- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
459-460

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Akvitanien ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Alajuela [-chuela]. 1. Provins i Central-Amerika,
republiken Costa Rica. 52,608 inv. (1889).

2. Stad i nämnda provins, i en fruktbar nejd. 10,000
inv. (1899). Punta Arenas vid Nicoya-viken, på
obetydligt afstånd från A., är Costa Ricas viktigaste
hamnplats vid Stilla hafvet.

Alajärvi, imperiellt pastorat af 2:a kl. jämte
kapellen Soini och Lehtimäki, Finland, Åbo
ärkestift, Lappo kontrakt, Vasa län, Alavo domsaga,
Kuortane härad. Landareal 1,678 kvkm. Befolkningen,
finsktalande, 11,967 pers. (1901).
A. G. F.

Alaknanda (Alakananda), en af Ganges’ bägge
källfloder. Se Ganges.

Ala-kul (kirgis., "Brokiga sjön"), tvenne sjöar i
ryska prov. Semirjetsjensk, 96 km. ö. om Balkasj
på en låg stäpp mellan Tarbagatai i n. och Alatau
i s. Den östra, större A., äfven kallad Aisch-kul,
är 2,046 kvkm. och något öfver 4 m. djup. Den västra
A. eller Sasyk-kul, skild från den förra genom en
sumpig, 21 km. bred landtunga, är 523 kvkm. Båda
sjöarna hafva salthaltigt vatten och hafva fordom
hängt tillsammans med Balkasj.

Alali (af grek. nekande a och lalein, tala),
oförmåga (hos späda barn eller hos det primitiva
människosläktet) att frambringa artikulerade ljud.

Alamán, Lucas, mexikansk politiker och
historieskrifvare, f. 1792, d. 1853, var
upprepade gånger Mexicos utrikesminister, först
under mellantiden mellan Iturbides fall (1823)
och återkomst till makten (1825), sedan vid ett par
tillfällen under Bustamente och slutligen 1853, då han
var diktatorn Santa Annas förnämste medhjälpare vid
dennes hänsynslösa tvångsregemente. A., som företagit
vidsträckta resor i Europa, var lifligt intresserad
af Mexicos framsteg i materiell och andlig odling,
grundade ett naturhistoriskt och arkeologiskt museum
samt ifrade för införsel af europeiska maskiner
till den mexikanska industriens upphjälpande. Mycket
bekant är hans Historia de Mejico (5 bd, 1849-52).
V. S-G.

Alamani, flod. Se Hellada.

Alamanner, germanskt folkslag. Se Alemanner.

Alamanni, Luigi, italiensk skald, f. i Florens
1495, måste såsom delaktig i en sammansvärjning mot
Giulio de’ Medici 1522 fly från sin födelsestad till
Frankrike. Under den tid medicéerna voro fördrifna
(1527-30) vistades A. åter i Florens, men var sedan
landsflyktig för lifstiden och bosatt i Frankrike. Han
rönte där synnerligen stor uppmärksamhet af Frans I
samt begåfvades med flere gods i Provence, där han
sedan författade de flesta af sina arbeten. Såväl
Frans I som Henrik II använde honom ofta i viktiga
politiska beskickningar. A. afled i Amboise 1556. -
A. saknade verklig poetisk ursprunglighet, men hans
stil är ren och hans versifikation ledig. Hans
lärodikt om åkerbruket, La coltivazione (i sex
böcker, 1546: flere uppl.), som har Vergilius’
"Georgica" till förebild, utvecklar värme i
naturskildringarna, och han har i densamma med
mästerskap behandlat den, troligen af Trissino
uppfunna, elfvastafviga orimmade versen, blankversen
(versi sciolti). - Hans epos Girone il Cortese,
i 24 sånger (1548), är en bearbetning af den omtyckta
gammalfranska prosaromanen "Giron le Courtois", och i
sin L’Avarchide (epos i 24 sånger) romantiserade han
Iliaden på ett smaklöst sätt. A bearbetade Sofokles’
"Antigone" och skref lyriska
dikter (Opere toscane, 1532-33), hvaribland
finnas ekloger, elegier, fabler, hymner, epigram,
kärlekssonetter och kraftfulla satirer. A:s "Versi e
prose" (i 2 bd) jämte biografi utgåfvos af P. Raffaelli
1859. Biogr. af G. Naro (1897) och C. Corso (1898).
(E. F-T.)

Alambik, mindre riktigt Alembik (af
arab. art. al och ambik, grek. ambix, bägare,
destillerkolf), ett slags fordom bruklig
retort, som vanligen bestod af en långhalsig
glaskolf med vid hjälm, försedd med sidorör.
W. C.*

Alameda (sp., af alamo, poppel), egentl. poppel-allé;
allé. I Spanien vanligt namn på offentliga
promenadplatser, parker och med träd planterade gator.

À la mode [alamå’dd], fr., i öfverensstämmelse med
bruket, på modet.

Alamos l. Real de los Alamos, välbyggd stad i
mexikanska staten Sonora, mellan floderna Mayo och
Rio-del-Fuerte. Omkr. 6,000 inv. Den omgifvande
trakten är vattenfattig och ofruktbar, men rik
på silfver- och guldgrufvor, i hvilka 3-4 tusen
arbetare äro sysselsatta. I v. och n. v. om A. bo de
s. k. mayos-indianerna.

Alander, Per Gustaf, historisk författare,
f. 29 jan. 1807 på Stenums komministerboställe i
Västergötland, d. 2 juli 1874, blef student i Lund
1826 och i Upsala 1827, filos. doktor i Upsala
1833, teol. kandidat 1837, tjänstgjorde därefter
först som vikarierande och fr. 1840 som ordinarie
lektor i Skara och beklädde där vid flere tillfällen
rektorsämbetet samt var vid riksdagen 1862-63 ledamot
af borgarståndet. A. var en mycket nitisk och under
sin kraftfulla ålder framstående historielärare och
lämnade värdefulla bidrag till lärobokslitteraturen
i detta ämne. Först offentliggjorde han en Lärokurs
i medeltidens historia
(1845), ett arbete, som i
följd af sin ovanliga uppställning och sitt något
svårfattliga språk blef föga spridt. Därpå utkom en
kortfattad lärobok i svensk historia (1846), följd af
en motsvarande läsebok (1850-53). Dessa båda arbeten,
tillsammans utgörande en Fullständig lärokurs i
svenska historien för elementarläroverk
, utmärka
sig för reda i framställningen och noggrannhet i
uppgifterna. Läroboken utgör en schematisk öfversikt
af ämnet, hvilket för hvarje tidehvarf är ordnadt
efter naturliga grupper, såsom biografiska och
genealogiska förhållanden, den inre styrelsen,
krig och gränsförändringar. Läseboken har varit
den mest använda af A:s arbeten. Mindre betydande,
liksom äfven mindre använd, var A:s 1856 utgifna,
kortfattade Lärobok i allmänna historien, som i
anseende till både anordning och framställningssätt
lider af väsentliga brister.

Alaner, folknamn, som vid början af den kristna
tideräkningen tillades flera nomadiska stammar,
som bodde mellan Kaukasus, Kaspiska hafvet, Volga
och Don. I kinesiska annaler omtalas alanerna såsom
boende v. om hunnerna. Af dessa besegrades de kort
fore 376 och torde dels ha gått upp i hunnerfolket,
dels flytt inåt Kaukasus, dels trängts åt v. och
s. in på romerska rikets område, där de kringspriddes
mer än något annat af folkvandringstidens folk. 378
omtalas alaner i Tracien. 406 bröto alaner jämte
vandaler och suever från Pannonien in i Gallien och
grundade för en tid ett rike vid Loire. 409 följde en
del alaner med vandalerna till Spanien, där de bodde
i Lusitanien (nuv. Portugal). De besegrades där 417
af västgotakonungen Vallia och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:53 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0260.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free