- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
435-436

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Akromonogram ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

[bildtext]
Parthenon i dess nuvarande skick.

en särskild afdelning, till hvilken intet
museum i världen eger något motsvarande.
L. D.

Litt.: Beulé, "L’acropole d’Athènes" (2 bd, 1854; 2:a
uppl. 1863), E. L. Burnouf, "La ville et l’acropole
d’Athènes aux diverses époques" (1877), Ad. Bötticher,
"Die akropolis von Aten" (1888), Omont, "Athènes au
XVII:e siècle" (1898), och Gardner, "Ancient Athens"
(1902), samt "Journal archéologique d’Athènes
(1885 ff.).

Akros, sockerart af sammansättningen C6H12O6, identisk
med i-fruktos eller i-levulos. Är af särskildt
intresse såsom den första sockerart, hvilken ur
syntetiskt framställbara utgångsmaterialer har vunnits
i rent tillstånd, [alfa]-akros erhölls först rent af
E. Fischer ur akrolein, genom addition af brom
och behandling med barytvatten, hvaraf namnet.
H. E.

Akrostikon (af grek. akros, öfverst, ytterst, och
stichos, rad) kallas en dikt, i hvilken versradernas
eller strofernas begynnelsebokstäver sammanlagda bilda
ett ord (vanl. ett namn) eller en sats. Redan hos den
alexandrinska tidens greker och den romerske skalden
Ennius finnas verser med akrostikisk anordning. I
äldre svensk poesi äro sådana dikter vanliga. Jfr
Alfabetiska sånger.

Akroterion (grek., lat. acroterium), plur. Akroterier,
bygnk., de på en gafvels trenne hörn
anbragta små fotställ, hvilka äro afsedda att bära
skulpturprydnader, och hvilkas estetiska betydelse är
att motväga intrycket af de sluttande gafvellinjernas
nedskjutande rörelse. De grekiska och romerska
templens akroterier buro vanligen symboliska
prydnader, såsom gudabilder, lejon, gripar
(på Athenes tempel, fig. 1), troféer, trefötter, lyror (på
Apollos tempel), skålar o. d., men äfven stiliserade
afbildningar af växtformer, i synnerhet palmetter,
hvarvid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0248.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free