- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
405-406

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Akademi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

samfund af lärda eller konstnärer, som har till uppgift
att främja någon eller några särskilda vetenskaper
eller sköna konster för dessas egen skull.

Akademeia var ursprungligen namnet på en invid det
forna Aten belägen, till kroppsöfningar och lekar
använd trädgård, som sades hafva tillhört sagohjälten
Akademos. Denna trädgård anlades af Hipparchos,
som lät inhägna den med en mur, hvarefter Kimon
lät uttorka den sumpiga marken och försköna stället
genom parkanläggningar. Platon, som bebodde en liten
landtgård i grannskapet, plägade hvarje dag för sina
lärjungar där föredraga sina lärosatser, och hans
skola kallades till följd däraf den akademiska eller
Akademien (se Platon). Sedermera gaf Cicero en af
sina landtgårdar namnet Academia och skref där sina
"Academica". Småningom fick ordet akademi sin allmänna
betydelse såsom högskola och sedermera äfven såsom
ett vittert, lärdt eller konstuppammande samfund.

Om akademi i betydelsen af universitet se detta ord.

Den första inrättning i äldre tider, som synes
förtjäna att kallas akademi i den andra af
ofvanstående betydelser, är det berömda Museion,
som inrättades i Alexandria i 3:e årh. f. Kr. af
Ptolemaios II Filadelfos (se vidare Museum). Från
700-talet uppkommo hos araberna, särskildt i Basra,
lärda och vittra samfund med inflytande. Under
medeltiden, då lärdomen oftast stängde in sig i
klostren, var deras antal högst obetydligt. Bekanta
äro det "lärda sällskap", som Karl den store
bildade på inrådan af sin lärare Alkuin, samt de
moriska sällskapen i Granada och Cordova, hvilka
hufvudsakligen egnade sig åt studiet af skaldekonst
och musik. Af vikt såsom förebild vardt det 1323
stiftade trubadurmässiga sällskapet för Jeux floraux
(se d. o.), som först 1694 erhöll namn af akademi
och ännu fortlefver.

Italien under renässanstiden är de moderna
akademiernas egentliga fädernesland. Efter
Konstantinopels fall (1453) sökte nämligen
en mängd lärda greker en fristad i detta land,
och under skydd af Cosimo och Lorenzo de’ Medici
ingingo en mängd kunskapsälskande män föreningar i
syfte att främja studiet af klassisk litteratur och
konst. De tre äldsta italienska akademierna bildades
i Florens, Neapel och Rom. Accademia Platonica
i Florens stiftades 1460 af Cosimo de’ Medici
och sysselsatte sig hufvudsakligen med studiet af
Platons filosofi, Dantes skrifter och det italienska
språket. Sammankomsterna voro i stil med Platons
Symposion. Den upplöstes 1521. - Den neapolitanska
akademien, ofta kallad Accademia Pontaniana, efter
Pontano, en af dess mest verksamme ledamöter, bildades
i humanistiskt syfte omkr. 1440. Den upplöstes
omkr. 1542. - Accademia antiquaria i Rom (stiftad
af Pomponius Lætus) hade festlig hednisk prägel
och förföljdes af påfvarna på 1460-80-talen. Den
sysselsatte sig med italiensk fornforskning. Upphäfd
1550, upprättades den åter 1742. - Accademia Veneta,
st. i Venezia 1593, är, liksom en 100 år tidigare af
Aldus Manutius där stiftad akademi, berömd för sina
kritiska upplagor af de klassiske författarna. Af
stor betydelse för utvecklingen af Italiens språk och
litteratur, liksom ock för de moderna akademiska
arbetsformerna, blef Accademia della Crusca
(eg. "Kli-akademien", lat. Academia furfuratorum,
så kallad, emedan den skulle
rena italienska språket, liksom man rensar mjölet från
kli), grundad 1582 i Florens af skalden Grazzini. Den
har utgifvit den inflytelserika ordboken "Vocabolario
degli Accademici della Crusca" (1612; 5:e uppl. 1863
ff.). - För främjande af naturvetenskapernas studium
stiftades i Neapel (1560) Academia secretorum
naturæ
, som dock snart upphäfdes af påfven. Den
blef en förebild för Accademia de’ Lincei ("de
loögdes", d. v. s. skarpsyntes, akademi) i Rom
(stiftad 1603, upplöst 1632), hvilken bland sina
medlemmar räknade Galilei. Förnyad 1847, delas
Accademia de’ nuovi Lincei i två afdelningar, en
medicinsk-matematisk-naturvetenskaplig och en
filosofisk-historisk-arkeologisk-filologisk,
samt erkändes 1883 såsom officiell
vetenskapsakademi. Accademia del Cimento i Florens
(stiftad 1657), för experimentell fysik, sammanslogs
1783 med botaniska akademien där och blomstrar ännu. -
I 16:e årh. hade nästan hvarje italiensk stad af
någon betydenhet en eller flere föreningar af lärda
och konstnärer. De togo sig ofta svassande eller
ironiska, löjliga namn: Ardenti, Inflammati, Silenti,
Lunatici o. s. v. - 1690 uppstod i Rom Accademia
d’Arcadia
(l. A. degli Arcadi), för skaldekonstens
höjande (se Arcadia). - Bland akademier från yngre
tider må nämnas Società reale i Neapel (reorganiserad
1861), Reale accademia delle scienze i Turin
(stiftad privat 1757, kunglig akad. 1783), bägge
två fullständiga vetenskapsakademier, vidare dylika
samfund i Lucca, Palermo, Padova, Bologna, Modena,
Milano, Venezia m. fl. städer samt landtbruksakademien
Accademia de’ georgofili i Florens.

Frankrike vardt från 1600-talet tongifvande akademiskt
land. Om samfunden Académie française, A. des
inscriptions et belles-lettres
, A. des sciences,
A. des beaux-arts och A. des sciences morales et
politiques
se Institut de France. Frankrike
eger dessutom sedan 1700-talet i de flesta af sina
större provinsstäder ett eller flere lärda sällskap,
(omkr. 30, mestadels under namnet Académie des
sciences, belles-lettres et arts
); de utgifva
särskilda "mémoires", men hafva till gemensamt organ
"La revue des sociétés savantes". En 1806 i Paris
stiftad Académie celtique, för keltisk språk- och
fornforskning i omfattande skala, fortlefver såsom
Société nationale des antiquaires de France. - Väl
att märka är vidare, hurusom "académie" i Frankrike
äfven utgör benämningen på dels hvart och ett af
landets 16 undervisningsdistrikt (innefattande
både universitets-fakulteter, allmänna läroverk och
folkskolor inom distriktet), dels ett sådant distrikts
hela lärarepersonal; sammanfattningen af dessa 16
"académies", eller m. a. o. det samfällda offentliga
undervisningsväsendet, benämnes L’université de
France
.

Tyskland. I Berlin stiftade Fredrik I år 1700, efter
Leibniz’ plan, en storartad vetenskapsakademi,
som öppnades 1711. På Fredrik II:s tid,
under Maupertuis’ presidium, vann den större
utveckling och betydelse. Den erhöll nya stadgar
1812 och 1881 samt är indelad i två klasser: den
fysikalisk-matematiska och den filosofisk-historiska. -
I Göttingen inrättades 1751 Königliche gesellschaft
der wissenschaften
, som bland annat grundlagt och
utgifver den berömda litterär-kritiska tidskriften
"Göttingische gelehrte anzeigen". - Bajern fick 1759
i München sin Akademie der wissenschaften, som 1827
delades i tre klasser: en filosofisk-filologisk,
en historisk och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0231.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free