Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Akropolis, högt belägen borg vid de gamla grekiska städerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
[bildtext]
Akropolis i dess nuvarande skick.
grundadt, men aldrig fullbordadt tempel, det
marmorstrålande Parthenon, gudinnan Athenes
agonal-(fest-) tempel, byggdt af Iktinos och
Kallikrates, fulländadt 438, i dorisk stil
med 8 kolonner i fronten. Det var betäckt med härliga
skulpturverk (gafvelgrupper, metoper och fris) af
Feidias och hans skola, och i cellan stod gudinnans
bild, utförd af Feidias i guld och elfenben. Sedan
detta tempel i medeltiden varit bysantinsk Mariakyrka,
frankisk metropolitankyrka och turkisk moské,
sprängdes det i tvenne delar vid en krutexplosion
under en belägring 1687. Norr om Parthenon, midt för
hufvudingången till A., stod det gamla Hekatompedon
(hundrafotstemplet), hvars grundvalar upptäcktes
vid den i slutet af 1880-talet företagna stora
utgräfningen. Det förstördes af perserna, men
restaurerades nödtorftligen och fick åtminstone
någon tid tjäna dels såsom skattkammare, dels för
kultus-ändamål. - Till vänster om hufvudingången
låg det egentliga kultustemplet för stadens
skyddsgudinna, Athene Polias, Erechtheion, byggdt
på samma plats, där före den persiska invasionen
stod ett gammalt, redan af Homeros omtaladt tempel
för den ateniensiske heroen Erechtheus. Arbetet
börjades 431, afbröts genom peloponnesiska kriget,
men upptogs åter 409 och afslöts 393. Ett oändligen
fint skönhetssinne uppenbarar sig i detta joniska
tempel, som inom samma komplicerade, från den vanliga
tempelformen afvikande byggnad omsluter såväl tvenne
helgedomar, Athene-Poliastemplet och Pandroseion,
som en mängd gamla, heliga föremål: Erechtheus’
och Kekrops’ grafvar, Athenes olivträd (hvilket
måhända stod i den af kvinnliga figurer burna södra
s. k. Karyatidhallen), Poseidons saltkälla m. fl. 1826
blef norra hallen nedskjuten, men har delvis
återuppbyggts. 1852 nedref en storm en mursträcka med
åtskilliga inmurade pelare på västra sidan. - Under
det romerska väldet uppfördes n. ö. om Parthenon ett
romerskt rundtempel för Koma och Augustus, af hvilket
spridda kvarlefvor finnas kringströdda. - En mängd
altaren och bildverk smyckade Akropolis’ platå,
bland hvilka vi nämna framställningar i grupper
af gigantomakien, amasonstriden, Marathonslaget
och den pergamensiske konungen Attalos’ seger
öfver gallerna samt, vid uppgången, Marcus Agrippas
staty.
I akropolisbergets sidor finnas flere heliga
grottor: på norra sidan Pansgrottan och Klepsydra samt
Aglaurosgrottan, på östra sidan en till mysterierna
invigd grotta, på södra sidan grottan vid Trasyllus’
monument. På den södra sluttningen ligga mot väster
Regillas (eller Herodes Atticus’) Odeon, mot öster den
berömda Dionysos-teatern. - 1801 bortfördes en stor
del af Parthenons och Erechtheions skulpturer af den
engelske ambassadören Lord Elgin till England, där de
nu finnas uppställda i British museum under namnet
Elgin marbles. Gräfningar företogos på Akropolis
1834-62. Fransmannen Beulé upptäckte bl. a. en i
de nedre befästningarna befintlig antik port (en af
ingångarna framför Propyléerna), som efter honom fått
namnet Beuléska porten. Nya systematiskt genomförda
gräfningar under senare delen af 1880-talet hafva
gifvit öfverraskande rika resultat. Bland annat hafva
de bragt i dagen en mängd skulpturverk från tiden
före perserkrigen, hvilka på ett oväntadt sätt belysa
en arkaisk, förut föga känd period, af den grekiska
konstens utveckling. Dessa skulpturverk bilda inom
det nya arkeologiska museet på Akropolis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
