- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
355-356

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - d'Agoult, Marie Cathérine Sophie, grefvinna, född de Flavigny - Agout, biflod till Tarn. 180 km. - A. Gr., i naturvetenskapliga namn förkortning för Asa Gray - Agra, latinska namnet på floden Eger (se d. o.) - Agra. 1. Division i engelska Ostindien - Agra. 2. Distrikt i divisionen - Agra. 3. Stad (muhammedanernas Akbarabad), hufvudstad i samma distrikt - Agrafa, oskrifna utsagor - Agraff, spänne, häkta - Agrafi, oförmåga att skrifva; med. - Agram. 1. Komitat - Agram. 2. Hufvudstad i nämnda komitat och konungariket Kroatien-Slavonien - Agrammatism, detsamma som akatafasi (se d. o.) - Agrandera, förstora - Agrarer l. Agrarier, benämning på medlemmar af vissa partier och föreningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

män. Det bästa af hennes arbeten är Esquisses
morales et politiques
(1849; 2:a uppl. 1880), korta,
om lifserfarenhet vittnande betraktelser. Vidare
må nämnas Florence et Turin, études d’art et
de politique
(1862), Dante et Goethe (1866)
samt hennes prisbelönta arbete Histoire des
commencements de la république aux Pays-Bas

(1872). Hon dog i Paris 1876. Af hennes barn
med Liszt blef dottern Cosima gift med Hans von
Bülow och därefter med Richard Wagner. Jfr
A. Pommier, "M:me la comtesse d’A." (1867).
(E. F-T.)

Agout [ago], biflod till Tarn. 180 km.

A. Gr., i naturvetenskapliga namn förkortning för
Asa Gray.

Agra, latinska namnet på floden Eger (se d. o.).

Agra. 1. Division i engelska Ostindien,
Nordvästprovinserna. 26,290 kvkm. 5,248,121
inv. (1901). - 2. Distrikt i divisionen af
samma namn. 4,791 kvkm. 1 mill. inv. - 3. Stad
(muhammedanernas Akbarabad), hufvudstad i samma
distrikt på Jumnas högra strand. 168 m. öfver
hafvet. 188,022 inv. (1901). Säte för provinsernas
engelske guvernör. Betydlig tillverkning af silkes-
och bomullsvaror samt liflig handel, i synnerhet med
socker, indigo, silke, salt och bomull, som dels
på Jumna, dels på järnväg nedföras till de lägre
liggande provinserna. - Det nuvarande A. är endast
en skugga af det forna, som var Indiens mäktigaste
och hinduernas heligaste stad. I slutet af 16:e
årh. gjordes det af Akbar till de moguliske härskarnas
säte, men aftog i makt, sedan Aurengseb gjort Delhi
till sin och sina efterträdares hufvudstad. 1784
intogs A. af maratterna och föll 1803 i engelsmännens
händer. Bland minnesmärkena från A:s storhetstid
kvarstå ännu en massa praktbyggnader i indisk-morisk
stil, af hvilka de flesta äro ruiner. Några äro dock
ännu oskadade, bland dem Taj-Mahál [tad*-maha’l],
en mausolé, som sjah Djehan (1628-58) lät uppresa
öfver sin älsklingsgemål, samt hans palats med
pärlemoskén, men framför allt mausolén öfver
Akbar. Om de s. k. agra-mosaikerna se Mosaik.
J. F. N.

Agrafa (grek.), oskrifna utsagor, kallas de
af traditionen Kristus tillagda yttranden, som
icke äro bevarade i den Heliga skrift. Sådana
utsagor finnas hos flere apostoliska fäder och
kyrkofäder. Jfr A. Resch, "Agrapha" (1889).
J. HDR.

Agraff (fr. agrafe, af fnty. krapfo, krampa), spänne,
häkta, ett slags fruntimmersprydnad; krok, hvarmed
något, t. ex. gardiner och plymer, sammanhålles. -
Bygnk. Ett slags järnkrampa att sammanhålla stenar
med; prydnad i spetsen af en båge eller en fönsterram.

Agrafi (af grek. nekande a och grafein,
skrifva), oförmåga att skrifva; med., en genom
sjukliga rubbningar af stora hjärnans bark
framkallad förlust af förmågan att åstadkomma
de vid skrifvandet nödvändiga koordinerade
rörelserna, utan att därvid de vid skrifning
använda musklerna äro förlamade. Jfr Afasi.
R. T-DT.

Agram (kroat. Zagreb, mag. Zágráb). 1. Komitat i
nordvästra delen af Kroatien-Slavonien. Areal 7,210
kvkm. 476,928 inv. (1901), de fleste katolska kroater
och serber. - 2. Hufvudstad i nämnda komitat och i
konungariket Kroatien-Slavonien, nära Save och vid
tvenne järnvägslinjer. 57,689 inv. (1901). Staden är
säte för konungarikets bank, regering och
högsta domstol, den kroatiska landtdagen,
den sydslaviska vetenskapsakademien, ett
universitet, en romersk-katolsk ärkebiskop
m. fl. myndigheter. Den består historiskt af tre
delar: den amfiteatraliskt byggda öfre staden med
banens palats, regeringsbyggnaderna, den zoologiska
och mineralogiska afdelningen af nationalmuseet
samt rådhuset, den i en halfcirkel omkring den
förra liggande nedre staden med nationalteatern,
centralbangården och det nya museet för modern konst,
samt kapitelstaden. I nedre staden ligger akademien,
som stiftades 1866 af den kroatiska landtdagen
och har till ändamål att vårda kroatiskt språk och
vetenskap, eger en stor förmögenhet (mest gåfvor
af dess protektor, biskop Strossmayer), ett stort
bibliotek och ett tafvelgalleri (det senare likaledes
en gåfva af biskop Strossmayer). I nedre staden ligga
vidare det 1874 öppnade Frans-Josefsuniversitetet
(3 fakulteter, ej medicinsk), nationalmuseets
tafvelgalleri och arkeologiska afdelning samt den
vackra synagogan. I kapitelstaden ligga bl. a. den
sengotiska, i 15:e årh. uppförda katedralkyrkan
(nyligen restaurerad), ärkebiskopens palats och
ärkebiskopliga seminariet. Staden drifver en ganska
liflig industri (tobak, läder, linne, siden, brännvin)
och handel, företrädesvis med vin och spannmål.
J. F. N.

Agrammatism (af grek. nekande a och gramma,
bokstaf), detsamma som akatafasi (se d. o.).

Agrandera (af fr. grand, stor), förstora.

Agrarer l. Agrarier (af lat. agrarius, som
hänför sig till jorden, jordbruket), benämning
på medlemmar af vissa partier och föreningar,
som arbeta för jordbrukets intressen. - I Tyskland
uppträdde agrarerna som politiskt parti första gången
vid valen 1874 och fastställde sitt program på ett
möte i Berlin i febr. 1876, då de bildade föreningen
"Deutsche steuer- und wirtschaftsreformen". Det då
antagna programmet fordrade bl. a. afskaffande af den
dubbelbeskattning, som ligger däri att såväl hus och
jord som afkastningen beskattas, vidare införande
af börsskatt, järnvägarnas öfvertagande af staten,
differentialtullarnas upphäfvande och inskränkning
af rätten att inteckna jord. Ursprungligen var
partiet frihandelsvänligt, men förband sig till
följd af den utländska konkurrensen sedan 1879
med industriprotektionisterna och har sedan dess
med mycken ifver påyrkat nya eller höjda tullar
på spannmål, kreatur och jordbruksprodukter
öfver hufvud. I politiskt afseende är partiet
konservativt. Den agrariska riktningens kraftigaste
organisation är numera "Bund der landwirte", hvilken
förening 1893 bildades närmast med anledning af
regeringens planer att i samband med den tysk-ryska
handelstraktaten nedsätta spannmålstullarna äfven
gent emot Ryssland. Föreningen, hvars syfte är
att genom inverkan på valen skaffa jordbruket
en dess betydelse motsvarande representation i
de parlamentariska församlingarna, räknade 1902
omkr. 250,000 medlemmar ock förfogar öfver en mängd
vidt spridda pressorgan. Dess politiska verksamhet,
som i synnerhet i valtider varit ytterst liflig, har
på senaste tiden förnämligast riktat sig på starkt
protektionistiska tariffreformer och de bestämmelser i
gällande handelstraktater, som ansetts menliga för det
tyska jordbrukets utveckling. Efter en tid af hastig
makttillväxt kom vid riksdagsvalen 1903 ett bakslag,
i det att flera af agrarernas ledande män då föllo
igenom och de agrariske

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Feb 25 16:51:51 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfba/0206.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free