Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Aktuarie, tjänsteman i - Aktuell, verklig. Se Aktualitet - Aktör, skådespelare - Akumeter, hörselmätare, för uppmätning af människans hörselförmåga - Akupressur, kir., en öfvergifven metod att stilla blödning - Akupunktur, en förr använd kirurgisk operation - Akureyri l. Akreyri, stad vid Öfjorden på Islands norra kust - Akusjaspråket. Se Hyrkaniska språket - Akustik, fys., gren af fysiken som behandlar ljudet och tonerna - Akustisk, som angår ljudet eller läran om ljudet - Akustiska sirenen, fys., instrument för att bestämma tonernas svängningstal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ett ämbetsverk, hvilken har att mottaga och förvara
till verket ingifna samt att utlämna från detsamma
utgående handlingar.
Aktuell (lat.), verklig. Se Aktualitet.
Aktör (fr. acteur, lat. actor, af agere, handla,
verka), skådespelare. - Aktris (fr. actrice),
skådespelerska.
Akumeter (af grek. akuein, höra, och metron, mått),
hörselmätare, ett instrument för uppmätning af
människans hörselförmåga.
Akupressur (af lat. acus, nål, och pressura,
tryckning, af premere, trycka), kir., en
numera öfvergifven metod att stilla blödning,
bestående däri, att en stark nål infördes i
eller under det blödande kärlet, hvarefter
detta omvreds och sålunda tilltäpptes.
RSR.*
Akupunktur (af lat. acus, nål, och punctura,
stickning), en förr använd kirurgisk operation, som
bestod däri, att man införde ytterst fina nålar mer
eller mindre djupt i kroppen och dess organ. Åtgärden
afsåg att åstadkomma en retning.
RSR.*
Akureyri [-öjri] l. Akreyri, stad vid Öfjorden på
Islands norra kust, näst Reykjavik öns viktigaste
stad. Den erhöll 1862 stadsrättigheter och har
sedan varit stadd i rask uppblomstring. 1,370
inv. (1901). Säte för amtmannen i Nord- och
Östamtet.
E. EBG.
Akusjaspråket. Se Hyrkaniska språket.
Akustik (af grek. akuein, höra), fys., kallar
man den gren af fysiken, som behandlar lagarna
för ljudets och särskildt tonernas uppkomst och
fortplantningssätt. De förnämsta akustiska lagarna
upptagas under orden Ljud och Ton. - Bland äldre
arbeten i den experimentella akustiken torde såsom
klassiskt böra anföras Chladnis Traité de l’acoustique
(Paris 1809, en af Chladni själf verkställd,
med betydliga tillägg försedd öfversättning af
hans förut på tyska utgifna Akustik). I nyaste
tider har Helmholtz genom sina många experiment
verksamt bidragit till akustikens utveckling och
genom utgifvandet af det berömda arbetet "Die
lehre von den tonempfindungen" gjort kännedomen om
denna vetenskap bekant inom vidsträckta kretsar.
R. R.*
Ordet akustik betecknar äfven ljudverkan i
en lokal (t. ex. i en teatersalong, kyrka,
föreläsningssal). Läran om denna del af
byggnadskonsten hör till de minst utvecklade. En
god akustik innebär, att talarens eller sångarens
stämma höres väl öfverallt i lokalen, äfvensom
att de från olika punkter af en orkester eller
sångkör samtidigt utgående ljudvågorna (direkta
eller reflekterade) träffa hvarje åhörares öra utan
större ojämnheter i afseende på tid eller styrka. Man
antager, att en fördelaktig akustik beror därpå att
det från ljudkällan till örat direkt gående ljudet
understödes och förstärkes af reflekterade ljudvågor,
utan att störas af sådana, reflekterade från större
ytor. Förstärkningen sker, om sammanlagda väglängden
af hvarje reflekterad ljudvåg icke öfverstiger längden
af den direkta med mer än 10 m. Vid större skillnad
blir ljudet oklart, vid 40 m. skillnad uppstår ett
tydligt eko. För större lokaler är det af vikt att
rummet anordnas så, att å de ställen, från hvilka
reflekteradt ljud i större massor skulle inverka
störande, ytorna uppdelas med profileringar, lister,
orneringar o. s. v., för att vid reflexionen sprida
ljudvågorna, eller att genom anordning af draperier
reflexionen borttages eller åtminstone försvagas.
A. A-G.*
Akustisk (se Akustik), som hör till eller angår
ljudet eller läran om ljudet; åstadkommen genom eller
bestående i ljud.
Akustiska sirenen, fys., ett af Cagniard de la Tour
uppfunnet instrument för att bestämma de särskilda
tonernas absoluta svängningstal, d. v. s. antalet
vibrationer, som en ljudande kropp gör på en sekund,
då den frambringar en viss ton. Figuren föreställer
sirenen efter Doves förbättrade konstruktion. Genom
röret t, som sättes i förbindelse med en bälg,
inpressas luft i cylindern C. Locket till denna
cylinder är genomborradt af en mängd hål, ställda i
fyra ringar koncentriskt omkring medelpunkten. En
skifva, ed, i hvilken ett lika beskaffadt system
af öppningar blifvit anbragt, är fäst vid axeln pp,
hvars nedre tapp hvilar i en fördjupning i midten af
locket, och hvars öfre tapp passar i hylsan c. Vid
s är axeln pp försedd med skrufgängor, genom hvilka
dess rörelse öfverflyttas till ett par hjul, belägna
inom skåpet ab. Denna rörelse afläses utanpå skåpet
förmedelst visare, som äro fästa på hjulens axlar och
följaktligen deltaga i deras kringvridning. Axeln pp
sättes i rörelse genom luften, som söker sig väg ut
ur cylindern C genom hålen i locket och skifvan. För
detta ändamål gå de i locket anbragta öppningarna
icke vinkelrätt genom detsamma, utan hafva en sned
ställning till lockets plan. Detsamma är förhållandet
med hålen i den rörliga skifvan; men dessa luta alla
åt motsatt håll mot hålen i cylinderlocket. När därför
luftströmmen kommer upp genom locket i sned riktning,
träffar den de lutande väggarna af öfre skifvans
hål, och genom det sålunda uppkommande sidotrycket
kringvrides denna skifva. De fyra stiften m, n, o,
p svara mot de fyra koncentriska ringarna. Trycker
man på m, så öppnas alla hålen i en af ringarna,
t. ex. den yttersta, men de öfriga tre förblifva
stängda. Inblåses nu luft i cylindern C, så utströmmar
luften genom den yttersta ringens hål och sätter
öfre skifvan jämte axeln i rotation. Men luften kan
icke utan afbrott strömma ut genom öppningarna,
emedan den vid skifvans rotation än träffar hålen, än
mellanrummen dem emellan. Luftströmmen blir således
hvad man kallar intermittent, hvarigenom en ton
alstras, hvars höjd motsvarar antalet utströmningar
i sekunden. Om således luften kraftigt inpressas i
cylindern, kringdrifves axeln med stor hastighet och
en hög ton höres. Vid svagt tryck från bälgen sker
rotationen långsamt, och den uppkommande tonen är
låg. - Instrumentet begagnas på det sätt, att man af
passar luftströmmen så, att den ton sirenen gifver
ifrån sig öfverensstämmer i höjd med tonen från det
instrument man vill undersöka, t. ex. en stämgaffel,
en orgelpipa eller dylikt. Har sirenens ton uppnått
denna konstanta höjd, sätter man genom ett tryck
på en af knapparna a och b hjulen i förbindelse
med skrufgängorna i axeln pp. Tiden, då detta sker,
antecknas omsorgsfullt. Efter en viss tids förlopp,
t. ex. en minut, trycker man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
