- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
389-390

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Aidin. 2. Hufvudstad i vilajetet af samma namn - Aietes, grek. myt. - Aigai, stad i macedoniska landskapet Emathia - Aigaion, grek. myt. - Aigeus, grek. myt. - Aigialeia, geogr. Se Achaja - Aigina. Se Egina - Aigion, fordom berömd stad i det gamla Achaja - Aigisthos, grek. sag. - Aigle l. Aelen, stad i schweiziska kantonen Vaud - Aigner, Joseph Matthäus - Aigospotamoi, "get-floden" - Aigrette, fr., Ägrett, egentl. ett slags häger - Aigues-Mortes, lat. Aquæ mortuæ, stad i franska depart. Gard - Auguille, fr. ("nål"), kallas i de franska alperna, i synnerhet i Savojen, en brant och hög bergstopp - Aiguillette, fr., l. Ägiljett (ty. fangschnüre) - Aiguillon, Emmanuel-Armand de Vignerot Duplessis Richelieu

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Tjakyrly-Su i Maiandros’ floddal, omkr. 90
km. s. ö. om Smyrna, med hvilket det har
järnvägsförbindelse. 36,250 inv. Ruinerna af det
gamla Tralles ligga på en höjd ofvanför staden. Sköna
moskéer, synagogor och basarer, fabrikation af
saffian, handel med bomull, fikon, oliver.

Aietes (grek. Aietes, lat. Æetes), grek. myt.,
fader till Medea. Se Argonauterna.

Aigai (lat. Aegæ, Aegïæ), stad i macedoniska
landskapet Emathia, de macedoniske konungarnas äldsta
residens. Se Vodena.

Aigaion (grek. Aigaion, lat. Ægæon), grek. myt.,
en hundra-armad jätte. Jfr Briareos och Hekatoncheirer.

Aigeus (grek. Aigeys, lat. Ægeus), grek. myt.,
Pandions son, Kekrops’ sonson, konung i Aten. Hans
ryktbaraste son var Theseus. Öfvertygad om att denne
omkommit vid sitt försök att döda Minotauros på Kreta,
eftersom Theseus glömt sitt löfte, att, om han segrat,
hissa hvita segel i stället för de vanliga svarta,
störtade sig A. af förtviflan i hafvet, som efter
honom kallades det Egeiska.

Aigialeia (grek. Aigialeia, lat. Ægialea), geogr. Se
Achaja.

Aigina. Se Egina.

Aigion (grek. Aigion, lat. Aegion), fordom berömd
stad i det gamla Achaja, vid Selinus-floden. Efter
Helikes undergång (373 f. Kr.) blef A. hufvudort
för akéerna, som tvenne gånger årligen samlades i
det därvarande Zeus Homagyrios’ tempel. Några få
obetydliga ruiner efter A. kvarstå ännu vid Vostizza.

Aigisthos (grek. Aigisthos, lat. Ægisthus),
grek. sag., son af Thyestes och dennes dotter
Pelopeia. Strax efter sin födelse utsattes han af
sin moder, men upptogs af sin farbror Atreus, utan
att denne kände hans härkomst. Af Atreus skickades
han att mörda Thyestes; men då upptäcktes hans börd,
och Atreus blef själf dödad, hvarefter Thyestes tog
i besittning hans rike, Mykenai. Under Agamemnons
frånvaro förförde A. hans maka, Klytaimnestra, och
mördade sedan med hennes hjälp honom själf vid hans
återkomst. A. härskade därefter ostördt i sju år,
till dess han dödades af Orestes, Agamemnons son.

Aigle [ägl] l. Aelen, stad i schweiziska kantonen
Vaud, nära Grande Eaus förening med Rhône. 417
m. öfver hafvet. 3,911 inv. (1900). För sitt skyddade
läge lämpar staden sig till vinterkurort. I närheten
ligga Yvornes berömda vinberg.

Aigner, Joseph Matthäus, österrikisk målare,
f. 1818, d. 1886, deltog i 1848 års revolution i
Wien, efter hvilkens undertryckande han dömdes till
döden, men fick nåd genom inflytelserika vänners
bemedling. Var en framstående porträttmålare.
(G-G N.)

Aigospotamoi (grek. Aigos potamoi,
lat. Ægos-potamos), "get-floden", kallades
fordom en liten flod i traciska Chersonesos, s. om
Gallipoli. Utanför dess mynning blefvo atenarna 405
f. Kr. besegrade af spartanerna.

Aigrette [ägre’tt], fr., Ägrett (af fnty. heigir,
heigro, häger), egentl. ett slags häger; fjäderbusken
(de långa nackfjädrarna) på hägrar och andra fåglar;
prydnad af fjädrar eller i form af en fjäderbuske;
i bukettform infattadt hufvudsmycke af juveler,
ädelstenar o. s. v.

Aigues-Mortes [äg-mårt], lat. Aquæ mortuæ,
stad i franska depart. Gard, s. v. om Nîmes, i
en saltrik sumptrakt, 4 km. från Medelhafvet, med
hvilket det står i förbindelse genom kanalen Grande
Robine, en fortsättning af Beaucaire-kanalen. 4,233
inv. (1901). I A.-M.’s närhet utbreder sig det s. k.
Peccais, en landsträcka, som årligen lämnar salt
till ett värde af omkr. 1,100,000 kr. - A.-M. berättas
hafva blifvit anlagdt af romaren Marius. Ända till
16:e årh. var denna stad en af de mest betydande
platserna på Medelhafskusten, och ännu finnas väl
bibehållna befästningar, stadsmurar, torn och slott
kvar sedan medeltiden. Ludvig den helige inskeppade
sig där till sina båda korståg, 1248 och 1270.

Aiguille [ägui’j], fr. ("nål"), kallas i de franska
alperna, i synnerhet i Savojen, en brant och hög
bergstopp, som slutar med en nålformig spets. Samma
bergformation kallas i Frankrike äfven dent (tand), i
de tyska alperna horn. Bergstoppar med denna benämning
äro bl. a. Aiguilles Rouges, n. om Chamounix, Aiguille
du Géant (4,229 m.) och Aiguille du Goûté (4,052 m.),
n. ö. om Mont Blanc.

Aiguillette [ägije’tt], fr., l. Ägiljett (ty
fangschnüre), en af flätadt gulddragararbete eller
garn med en metallspets i ändarna försedd kordong,
som bäres öfver ena axeln och under motsvarande arm
för att med ändarna fästas på bröstet. Begagnas
i de flesta arméer såsom igenkänningstecken för
adjutanter, gendarmer m. fl. Aiguillette bäres
i Sverige till paraddräkt af kungliga personers
adjutanter samt af generalstabens och artilleristabens
officerare, liten aiguillette till daglig dräkt
af kungliga personers adjutanter, till all dräkt
af adjutanter vid fördelnings- och brigadstaber,
militära inspektioner samt vid flottan af adjutanter
i sjöförsvarsdepartementet, hos chefen för flottans
stab, stationsbefälhafvarna;, varfs- och kårcheferna
äfvensom af flaggkaptener och flaggadjutanter. Det
påstås, att då spanjorerna under nederländska
frihetskriget ville hänga alla tillfångatagna geuser,
dessa såsom utmärkelsetecken och på trots prydde sig
med ett kortare rep, försedt med en spik i hvardera
ändan, och att detta skulle vara upphofvet till
aiguilletten.
C. O. N. H. W-L.

Aiguillon [ägijå’], Emmanuel-Armand de Vignerot
Duplessis Richelieu
, hertig af, fransk minister,
f. 1720, d. 1782. Som guvernör i Bretagne (sedan
1756) anklagades han inför parlamentet därstädes för
försnillning och blef 1768 genom Choiseul återkallad
från denna post. Han sökte nu att, med tillhjälp
af madame Dubarry, störta Choiseuls ministär. Då
upptogs den förra rättegången, och parlamentet i
Paris fällde hertigen, men Ludvig XV frikände honom
(1770) och utnämnde honom i dec. s. å. efter den
genom A:s och Dubarrys intriger störtade Choiseul
till utrikesminister. A. blef sedermera därjämte
krigsminister. Efter konungens död, 1774, förvisades
han från hofvet. Hans ämbetstid betecknar den gamla
regimens yttersta urartning. För Sveriges historia
är A. af betydelse genom de kraftiga uppmaningar
han under löfte om fransk hjälp i slutet af 1771 och
början af 1772 ställde till Gustaf III att företaga
en revolution. - Hans son Armand, f. 1750,
d. 1800, utmärkte sig som en af de mest fanatiske
anhängarna af revolutionens idéer, och såsom medlem af
nationalförsamlingen (1789-91) bidrog den bottenrike
hertigen (särskildt 4 aug.) i främsta rummet till
upphäfvandet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0223.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free