Print (PDF) - On this page / på denna sida - d'Agoult, Marie Cathérine Sophie, grefvinna, född de Flavigny - Agout, biflod till Tarn. 180 km. - A. Gr., i naturvetenskapliga namn förkortning för Asa Gray - Agra, latinska namnet på floden Eger (se d. o.) - Agra. 1. Division i engelska Ostindien - Agra. 2. Distrikt i divisionen - Agra. 3. Stad (muhammedanernas Akbarabad), hufvudstad i samma distrikt - Agrafa, oskrifna utsagor - Agraff, spänne, häkta - Agrafi, oförmåga att skrifva; med. - Agram. 1. Komitat - Agram. 2. Hufvudstad i nämnda komitat och konungariket Kroatien-Slavonien - Agrammatism, detsamma som akatafasi (se d. o.) - Agrandera, förstora - Agrarer l. Agrarier, benämning på medlemmar af vissa partier och föreningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
män. Det bästa af hennes arbeten är Esquisses morales et politiques (1849; 2:a uppl. 1880), korta, om lifserfarenhet vittnande betraktelser. Vidare må nämnas Florence et Turin, études d'art et de politique (1862), Dante et Goethe (1866) samt hennes prisbelönta arbete Histoire des commencements de la république aux Pays-Bas (1872). Hon dog i Paris 1876. Af hennes barn med Liszt blef dottern Cosima gift med Hans von Bülow och därefter med Richard Wagner. Jfr A. Pommier, "M:me la comtesse d'A." (1867). (E. F-T.) Agout [ago], biflod till Tarn. 180 km. A. Gr., i naturvetenskapliga namn förkortning för Asa Gray. Agra, latinska namnet på floden <spärr>Eger</spärr> (se d. o.). Agra. 1. Division i engelska Ostindien, Nordvästprovinserna. 26,290 kvkm. 5,248,121 inv. (1901). - 2. Distrikt i divisionen af samma namn. 4,791 kvkm. 1 mill. inv. - 3. Stad (muhammedanernas <spärr>Akbarabad</spärr>), hufvudstad i samma distrikt på Jumnas högra strand. 168 m. öfver hafvet. 188,022 inv. (1901). Säte för provinsernas engelske guvernör. Betydlig tillverkning af silkes- och bomullsvaror samt liflig handel, i synnerhet med socker, indigo, silke, salt och bomull, som dels på Jumna, dels på järnväg nedföras till de lägre liggande provinserna. - Det nuvarande A. är endast en skugga af det forna, som var Indiens mäktigaste och hinduernas heligaste stad. I slutet af 16:e årh. gjordes det af Akbar till de moguliske härskarnas säte, men aftog i makt, sedan Aurengseb gjort Delhi till sin och sina efterträdares hufvudstad. 1784 intogs A. af maratterna och föll 1803 i engelsmännens händer. Bland minnesmärkena från A:s storhetstid kvarstå ännu en massa praktbyggnader i indisk-morisk stil, af hvilka de flesta äro ruiner. Några äro dock ännu oskadade, bland dem Taj-Mahál [tad*-maha'l], en mausolé, som sjah Djehan (1628-58) lät uppresa öfver sin älsklingsgemål, samt hans palats med pärlemoskén, men framför allt mausolén öfver Akbar. Om de s. k. <spärr>agra-mosaikerna</spärr> se <spärr>Mosaik</spärr>. J. F. N. Agrafa (grek.), oskrifna utsagor, kallas de af traditionen Kristus tillagda yttranden, som icke äro bevarade i den Heliga skrift. Sådana utsagor finnas hos flere apostoliska fäder och kyrkofäder. Jfr A. Resch, "Agrapha" (1889). J. HDR. Agraff (fr. agrafe, af fnty. krapfo, krampa), spänne, häkta, ett slags fruntimmersprydnad; krok, hvarmed något, t. ex. gardiner och plymer, sammanhålles. - Bygnk. Ett slags järnkrampa att sammanhålla stenar med; prydnad i spetsen af en båge eller en fönsterram. Agrafi (af grek. nekande a och grafein, skrifva), oförmåga att skrifva; med., en genom sjukliga rubbningar af stora hjärnans bark framkallad förlust af förmågan att åstadkomma de vid skrifvandet nödvändiga koordinerade rörelserna, utan att därvid de vid skrifning använda musklerna äro förlamade. Jfr <spärr>Afasi</spärr>. R. T-DT. Agram (kroat. Zagreb, mag. Zágráb). 1. Komitat i nordvästra delen af Kroatien-Slavonien. Areal 7,210 kvkm. 476,928 inv. (1901), de fleste katolska kroater och serber. - 2. Hufvudstad i nämnda komitat och i konungariket Kroatien-Slavonien, nära Save och vid tvenne järnvägslinjer. 57,689 inv. (1901). Staden är säte för konungarikets bank, regering och högsta domstol, den kroatiska landtdagen, den sydslaviska vetenskapsakademien, ett universitet, en romersk-katolsk ärkebiskop m. fl. myndigheter. Den består historiskt af tre delar: den amfiteatraliskt byggda <spärr>öfre</spärr> staden med banens palats, regeringsbyggnaderna, den zoologiska och mineralogiska afdelningen af nationalmuseet samt rådhuset, den i en halfcirkel omkring den förra liggande <spärr>nedre</spärr> staden med nationalteatern, centralbangården och det nya museet för modern konst, samt <spärr>kapitelstaden</spärr>. I nedre staden ligger akademien, som stiftades 1866 af den kroatiska landtdagen och har till ändamål att vårda kroatiskt språk och vetenskap, eger en stor förmögenhet (mest gåfvor af dess protektor, biskop Strossmayer), ett stort bibliotek och ett tafvelgalleri (det senare likaledes en gåfva af biskop Strossmayer). I nedre staden ligga vidare det 1874 öppnade Frans-Josefsuniversitetet (3 fakulteter, ej medicinsk), nationalmuseets tafvelgalleri och arkeologiska afdelning samt den vackra synagogan. I kapitelstaden ligga bl. a. den sengotiska, i 15:e årh. uppförda katedralkyrkan (nyligen restaurerad), ärkebiskopens palats och ärkebiskopliga seminariet. Staden drifver en ganska liflig industri (tobak, läder, linne, siden, brännvin) och handel, företrädesvis med vin och spannmål. J. F. N. Agrammatism (af grek. nekande a och gramma, bokstaf), detsamma som <spärr>akatafasi</spärr> (se d. o.). Agrandera (af fr. grand, stor), förstora. Agrarer l. <spärr>Agrarier</spärr> (af lat. agrarius, som hänför sig till jorden, jordbruket), benämning på medlemmar af vissa partier och föreningar, som arbeta för jordbrukets intressen. - I Tyskland uppträdde agrarerna som politiskt parti första gången vid valen 1874 och fastställde sitt program på ett möte i Berlin i febr. 1876, då de bildade föreningen "Deutsche steuer- und wirtschaftsreformen". Det då antagna programmet fordrade bl. a. afskaffande af den dubbelbeskattning, som ligger däri att såväl hus och jord som afkastningen beskattas, vidare införande af börsskatt, järnvägarnas öfvertagande af staten, differentialtullarnas upphäfvande och inskränkning af rätten att inteckna jord. Ursprungligen var partiet frihandelsvänligt, men förband sig till följd af den utländska konkurrensen sedan 1879 med industriprotektionisterna och har sedan dess med mycken ifver påyrkat nya eller höjda tullar på spannmål, kreatur och jordbruksprodukter öfver hufvud. I politiskt afseende är partiet konservativt. Den agrariska riktningens kraftigaste organisation är numera "Bund der landwirte", hvilken förening 1893 bildades närmast med anledning af regeringens planer att i samband med den tysk-ryska handelstraktaten nedsätta spannmålstullarna äfven gent emot Ryssland. Föreningen, hvars syfte är att genom inverkan på valen skaffa jordbruket en dess betydelse motsvarande representation i de parlamentariska församlingarna, räknade 1902 omkr. 250,000 medlemmar ock förfogar öfver en mängd vidt spridda pressorgan. Dess politiska verksamhet, som i synnerhet i valtider varit ytterst liflig, har på senaste tiden förnämligast riktat sig på starkt protektionistiska tariffreformer och de bestämmelser i gällande handelstraktater, som ansetts menliga för det tyska jordbrukets utveckling. Efter en tid af hastig makttillväxt kom vid riksdagsvalen 1903 ett bakslag, i det att flera af agrarernas ledande män då föllo igenom och de agrariske
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
