- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
441-442

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Akterskepp ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Akterskepp, sjöv., aktre delen af ett fartyg.

Akterspegel, sjöv., den plana eller föga buktiga,
aktre väggen af ett fartyg. Akterspeglarna å gångna
tiders örlogsfartyg, i synnerhet linjeskepp,
voro i allmänhet försedda med en eller flera
balkonger samt rikt utsirade med sniderier och
förgyllningar. Nyare fartyg hafva merendels icke
någon egentlig akterspegel, utan äro "rundgattade"
eller till och med något spetsiga akterut.
H. W-L.

Aktersta män, sjöv., de två aktersta roddarna i en
roddbåt. Man säger ock "aktersta mannen om styrbord"
och "aktersta mannen om babord". Jfr Plikthuggare.
H. W-L.

Akterstäf, sjöv., kölens förlängning uppåt,
längst akterut. Fartyg med en propeller hafva
i regel två akterstäfvar, af hvilka den främre
kallas propellerstäf och den aktre rorstäf.
H. W-L.

Akterända, sjöv., tågända, fastgjord akterut i en
båt och vanligen använd till förtöjning.
H. W-L.

Aktfigur, konstt. Se Akt.

Akt för slag, sjöv., varningsrop från riggen
till nedanför varande personer att "akta sig",
då ett föremål kastas eller släppes ned.
H. W-L.

Aktie (holl. actie, af lat. actio, af agere,
handla; jfr fr. action, aktie). 1. Insats eller andel
i ett af flere personer (aktieegare, aktionärer,
kollektivt aktiebolag) sammanskjutet kapital
(aktiekapital) för drifvande af ett på gemensam vinst
beräknadt handels- eller industriföretag. -
2. (Aktie-bref) Dokument eller skriftligt intyg,
som angifver innehafvarens på grund af hans gjorda
insats vunna andel i aktiebolagets förmögenhet
och hans däraf följande rätt till en motsvarande
andel i den årliga vinsten. Man skiljer mellan
stamaktier, hvilka utgifvits i och för anskaffande
af den fond, som erfordrats för affärens bedrifvande,
och preferens- l. prioritets-aktier, hvilka äro
utrustade med en på visst sätt bestämd företrädesrätt,
t. ex. så, att 5 proc. utdelas på dem, innan någon
vinst tillkommer stamaktierna.

Aktiebolag, jur. Se Bolag.

Aktiebolagsregister. Se Handelsregister.

Aktie-bref. Se Aktie.

Aktie-kupong (jfr Kupong), benämning på de små tryckta
kvitton, som åtfölja ett aktiebref och af hvilka ett
vid hvarje räntebetalning (utdelning) aflämnas till
den räntebetalande kassan.

Aktinier, zool. Se Actinia.

Aktinisk (af grek. aktis, stråle), som härrör från
ljusstrålarna i fråga om dessas kemiska verkningar.
- Aktiniska strålar kallas de kemiskt verksamma
ljusstrålarna. - Aktiniskt glas, gult glas, som
upphäfver dagsljusets kemiska verkan.

Aktino-elektricitet (jfr Aktinisk och Elektricitet),
fys., den elektricitet, som genom ljus- och
värmestrålar framkallas i vissa kristaller,
t. ex. bergkristall.

Aktinograf (af grek. aktis, gen. aktinos, stråle,
och grafein, skrifva), fys., kallas dels den
själfregistrerande aktinometern (se Aktinometer),
dels också ett instrument, genom hvilket
dagsljusets styrka uppmätes efter den kemiska verkan
detsamma utöfvar på papper, som genom preparation
med något silfversalt blifvit gjordt känsligt för
ljuset.
R. R.*

Aktinografi (af grek. aktis, stråle, och grafein,
skrifva), läran om ljusstrålarna.

Aktinogram (af grek. aktis, stråle, och gramma,
det inristade), fotografi, som erhållits genom
inverkan af Röntgen-strålar.

Aktinolit. Se Strålsten.

Aktinometer (af grek. aktis, stråle, och metrein,
mäta), fys., strålningsmätare, ett instrument för
mätning af strålning, särskildt solstrålning. Flera
sådana instrument äro konstruerade och grundade på
strålningens förmåga att uppvärma en termometerkula
eller ett termoelement. Det äldsta instrument af denna
art var Herschels aktinometer (1834), hvilken helt
enkelt bestod af en termometer insatt i en svart låda,
på ena sidan sluten af ett planparallellt glas. Det
användes för att mäta solstrålningen. I Pouillets
aktinometer, afsedd att mäta strålningen till rymden,
var en termometer med sin kula upplagd på ett lager
af värmeisolerande svandun. Violles aktinometer är
en förbättring af Herschels. Den svarta lådan är
ersatt af en invändigt svärtad ihålig kula, i hvars
hålighets midt en svärtad termometerkula befinner
sig. Mellanrummet mellan kulans väggar fylles med
vatten af en gifven temperatur. Ett hål på kulan ger
tillträde för solstrålarna.

Pouillets s. k. "pyrheliometer" består af ett litet
på bottnen svärtadt kalorimeterkärl med däri insatt
termometer. Den svärtade bottnen ställes en viss
tid vinkelrätt mot solstrålarna, och kalorimeterns
värmevinst observeras. Till jämförelse tages
kalorimeterns värmeförlust vid beskuggning. Detta
instrument har vunnit stor utbredning. Crova använder
ett termoelement, bestående af två skifvor af
järn och nysilfver af 1 m. diameter och endast
0,1 mm. tjocklek, hvilket utsättes för solens
strålning, och ett annat likartadt termoelement,
som beskuggas. I en elektrisk ledning mellan de båda
termoelementen uppstår en elektrisk ström, hvars mot
uppvärmningen genom solstrålningen proportionella
strömstyrka afläses å en galvanometer eller upptecknas
af en själfregistrerande galvanometer.

K. Ångström använder såsom termoelement kopparplattor
med däri instuckna nysilfvertrådar. I en annan
aktinometer af Ångström användas två svärtade
platinaband, hvilkas temperaturskillnad angifves
genom termoelement. Det ena platinabandet utsattes
för solstrålningen, det andra uppvärmes genom en
noggrant mätbar elektrisk ström, tills de ha samma
temperatur. Värmetillförseln genom solstrålningen
och genom den elektriska strömmen, som noga uppmätes,
är då lika.

En af de äldsta aktinometrarna är Saussures
heliotermometer, bestående af en termometer med
blank (bäst försilfrad) och en med svart kula,
hvilka utsättas för solstrålningen, som mätes af
temperaturdifferensen. Till skydd mot luftströmmar
insättas ofta termometerkulorna i glaskulor,
hvarur luften utpumpats. Denna aktinometer har
af Bourdon gjorts registrerande, i det han fyllde
termometerkulorna, som voro af koppar, med luft,
hvars med temperaturen stigande tryck mättes af en
själfregistrerande aneroidbarometer.

Elektrokemisk aktinometer kallas ett af
Edm. Becquerel konstrueradt instrument, hvars
hufvudbeståndsdel utgöres af två silfverplattor,
hvilka genom behandling med klor, brom eller jod
blifvit öfverdragna med ett tunt skikt af klor-,
brom- eller jod-silfver. Doppas dessa plattor i
en elektrolyt, t. ex. svafvelsyrehaltigt vatten,
och förbindas de genom en metallisk ledning, som
innehåller en galvanometer, så anger

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:33:08 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0251.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free