en finsk höfding Froste samt förde
hans son Loge och dotter Skjalf som fångar till
Sverige. Han landsteg vid Stocksunden, Norrström och
Söderström i Stockholm, och ville tvinga Skjalf att
blifva hans maka. Skjalf låtsade samtycka därtill, men
lät till hämnd för sin faders död på bröllopsnatten
strypa och upphänga A., hvarefter hon seglade
bort. Den strand, där detta tilldrog sig, fick efter
A. namnet Agnefit.
B-E.

Agnefit, "Agnes strandäng". Se Agne.

Agneholm (Ampnaholm, Amnaholm, Affnaholm),
fordom befäst slott i Västergötland, på en holme i
Gullspångsälfven, nära dennas utlopp i Vänern. Det
anlades på 1360-talet af marsken Erik Kettilsson
(Puke) under kriget mellan konungarna Håkan och
Albrekt. 1434 förstördes det af värmlänningarna under
Peder Ulfsson.

Agnel [anjä’ll], franskt guldmynt, som började
präglas af Ludvig den helige (d. 1270). Namnet
hämtades från den å myntet förekommande bilden af
Guds lamm (Agnus Dei). Sådana mynt präglades ännu
under Karl IV:s regering (1322-28). Jfr Mouton d’or.
HS HD.

Agneni [anjeni], Eugenio, italiensk målare, f. 1819 i
Sutri, d. 1878 i Frascati, blef vid unga år Coghettis
lärjunge i Rom, där han 1847 af påfven Pius IX
fick i uppdrag att måla Kvirinalens tronsal. Efter
att såsom bataljonschef hafva deltagit i 1848 års
revolution flydde han till Genua, där han i Palazzo
Rocca i 40 väggmålningar framställde det mänskliga
lifvets växlingar. 1852 flyttade han till London och
målade där för drottning Viktorias räkning. Sedan
han efter Italiens befrielse återvändt till sitt
fädernesland, nedsatte han sig i Florens, där han i
markis Corsi-Salviatis villa vid Sesto utförde flere
ypperliga freskomålningar (Elementen, 1864). 1866 drog
han med Garibaldi till Tyrolen, från hvilket fälttåg
han har målat flere scener i tempera. Af hans hand äro
slutligen väggmålningarna i den florentinska
nationalbankens salar.

Agnes l. Agneta, den heliga (it. Santa Agnese),
enligt legenden en skön och ädelboren romersk jungfru,
som blef kristen och, i det hon betraktade sig såsom
Kristi brud, afslog en förnäm romares giftermålsanbud,
hvarför hon till straff inspärrades i ett skökohus. Då
emellertid flere underverk räddade hennes oskuld,
dömdes hon år 304 (under Diocletianus) till bålet,
men när icke ens lågorna, mäktade skada henne, lät
man hennes hufvud falla för bödelns svärd. Sedan
kanoniserad, är hon den fläckfria oskuldens symbol
och afbildas med ett lamm (sällan med en bok) eller,
som martyr, med en palmkvist eller ett svärd. I Rom
finnas tvenne kyrkor helgade åt henne. Den ena,
på Piazza Navona (enl. sagan byggd på det forna
skökohusets plats), eger modellen till en relief, som
skulle framställa helgonets historia. Denna modell,
som aldrig blef utförd, är af den berömde bildhuggaren
Algardi. Den andra, mera betydande kyrkan, som
ligger utanför Porta Pia, förvarar hennes ben och
angifves vara af Konstantin

[bildtext]
Efter bysantinsk målning.

den store uppbyggd öfver hennes graf. I denna
kyrka blifva på den hel. Agnes’ dag, 21 jan., de
lamm invigda, af hvilkas ull nyutnämnda ärkebiskopars
pallier skola väfvas
(J. HDR.)

Agnes af Poitiers, dotter till hertig Vilhelm V
af Akvitanien, förmäldes med tyska kejsaren Henrik III
1043, blef efter hans död (1056) sin son Henrik IV:s
förmynderska, men undanträngdes 1062 af furstarna,
antog doket och dog i Rom 1077.

Agnes af Meran. 1. Franske konungen Filip Augusts
gemål. Se Filip. - 2. Sagofigur. Se Hvita frun.

Agnes af Brandenburg, dansk drottning, dotter
till markgrefven af Brandenburg Johan I. Förmäldes
1273 med Erik Glipping. Efter dennes mord, 1286,
styrde hon riket under sin son Erik Menveds
minderårighet. 1293 ingick hon nytt gifte med
den holsteinske grefven Gert II och hade med
honom sonen Johan den milde. Hon dog 1304.
(E. EBG.)

Agnesberg, järnvägs-, post- och telegrafstation
i Angereds socken, Vätle härad, 9 km. norr
om Göteborg, invid Göta älf. Där finnes en
större färg- och fernissfabrik, tillhörig
Dorch, Bäcksin & C:os. aktiebolag, hvars
aktiekapital uppgår till 400,000 kr. 1901 uppgick
tillverkningens värde till 375,925 kronor.
K. K.-Å.

Agnesi [anjesi], Maria Gaëtana, lärd italienska,
f. 1718 i Milano, dotter af en professor i matematik
i Bologna, egnade sig under hans ledning tidigt åt
studier, särskildt af språk och matematik. Hennes enda
större matematiska arbete, Instituzioni analitiche
(1748; två kvartvolymer), en lärobok i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:53 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0203.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free