- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
425-426

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Akkas (fi. Akaa), socken i södra Tavastland - Akkavare, fjällmassa med glaciär i Lule lappmark - Akko, hamnstad i Syrien. Se Acre (S:t Jean d') - Akkra l. Accra (af infödingarna kalladt N'kran), stad på Guldkusten i Väst-Afrika - Aklastisk, fys. - Aklath (Achlath), urgammal stad i asiatiska Turkiet, Armenien - Akleja, bot. Se Aquilegia - Aklin l. Nullisoklin - Akloropsi, grönblindhet - Akmedsjid (turk.). Se Simferopol - Akmit, miner. - Akmolinsk. 1. Den nordöstligaste och största provinsen i ryska Central-Asien - Akmolinsk. 2. Stad i nämnda provins - Akne (Acne), med. Se Finne - Akoimeter, medlemmarna af en grekisk munkorden - Akolasi, fråsseri - Akolast (se Akolasi), fråssare - Akoluter kallades sedan 3:e årh. biskoparnas och presbyternas tjänande följeslagare - A kondition, hand. Se À condition - Akonitin, farm. kem. - Akonitsyra. Se Citronsyra - Akontit, miner. - A konto, hand. Se A conto - Akori l. Aplesti, oförmåga att känna sig mätt - Akosmi, oording - Aksomism, filos. - Akotyledoner. Se Acotyledoneæ - Akragas, det grekiska namnet på Agrigentum - Akrai, fornstad på Sicilien. Se Palazzolo - Akranier, zool., djur utan kranium. Se Lansettfisken - Akrasi, dålig blandning - Akrati, brist på själfbehärskning; svaghet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

socknen förena sig Tavastehus-Åbo och
Tammerfors-Toijala järnvägslinjer.
A. G. F.

Akkavare, fjällmassa med glaciär i Lule lappmark
under 67° 35’ n. br., i vinkeln mellan öfre änden
af Stora Lulevattnen och Stora Lule-älfs källarm
Vuojatälfven. Den uppstiger 1,041,9 m. öfver
hafvet. Bergarterna utgöras af glimmerskiffrar,
kvartsiter, gnejser, hornbländeskiffrar etc.

Akko, hamnstad i Syrien. Se Acre (S:t Jean d’).

Akkra l. Accra (af infödingarna kalladt
N’kran), stad på Guldkusten i Väst-Afrika, en
af de förnämsta platserna därstädes, till 1875
residens för Guldkustens guvernör. Omkr. 20,000
inv., däraf endast få européer, hvilka där ega
handelsfaktorier. A. tillhörde på 1600-talet det
svenska Afrikanska kompaniet.

Aklastisk (af grek. nekande a och klaein, bryta),
fys., som icke bryter (näml. ljusstrålarna).

Aklath (Achlath), urgammal stad i asiatiska Turkiet,
Armenien, vid sjön Van. Är numera en obetydlig ort
med omkr. 4,000 inv. - Fordom var A., under namnet
Kelat, de armeniske konungarnas berömda residens
och hade omkr. 200,000 inv., men förstördes 1226 af
Djelal-eddin Sjah och hemsöktes 18 år senare af en
jordbäfning, som fullkomligt lade det i ruiner.

Akleja, bot. Se Aquilegia.

Aklin (af grek. nekande a och klinein, luta)
l. Nullisoklin, på kartor den linje, som tänkes
sammanbinda orter utan magnetisk inklination;
magnetisk ekvator.

Akloropsi (af grek. nekande a, chloros, ljusgrön,
och ops, öga), grönblindhet.

Akmedsjid (turk.). Se Simferopol.

Akmit (af grek. akme, spets) l. Egirin (Ægirin),
miner., en spetsigt utdragen kristall, isomorf
med augit, grönaktigt svart, glasglänsande, lättsmält,
af sammansättningen NaFeSi2O6 + TiO2. Funnen vid Eger,
Brevik och Rundemyr (Norge), Ditro (Siebenbürgen)
och Montreal (Canada).
A. HNG.

Akmolinsk. 1. Den nordöstligaste och största
provinsen i ryska Central-Asien. Den utbreder sig
från floden Tsju i söder till Omsks breddgrad i
norr. Provinsens hufvudstad är Omsk. Provinsen är i
norr och söder uppfylld af stäpper och ödemarker; dess
mellersta parti är ett bergland. 594,673 kvkm. 678,957
inv. (1897), mest kirgiser. Isjim i n. och Sari-Su i
s. äro provinsens största floder. - 2. Stad i nämnda
provins, med 9,557 inv. (1897). Ligger vid öfre
Isjim 310 m. ö. h. Samlingspats för karavanerna från [stavfel samlingspats]
Tasjkend och Bukhara. Den årliga nederbörden är blott
230 mm., hvaraf 40 såsom maximum falla under juni.

Akne (Acne), med. Se Finne.

Akoimeter (af grek. akoimetos, sömnlös), medlemmarna
af en grekisk munkorden i 5:e årh., hvilken dag
och natt höll en oafbruten gudstjänst. För detta
ändamål voro munkarna indelade i tre "körer", som
oafbrutet aflöste hvarandra. Ordens stiftare var
syriern Alexander (d. omkr. 430). Efter romaren
Studius, som 459 anlade ordens berömdaste kloster,
Studion, fingo akoimeterna äfven namnet studiter.
Till följd af sitt deltagande i den monofysitiska
striden
belades orden 534 med kyrkans bann.
(J. HDR.)

Akolasi (af grek. nekande a och kolazein, kufva),
fråsseri.

Akolast (se Akolasi), fråssare.

Akoluter (af grek. akoluthos, ledsagare) kallades
sedan 3:e årh. biskoparnas och presbyternas tjänande
följeslagare. Under förföljelsetiderna anförtrodde man
dem de viktigaste uppdrag, förtroliga bref m. m. De
stodo i värdighet näst under subdiakonerna. Numera
finnes detta ämbete kvar blott till namnet inom
den katolska kyrkan, såsom det högsta af de 4
genomgångsstadierna till den prästerliga värdigheten.

A kondition, hand. Se A condition.

Akonitin, farm. kem., är en ur Aconitum Napellus
L. framställd växtbas eller alkaloid, C34H47NO11,
förekommande i en amorf och en kristallinisk form
eller modifikation. Akonitinet är en stark bas,
hvitt, föga lösligt i vatten, lätt i sprit och
eter. Det kan kemiskt sönderdelas i en basisk
beståndsdel, akonin, samt ättik- och bensoesyra. Mer
och mindre närsläktade äro: pseudakonitin l. nepalin
ur Ac. ferox Wall., japakonitin ur Ac. japonicum
Thunb., lykakonitin och myoktonin ur Ac. lycoctonum
L., lappakonitin, septentrionalin och cynoktonin
ur Ac. septentrionale Koelle m. fl. Akonitinet och
dess här antydda släktingar göra de växter, i hvilka
de förekomma, synnerligen giftiga. Utan lukt, eger
akonitinet skarp och bitter smak samt framkallar,
där det anbringas, häftig känselretning (hetta,
sveda) med efterföljande lokal känsellöshet, till
följd hvaraf man försökt medlet mot svåra nervsmärtor
(neuralgier). Efter nedsväljande följa äfven smärtor,
häftiga kräkningar och diarré. Sina farligaste
verkningar utöfvar akonitinet efter uppsugning i
blodet, i det att det öfvergående retar och därpå
hastigt förlamar såväl hjärtats nervösa apparat som
det centrala nervsystemet, särskildt den del däraf,
som behärskar andningen (andningscentrum), hvaraf
döden följer, vanligen efter konvulsioner. Akonitin är
kanske det starkaste af alla kända växtgifter; rent
sådant har en gång dödat en vuxen man i dos af 3-4
milligram. - Medicinsk användning af akonitin såsom
sådant torde numera knappt förekomma, åtminstone hos
oss.
C. G. S.

Akonitsyra. Se Citronsyra.

Akontit, miner., detsamma som kobolthaltig
arsenikkis.

A konto, hand. Se A conto.

Akori (grek. akoria) l. Aplesti, oförmåga att
känna sig mätt. Denna till ätsjuka ledande känsla af
omättlighet förekommer hos människan stundom under
svåra hjärnsjukdomar eller vissa sinnessjukdomar.

Akosmi (af grek. nekande a och kosmos, ordning,
världen som ett ordnadt helt), oordning.

Akosmism (af grek. nekande a och kosmos,
värld), filos., den åsikt, som förnekar världens
verklighet, endast erkännande det absoluta
för sant verkligt. En sådan åsikt omfattades
t. ex. af eleaterna. Jfr Nihilism 2.
S-E.

Akotyledoner. Se Acotyledoneæ.

Akragas, det grekiska namnet på Agrigentum.

Akrai, fornstad på Sicilien. Se Palazzolo.

Akranier, zool., djur utan kranium. Se Lansettfisken.

Akrasi (grek. akrasia), dålig blandning (näml. af
vätskorna i en organisk kropp).

Akrati (af grek. nekande a och kratos, kraft), brist
på själfbehärskning; svaghet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:53 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0241.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free