- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
361-362

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Agrell, Karl Magnus - Agrell, Alfhild Teresia - Agremang. Se Agré - Agria, latinska namnet på Erlau (se d. o.) - Agricola, zool., åkersork - Agricola, Cnejus Julius - Agricola, Rudolf, egentl. Rolef Huysmann - Agricola, Martin - Agricola, Georg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Agrell, Karl Magnus, orientalist, f. i
Linneryds socken, Småland, 1764 (son af prosten
och riksdagsmannen Johan Madusson A., f. 1666,
d. 1740), blef filos. magister i Upsala 1788, docent
i österländska språk därstädes 1789, lektor vid
Växjö gymnasium 1794, kyrkoherde i Skatelöf i Växjö
stift 1805 och teol. doktor 1809. Han var ledamot af
prästeståndet under riksdagarna 1812 och 1815 och dog
1840. A. vann ett frejdadt namn såsom forskare i de
semitiska språken, i synnerhet syriskan. Tingstadius
önskade honom till sin efterträdare såsom professor i
österländska språk i Upsala, och då M. Norberg (1820)
tagit afsked från professuren i nämnda språk vid Lunds
universitet, erbjöds den åt A., men anbudet afböjdes.
Många utmärkta tyska filologer hafva lofordat
och tillgodogjort sig hans forskningar. Bland hans
tryckta skrifter må nämnas: Commentatio de varietate
generis et numeris in linguis hebræa, arabica et
syriaca
(1815), Otiola syriaca (1816), Supplementa
syntaxeos syriacæ
(1834) och Ad suppl. synt. syr
appendicula
(1836 och 1838). Till Upsala akademis
bibliotek skänkte A. sina handskrifter i syriska
litteraturen (15 band). Af dessa har H. G. Lindgren
i disputationsform utgifvit Supplementa ad lexicon
syriacum castellianum
(1838-41. - "Lexicon syriacum"
af E. Castellus utkom i Göttingen 1788). Af
återstoden har professor Wackerbarth i Upsala
afskrifvit en del såsom ett värdefullt bidrag till
den under Payne Smiths redaktion i Oxford utkommande,
storartadt anlagda "Thesaurus syriacus". Äfven Växjö
gymnasiebibliotek förvarar en mängd af A. författade
dyrbara manuskript. A. var en nitisk och trogen
församlingsherde samt högt uppburen som sådan. Jämte
Tegnér innehade han 1824 förslagsrum (det 3:e) till
Växjö biskopsstol.

Agrell, Alfhild Teresia, född Martin, skådespels- och
novellförfattarinna, f. 13 jan. 1849 i Härnösand, blef
1868 gift med grosshandlaren A. Agrell i Stockholm,
men vardt skild 1895. Hon väckte uppmärksamhet genom
de lifliga reseskisserna Bilder från Italien (1883,
under signaturen Thyra) och verkligt uppseende genom
skådespelen Räddad (s. å.) och Dömd (1884), två
mycket energiska alster af den dåtida kvinnliga
"förtrytelse-litteratur", som med impuls från
Ibsen yrkade på större sanning i det äktenskapliga
förhållandet samt mannens likställighet med kvinnan
inför sedelagen. Skådespelet Ensam (1886) eger
större konstvärde än de föregående. Däremot gingo
komedien Småstadslif (1884) samt skådespelen Vår! (i
2 afdelningar, 1889) och Ingrid. En döds kärlekssaga
(1900) mera obeaktade förbi. Fru A:s novellistiska
arbeten ha tillvunnit sig sympatier icke minst genom
den krya och behagliga stilen. Från land och stad
(1884), På landsbygden (1887) samt Norrlandsgubbar och
norrlandsgummor
(1899-1900) inrymma träffande bilder
ur det norrländska folklifvet, ofta drastiskt eller
humoristiskt tecknade. Mer psykologiskt inträngande
och i tonen svårmodiga äro berättelserna Hvad ingen
ser
(1885). I Under tallar och pinier (1890) råder
en ljusare åskådning. Den i Stindes manér gjorda
humoristiska "reseberättelsen" I Stockholm. Också
en reseberättelse. Af Lovisa Petterkvist
(1893;
4:e uppl. 1895) vardt en stor framgång för fru A:s
penna, som lockades att fullfölja arten med Hemma
i Jockmock
(1896; 3:e uppl. 1897). I Pelle Molins
anda och stil skref hon 1898 under pseudonymen Stig
Stigson
norrlandsberättelserna Nordanfrån. Flere af
hennes berättelser hafva öfversatts till främmande språk.
E. F-T.

Agremang (fr. agrément). Se Agré.

Agria, latinska namnet på Erlau (se d. o.).

Agricola, zool., åkersork.

Agricola, Cnejus Julius, romersk statsman och
fältherre, f. 39 e. Kr. i Forum Julii (nuv. Fréjus
i Frankrike), blef 64 kvestor i Mindre Asien, 68
pretor och folktribun i Rom. Under Vespasianus stred
han framgångsrikt i Britannien och förvaltade 73-76
Akvitanien. Konsul sistn. år, sändes han 77 till
Britannien, där han utvidgade romarnas besittningar
ända till floden Tay och med mycken framgång utbredde
den romerska odlingen. Den misstänksamme Domitianus
återkallade honom år 84. A. lefde därefter ytterst
tillbakadraget och dog år 93 e. Kr. Vi hafva i behåll
en berömd lefnadsteckning öfver honom, De vita et
moribus Julii Agricolæ
, författad af hans svärson,
Tacitus (och öfversatt af V. Lundström 1896).

Agricola, Rudolf, egentl. Rolef Huysmann,
humanist, f. i en by nära Groningen 1443,
d. 1485. Efter att i Zwolle hafva varit lärjunge af
Tomas a Kempis begaf han sig till Löwen och uppehöll
sig sedermera vid universitetet i Paris. 1476 reste
han till Italien och infördes där i den grekiska
litteraturen af den lärde grekiske flyktingen Teodor
Gaza. Hans ryktbaraste arbete är De inventione
dialectica
. På inbjudning af sin vän biskop
J. v. Dalberg i Worms tillbragte han större delen af
sina senare lefnadsår i Kur-Pfalz. - A. verkade på
sin samtid mer genom sitt personliga uppträdande än
genom skrifter. Han var större vältalare än filosof:
dialektiken skulle enligt honom vara ett verktyg
åt retoriken. Hans största betydelse ligger däri,
att han i Tyskland väckte kärlek för de klassiska
studierna och bidrog att framkalla renässansen. Vid
40 års ålder lärde han sig hebreiska och egnade sig
sedan ifrigt åt teologien. Han var tillika målare,
skald och musiker. En samling af hans skrifter utgafs
af Alard (Köln 1539). Jfr Ihm, "Rudolf A., sein leben
und seine schriften" (1893).

Agricola, Martin, tysk musikskriftställare,
f. omkr. 1486, d. 1556 såsom kantor och musikdirektör
i Magdeburg, åstadkom, ehuru autodidakt, skrifter
af betydande värde, hvilka ländt musikhistorien
till gagn, särskildt Musica instrumentalis deudsch
(med goda träsnitt, 1529; 3:e uppl. 1545) och Musica
figuralis deudsch
(1532). Han var äfven tonsättare
(af kyrkosånger m. m.).

Agricola, Georg, mineralogiens och metallurgiens
fader, f. 1490 i Glauchau nära Meissen i
Sachsen. Efter medicinska studier dels i Leipzig,
dels i Italien slog han sig ned som praktiserande
läkare i Joachimsthal i Böhmen, men sysselsatte
sig under sin vistelse där jämväl med forskningar
i bergsvetenskapen. Sedan han af kurfursten Moritz
fått en pension, bosatte han sig i Chemnitz, hvarest
han hade godt tillfälle att egna sig åt metallurgiska
och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:53 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0209.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free