- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
421-422

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Akershus (Aggershus), någon gång i äldre tider benämndt Akersborg, fästning vid Kristiania - Akhai. Se Marokko - Akhissar ("hvita borgen"). 1. Stad i västra delen af Mindre Asien - Akhissar. 2. Stad i europ. Turkiet. Se Kroja - Akiander, Matthias - Akiba, Ben Josef - Akilles, grek. sag.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

konung: den nu så kallade öfre fästningen, som
närmast omgifver den gamla borgen, är till största
delen uppförd af honom. Ytterligare utvidgades
de af Kristian V, förnämligast med den så kallade
nedre fästningen, som uppfördes under ledning af
fältmarskalken grefve G. V. Wedel-Jarlsberg. Ännu
en gång belägrades A., nämligen 1716 af Karl XII,
som dock af brist på belägringsartilleri hindrades
från att intaga fästningen. Sedan har den icke
spelat någon roll i krigshistorien och har nu
betydelse endast såsom depå. Fästningsverken
hafva därför efter hand blifvit till en stor
del nedrifna. Det gamla slottet - hvaraf den
östra flygeln på grund af sin bristfällighet refs
ned omkr. 1740 - nyttjas till rustkammare. Äfven
riksarkivet hade där sin lokal till 1866. Till 17:e
årh. var slottet bostad för ståthållarna samt för
konungarna, när dessa besökte Norge. Det gör genom
sitt borgartade yttre, med sina torn och gaflar,
en utmärkt effekt i det omgifvande landskapet. På
öfre fästningen finnes en straffanstalt; på nedre
fästningen hafva i senare tider uppförts stora
arsenalsbyggnader. - Efter A. hade fordom det
omliggande distriktet, som innefattade större delen
af det sunnan-fjällska Norge, namnet Akershus län,
hvilket 1660 förändrades till Akershus amt. Detta har
likväl under tidernas lopp småningom förminskats,
så att det nu innefattar blott landskapen omkring
den inre delen af Kristiania-fjorden och upp mot
Mjösen, med en yta af 5,224 kvkm., på hvilka 1901
lefde 116,228 inv. Detta amt innefattar flere af
Norges fruktbaraste trakter, bland dem i främsta
rummet Akersdalen omkring Kristiania, ehuruväl
äfven flere jämförelsevis öde sträckor. Sålunda
utgår i norr och väster från Akersdalen en mycket
stor skogshöjd, Nordmarken och Krokskogen, som är
glest befolkad. Dess största punkt är Fjeldsjökampen
i Hurdalen (797 m.). Amtets hufvudnäringar utgöras
numera hufvudsakligen af åkerbruk och skogsskötsel,
sedan de många bergverk, som fordom funnos (Eidsvold,
Bærum, Hakkedal, Dikkemark m. fl.), numera äro
nedlagda och endast få nya trädt i stället. - Under
benämningen Akershus stift innefattades fordom de
två gamla biskopsdömena Oslo och Hamar, men sedan
Kristiania skildes från Akershus amt, kallades stiftet
i allmänhet Kristiania stift, och från detta har i
senare tid Hamar stift blifvit skildt.
Y. N.

Akhai. Se Marokko.

Akhissar ("hvita borgen"). 1. Stad i västra
delen af Mindre Asien, turk. vilajetet Aïdin, 85
km. n. ö. om Smyrna, med hvilket det är förbundet med
järnväg. Omkr. 12,000 inv. - A. hette fordom Thyatira
och var berömdt för sina utmärkta purpurfärgerier. Af
denna en gång stora stad finnas ännu pelare,
stenläggningar, grafstenar m. m. - 2. Stad i
europ. Turkiet. Se Kroja.

Akiander, Matthias, finsk forskare, f. 1802 i
Jääskis socken i östra Finland, son af bonden Mårten
Akkanen, blef student i Åbo 1822. Efter högskolans
flyttning till Helsingfors (1827) sökte han sig dit
och tjänstgjorde först som skollärare, sedan (från
1836) som lektor i ryskan vid universitetet. I detta
språk blef han 1853 e. o. och 1862 ord. professor samt
afgick som emeritus 1867. Han bortrycktes af koleran
2 aug. 1871. - Tidigt började A. göra samlingar till
det verk, som kan sägas vara hans både första och
sista och på hvilket han arbetade under fyrtio år,
ehuru det utkom först 1868-69, näml.
Herdaminne för fordna Viborgs och nuvarande Borgå
stift
. Fyllnadsarbeten därtill äro de redan tidigare
utgifna Skolverket inom fordna Viborgs och nuvarande
Borgå stift
(Helsingfors 1866) samt Bidrag till
kännedomen om evangelisk-lutherska församlingarna i
Ingermanlands stift
(Helsingfors 1865). I tidskriften
"Suomi" meddelade han 1848 värdefulla Utdrag ur ryska
annaler
(rörande Finlands historia). Ännu ett stort
verk, utgifvet på universitetets bekostnad, bär hans
namn: Historiska upplysningar om religiösa rörelser
i Finland i äldre och senare tider
(Helsingfors
1857-63). - För finska språket hyste A. ett varmt
intresse och blef en bland stiftarna af Finska
litteratursällskapet. 1847 framlade han förslag om
anställande af dialektforskningar, hvilka ock sedan
af nämnda sällskap blifvit med ifver främjade. Då
vid 1863 års landtdag fråga väcktes om inlösen till
finska staten af de s. k. donationsgodsen i Viborgs
län, antog sig A. lifligt denna sak. Han utvecklade
i en särskild afhandling frågans historiska sida
och bidrog verksamt till ständernas beslut om
aflyftandet af denna tunga, orättvisa och sorgliga
börda, som hvilat öfver "Gamla Finland". Den
förmögenhet han, oaktadt sin hjälpsamhet, hade
samlat, testamenterade han dels till inrättande af
folkskolor, dels till stipendier vid universitetet.
V. (T. C.)

Akiba, Ben Josef, rabbi, den mest betydande
af de judiske lärde i 2:a årh. e. Kr., som
systematiserade den muntliga traditionens stoff och
därmed förberedde Mischna. På grund af deltagande
i Bar-Kokbas uppror afrättades han kvalfullt år
135. Det honom tillskrifna kabbalistiska arbetet
Sefer Jezira härstammar från en långt senare tid.
G. K-N.

Akilles (grek. Achilleys, lat. Achilles),
grek. sag., den mest berömde af hjältarna vid Troja,
enligt Homeros, som besjunger honom i Iliaden,
son af hafsgudinnan Thetis och myrmidonernas
konung Peleus, hvars fader, Aiakos, var son af
Zeus. Ynglingen undervisades tillsammans med sin
fosterbroder Patroklos i sång och strängaspel;
Foinix, hvilken som flykting kommit till Peleus’ hof,
ledde hans öfningar i vältalighet och vapnens bruk;
äfven omtalas kentauren Cheiron som hans lärare
i läkekonsten. Redan tidigt visade sig hans håg
för stora hjältebragder. Då valet lämnades honom
fritt mellan en lång, dådlös lefnad och en kort,
men ärorik, föredrog han den senare. På Odysseus’
uppmaning samlade han därför sina myrmidoner och
seglade med femtio skepp för att

[bildtext]
Berömd antik framställning af Akilles (enl.
andra af Ares), nu i Louvre.

deltaga i striden mot Troja. Där blef han snart
trojanernas största skräck. Öfver tjugo städer
i Trojas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:53 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0239.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free