Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Akademiet for de skönne kunster, Det kongelige danske - Akademi-fogde, en Upsala universitets tjänsteman - Akademihemman, kam. - Akademiker, benämning på lärare vid akademier - Akademiklubben ("A. K.") - Akademi-räntmästare. Se Räntmästare - Akademi-sekreterare, chefen för kansliet vid universiteten i Upsala och Lund. Han tillsättes af k. m:t - Akademisk - Akademiska föreningen, vid Lunds universitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af direktören, biträdd af en sekreterare (vald för
lifstid), hvilken såsom sådan är led. af akad. och
äfven har hand om biblioteket. Direktören väljes
för 3 år i sänder. Presesbefattningen bortföll 1849,
men det kungl. protektoratet är bibehållet. Sedan
elementarundervisningen blifvit skild från
akademien, finnes i "Det techniske selskabs skole"
en allmän förberedande skola, hvilken alla eleverna
måste genomgå. 1888 upprättades en med akademien
förenad konstskola för kvinnor, där undervisning
meddelas i en målar- och en bildhuggarskola, men
den allmänna förberedelsen måste vara förvärfvad
förut. Denna skola ledes af 2 lärare enligt
samma regler, som gälla för akademiens skolor,
och med samma fordringar. Akademien har en samling
af porträtt, receptionsstycken, täflingsarbeten
m. m., en ansenlig samling af gipsafgjutningar och
ett ganska stort bibliotek. De båda sistnämnda
samlingarna äro inrymda i en vid Charlottenborg
uppförd särskild byggnad, hvars öfversta
våning begagnas till de årliga utställningarna.
PH. W.*
Akademi-fogde, en Upsala universitets tjänsteman,
som har närmaste tillsyn öfver akademiens jordegendom.
Akademihemman, kam., räknas till ad pios usus
anslagna hemman och äro antingen skänkta under
full eganderätt till universiteten eller af kronan
till bruk upplåtna såsom bidrag till lärarnas och
tjänstemännens aflönande (prebendehemman). Alla
akademihemman äro fria från ränta och tionde,
skjutsningsbesvär m. m. Till Upsala universitet
skänkte Gustaf II Adolf 1624 under frälserätt de
s. k. Gustavianska arfvegodsen, utgörande 306 1/2
hemman, af hvilka denna läroanstalt sedermera
njutit sin förnämsta inkomst. Upsala universitets
prebendehemman äro anvisade af hertig Karl, drottning
Kristina och Karl XI. 1872 tilläts försäljning af
åtskilliga från Upsala alltför aflägset liggande
akademihemman, under villkor att det inflytande
försäljningsbeloppet användes till inköp af annan
för tillsyn och vård bättre belägen jordegendom af
motsvarande värde. Enligt senaste jordebok eger
detta universitet 5 7/8 mtl krono, nära 331 mtl
frälse och 50 1/8 mtl skatte. Inkomsterna af domänerna
utgjorde 1901 196,352 kr. af landtbruksegendomar
och 15,906 kr. af skogar. Lunds universitet fick,
genom 1666 års donationsbref, en storartad förläning,
nämligen alla under domkapitlet i Lund förut hörande
hemman och lägenheter, bestående af 925 bondgårdar
m. m.; men några år därefter återtog Karl XI hela
förläningen och använde i stället kapitelgodsen
till upprättande af ett nytt kavalleriregemente. Det
vederlag i tionde, som utlofvades, tillföll aldrig
Lunds universitet, som för närvarande innehar endast
16 1/6 mantal jämte en mängd ängslotter vid Höje å.
KBG.
Akademiker (lat. academicus), benämning på lärare
vid akademier, i detta ords betydelse af högskola,
äfvensom ledamöter af akademier i betydelsen af lärdt
eller vittert sällskap.
Akademiklubben ("A. K."), ett 19 apr. 1877 af
manliga och kvinnliga elever vid konstakademien
i Stockholm stiftadt sällskap för kamratligt
umgänge. Vid sammankomsterna ha förekommit glada
upptåg, karikatyrteckning, vittra lekar, musik,
dans o. s. v. A. K. utger sedan 1877 i litografiskt
öfvertryck en liten illustrerad tidning, kallad
"Palettskrap", som utkommer i fria nummer (förr i
medeltal 4 årl.) om ett
100-tal exemplar. 1890-94 utgaf klubben under samma
titel en jultidning med konstnärlig utstyrsel och
med ordentliga vittra bidrag. En direkt fortsättning
fick denna publikation i jultidningen "Julstjernan"
(1895-97).
Akademi-räntmästare. Se Räntmästare.
Akademi-sekreterare, chefen för kansliet vid
universiteten i Upsala och Lund. Han tillsättes af
k. m:t.
Akademisk, som har afseende på en akademi eller som är
särskildt utmärkande för en sådan, t. ex. akademiska
statuter, akademisk stil; öfverensstämmande med
vedertagna konstregler; (i parlamentariskt språk)
uteslutande teoretisk, utan praktiskt eller aktuellt
intresse. - Akademisk kvart, eg. den fjärdedels
timme, som enligt häfdvunnet bruk vid de svenska
universiteten får förflyta utöfver utsatt klockslag,
innan en föreläsning o. d. begynner. - Akademisk
medborgare, student eller universitetslärare.
Akademiska föreningen, vid Lunds universitet, en
sammanslutning af universitetets alla kretsar, de
äldre och de yngre. Första tanken därpå uttalades 1811
i en skrifvelse af kanslern L. v. Engeström,
men det stannade då vid inrättandet af ett
läsesällskap. Tanken återupptogs 1829 af yngre
akademiker, och 1830 sammanslöto sig samtliga de
vid universitetet studerande "nationerna" till en
"Akademisk förening", till deltagande i hvilken de för
alltid inbjödo såsom hedersledamöter prokanslern och
de ord. professorerna; såsom ordinarie ledamöter däri
inträdde universitetets adjunkter, docenter och öfriga
tjänstemän äfvensom alla i landskapsföreningarna
inskrifna studenter. Inträdet gjordes obligatoriskt
genom föreskrift i föreningens 1831 officiellt
fastställda stadgar. Det äldre läsesällskapet
uppgick i den nybildade föreningen. Enligt de nya
stadgarna af 1869 och 1874 utgöras föreningens
hufvudmän af de vid universitetet studerande
nationsföreningarna. Dessas medlemmar utgöra
föreningens ord. ledamöter, hvaremot universitetets
styresmän, lärare och tjänstemän räknas som
hedersledamöter eller e. o. ledamöter. Förutvarande
akademiska medborgare kunna fortfarande inskrifva sig
såsom ledamöter. - Föreningen afser att utveckla och
förädla det akademiska lifvet genom att bereda sina
medlemmar tillfälle dels till dagligt personligt
umgänge, till läsning af tidnings-, tidskrifts-
och boklitteratur, till sång- och musiköfningar,
till bildande sällskapsnöjen af olika art, dels till
sammanslutning i vetenskapliga föreningar och dels
till understöd åt mindre bemedlade medlemmar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
