- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
411-412

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Akademi - Akademien för de fria konsterna (i Stockholm). Se Konstakademien - Akademiet for de skönne kunster, Det kongelige danske

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sköna konsterna. Flere andra italienska städer ega
konstakademier, hvilka mest äro af yngre ursprung och
ringare betydelse. Mönstret för senare anstalter af
detta slag vardt den 1648 i Paris grundlagda Académie
des beaux-arts
, hvars ledamöter äro konstnärer
(jfr Institut de France), och som vid sin sida har
konstskolan École des beaux-arts (stiftad 1793). En
filial af den senare är Académie de France i Villa
Medici i Rom, vid hvilken de med Rom-priset belönade
unge konstidkarna (äfven musiker) få uppehålla sig med
stipendium i fyra år. Den första tyska konstakademien
inrättades 1662 i Nürnberg af J. v. Sandrart. Nu
finnas blomstrande sådana bl a. i Berlin (stiftad
1694, omorganiserad senast 1882; numera äfven
inrymmande ett musikkonservatorium), i Dresden
(1705, fullst. 1764), Wien (1692, omorg. 1872),
Leipzig (1764, omorg. 1871), Düsseldorf (1767,
omorg. 1822), München (1770, omorg. 1808), Kassel
(1777, omorg. 1879), Königsberg (1843) och Karlsruhe
(1893). Madrids konstakademi stiftades 1752 (andra
finnas i Barcelona, Sevilla och Valencia), Petersburgs
1757, Londons 1768, Edinburghs 1825 (på grundvalen
af en 1754 upprättad teckningsskola), Dublins
1803. Belgien och Nederländerna ega konstakademier i
Antwerpen, Brügge, Bruxelles och Amsterdam. Under
senare tiden har Nord-Amerika fått dylika i New York,
Boston och Filadelfia. - Konstakademien i Stockholm
räknar 21 mars 1735 som sin instiftelsedag (se vidare
Konstakademien). Om danska konstakademien se Akademiet
for de skönne kunster
.

Musikakademier äro, liksom konstakademier,
samfund af framstående (skapande eller utöfvande)
konstnärer inom arten och hafva under sitt
öfverinseende ett läroverk för utbildande af musiker
(s. k. konservatorium). Sådana musikaliska akademier
finnas i London (stift. 1822), i Bruxelles och i
Stockholm. Af denna art var äfven Academy of ancient
music
i London, hvilken blomstrade 1710-34. Namnet
akademi bäres dock äfven af åtskilliga föreningar för
musikutöfning, såsom Singacademie i Berlin (st. 1790),
den 1669 stiftade Académie royale de musique i Paris,
där detta namn eget nog nu bäres af stora operan, den
1720-28 verkande föreningen i London för uppförande
af Händels italienska operor (Royal academy of music),
Accademia filarmonica i Bologna och Verona m. fl.

Förr brukades benämningen akademi äfven om ett slags
högre gymnasier (t. ex. de tyska "riddarakademierna"
och Sorö akademi i Danmark), och i England och
Nord-Amerika har ordet varit namn på vissa högre,
mest privata skolor. - Académie de médicine
i Paris (inrättad 1820) motsvarar i hufvudsak
Medicinalstyrelsen i Sverige. - I flere länder bäres
namnet akademi af högre fackskolor; så har man krigs-,
militär-, marinakademier i Tyskland, Österrike,
England och Förenta staterna, bergsakademier
och forstakademier i Tyskland, hvarest man äfven
slösaktigt med namnet hedrar handelsakademier, ja
"skräddarakademier", "kokkonstakademier", liksom
man förr i Frankrike hade akademier för ynglingars
kroppsliga utbildning (i fäktning, ridning, simning,
dans m. m.). 1792-1862 hade krigsskolan på Karlberg
namnet krigsakademi.

Litt.: I "Minerva, jahrbuch der gelehrten welt",
isht i årg. 1893-94 och 1902-03, finnas goda
specialupplysningar. Särskilda länders akademier
afhandlas i A. d’Héricourt, "Annuaire des
societés savantes" (2 bd, 1865-66), "Year-book
of the scientific and learned societies
of Great Britain and Ireland" (årligen) och
Joh. Müller, "Die wissenschaftlichen vereine und
gesellschaften Deutschlands" (1883-88). Vidare
har Franska akademiens historia skrifvits af
Mesnard (1859), franska vetenskapsakademiens
af Maindron (1887), Royal societys historia af
Weld (2 bd, 1848), Berlins vetenskapsakademis af
Harnack (3 bd, 1900), Wiens af A. Huber (1897),
Leopoldin.-Carolin. akademiens af Nees von Esenbeck
(1851), Bruxelles-akademiens af Mailly (2 bd, 1883),
Petersburg-akademiens af Pekarskij (2 bd, 1871-73),
Svenska akademiens af G. H. Ljunggren (1886).
E. F-T.

Akademien för de fria konsterna (i Stockholm). Se
Konstakademien.

Akademiet for de skönne kunster, Det kongelige
danske
, utvecklade sig ur en mindre, 1738
grundlagd konstskola. Fredrik V skänkte akademien
Charlottenborgs slott, och dess äldsta stiftelsebref
underskrefs på hans födelsedag 31 mars 1754. Akademien
fick då titeln "Kongl. skildrer-, bildhugger- och
bygningsakademie". Under de första tjugo åren voro
de fleste af akademiens ledande män utlänningar,
i synnerhet fransmän, och förhandlingarna fördes på
franska. Bland akademiens äldste medlemmar må nämnas
svensken K. G. Pilo och fransmannen J. F. J. Saly, som
var dess inflytelserike direktör. Emellertid uppväxte
ett danskt konstnärssläkte, som (1772) störtade
utlänningarnas välde. Den abildgaard-wiedeweltska
perioden inträdde, under hvilken akademiens verksamhet
betydligt utvidgades och började utöfva inflytande
på handtverkerierna (1771 hade föreskrifvits,
att handtverkslärlingar egde fritt tillträde
till akad:s skolor). 1814 fick akademien sitt
nuv. namn. Under följande period, då förnämligast
K. V. Eckersberg gaf den danska konsten dess prägel,
var det i synnerhet G. F. Hetsch och H. E. Freund,
som arbetade för handtverkeriernas utveckling i
konstnärlig riktning. Stadgarna af 28 juli 1857
upphäfde i hufvudsak akademiens förpliktelser
gent emot handtverkerierna och satte såsom dess
ändamål att "som konstskola verka till konstens
utveckling och som konstsällskap till utbredande
af konstsinne och god smak". Först vid denna tid
fingo konstnärerna ett afgörande inflytande på
akademiens och konstens angelägenheter. Medlemmarna,
som förut vunnit inträde efter utförandet af ett
s. k. receptionsarbete, upptogos därefter genom
val. De inflytelserikaste personerna under denna
period af akademiens historia hafva varit V. Marstrand
och F. Meldahl. Utställningarna, som redan 1821 börjat
omfatta arbeten af professorer och medlemmar vid
sidan af elevernas, fingo efter 1857 en ställning
som själfständig institution. För att afhjälpa
det obekväma däri att den styrande myndigheten
handhades af akademiens hela medlemsförsamling,
tillkommo stadgarna af 1882 och af 18 jan. 1887. Med
undantag af valet af medlemmar skötas akademiens
angelägenheter numera af ett akademiråd, som består af
professorerna och 24 medlemmar. Undervisningen ledes
af ett skolråd, bestående af de sju professorerna
(3 i målar-, 2 i bildhuggar- och 2 i byggnadskonst)
jämte docenterna och 6 valda medlemmar från
akademirådet. Administrationen ledes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:53 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0234.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free