Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Albert, egentl. Alexandre Martin, fransk politiker - Albert, Joseph, tysk fotograf - Albert, Paul, fransk skald och litteraturhistoriker - Albert, Eduard, österrikisk läkare och skriftställare - d’Albert, Eugen Francis Charles, tysk pianist och tonsättare - Albert, Gustaf, målare - Alberta, ett distrikt i Dominion of Canada - Albert Edvard, prins af Wales. Se Edvard VII - Albert Edvard Njansa l. Mwutan Nzige, sjö i Central-Afrika - Albert-föreningen, en kvinnoförening i konungariket Sachsen - Alberti, Leon Battista, italiensk arkitekt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
socialistiska åsikter, var en verksam deltagare i hemliga
sällskap och grundlade 1840 jämte några kamrater
arbetarebladet "L’atelier". Hans ställning
som på en gång kroppsarbetare och revolutionär
skriftställare jämte hans nära vänskap med Louis
Blanc föranledde 1848 hans val till medlem af
provisoriska regeringen, hvilken post han dock
innehade endast några få dagar. Utan att spela någon
mera framstående roll, iakttog han därvid ett hofsamt
och värdigt uppträdande. Sedermera var han medlem af
nationalförsamlingen, tills han, för det han yttrade
sig alltför undfallande till den folkmassa, som 15
maj 1848 inrusade i nationalförsamlingen, blef dömd
till deportation. Han hölls därefter i långvarigt
fängelse och frigafs först 1859.
Albert, Joseph, tysk fotograf, f. i München 1825,
upprättade en ateljé därstädes 1858, hvilken nådde
stor utveckling, d. 1886. A. var den förste,
som använde fotografien till mångfaldigande af
målarkonstens verk. Genom hans förbättring af
ljustrycket, som efter honom länge kallades
alber(to)typi, är hans namn införlifvadt i
fotografiens utvecklingshistoria.
Albert [albär], Paul, fransk skald och
litteraturhistoriker, f. 1828 i Thionville
(Lothringen), d. 1880 som professor i nyare
fransk litteratur vid Collége de France, inlade
förtjänster om anordnandet af högre undervisning för
kvinnlig ungdom samt var en talangfull föreläsare
och skriftställare. Skr.:
La poésie (1869; 3:e uppl. 1874),
Histoire de la littérature romaine (2 bd, 1872; belönt med montyonska priset) och
La littérature française (4 afd. 1872–85).
Albert, Eduard, berömd österrikisk läkare och
skriftställare, f. 1841 i Böhmen, d. 1900, son af
fattiga (tjechiska) föräldrar, blef 1867 med. doktor
samt 1873 professor i kirurgi i Innsbruck och 1881 i
Wien, där han verkade till sin död med utomordentlig
skicklighet och nit. Hans forskningar i anatomi,
fysiologi och kirurgi ha vunnit erkännande i hela
medicinska världen, och han betraktades efter
Billroths död såsom den kirurgiska vetenskapens
nestor i Wien. Han utgaf många lärda skrifter,
däribland
Lehrbuch der chirurgie och
Vorlesungen über die diagnostik der chirurgischen krankheiten (8:e uppl. 1900),
samt populära småskrifter i filosofiska, hygieniska
och sociala ämnen. A. var ledamot af österrikiska
herrehuset och medlem af k. vetenskapsakademien i Wien.
Äfven skönlitterärt har A. ett namn dels genom sin
på tjechiska skrifna studie öfver sin vän skalden
Jaroslav Vrchlický, dels genom 4 band
Poesie aus Böhmen (1893–95),
ett utmärkt urval tjechiska dikter i tysk tolkning, till
stor del utförd af A. själf. Äfven såsom originalskald
debuterade A. – efter sin död. Han skref nämligen
42 smärre reflexionsdikter,
"I himmel och på jord",
som skulle utges anonymt, men genom hans plötsliga död
röjdes författaren.
A–D J.
d’Albert [dalbär], Eugen Francis Charles, tysk pianist
och tonsättare, f. 1864 i Glasgow, där fadern, af
fransk härkomst (modern var tyska), undervisade i
dans och komponerade dansmusik (bl. a. den bekanta
"Sultanpolkan"). Redan 1879 utfördes en af hans
uvertyrer offentligen. 1881 blef han elev af Richter
i Wien, och senare studerade han under Liszt, som
kallade honom "Tausig redivivus". 1895 utnämndes han
till kapellmästare i Weimar. d’A:s spel beskrifves
såsom ej blott tekniskt häpnadsväckande, utan äfven
genialiskt. Bland hans kompositioner
märkas: pianokonserter, uvertyrer, stråkkvartetter,
symfoni, pianosvit, sånger, operor
(Der rubin,
Gernot,
Die abreise,
Kain) m. m.
A. L.
Albert, Gustaf, målare, f. 30 okt. 1866 i Eskilstuna,
studerade i Göteborg 1887 vid museets målarskola,
utställde s. å. ett par Göteborgs-motiv, vistades
till 1890 i New York samt har från 1891 varit bosatt
i Paris eller på landsbygden i Frankrike. Han har
utställt landskapsstämningar, mest från Oise-floden
och Gouvieux, men äfven från Bretagne:
Skogsinteriör (1894),
Landskap med får (Göteborg, fürstenbergska samlingen),
Gargilesse (1897, inköpt af franska staten),
Afton vid Seinen,
Solnedgång och
Höstöfversvämning (alla tre på Stockholmsutställningen s. å.),
Natt på kusten (Paris 1900)
samt 1903 vår-, höst- och vinterstämningar från Oise-dalen.
G–G N.
Alberta [älbəə’tə], sedan 1882 ett distrikt i
Dominion of Canada, mellan Brittiska Columbia i v.,
distriktet Athabasca i n. samt distrikten Saskatchewan
och Assiniboia i ö. 274,000 kvkm. 65,876 inv. (1901).
Hufvudstad Calgary, vid kanadiska pacific-banan.
Längs västra gränsen gå Rocky mountains, från hvilka
Athabasca, Saskatchewan och Bow river nedströmma.
Nordöstra delen är en trädlös, till odling oduglig
stäpp med en mängd saltlaguner. I s. idkas jordbruk
och, på de s. k. ranches i s. v., boskapsskötsel,
hvars produkter exporteras till England. Tillgången
på stenkol och malmer är ganska stor.
Albert Edvard, prins af Wales. Se Edvard VII (engelska konungar).
Albert Edvard Njansa l. Mwutan Nzige, sjö i
Central-Afrika, ligger strax s. om ekvatorn under 30°
ö. lgd. Den upptäcktes af Stanley 1876 och undersöktes
1889 af honom och Emin pasja, hvilka funno, att den
är den sydvästligaste af Nilens källsjöar och genom
Semliki står i förbindelse med den nordligare Albert
Njansa. Dess södra och västra strand undersöktes
1891 af Emin pasja och Stuhlmann. Sjön ligger 965
m. öfver hafvet. Arealen är 3,900 kvkm. Om hur denna
sjö fått namnet Mwutan Nzige, hvilket egentligen
tillhört Albert Njansa, se d. o.
Albert-föreningen, en till Röda korset sig anslutande
kvinnoförening i konungariket Sachsen, stiftad i
Dresden 1867 af dåv. kronprinsessan Carola och
uppkallad efter hennes gemål, sederm. konung
Albert. Föreningen har till uppgift att utbilda
sjuksköterskor (albertinerinnor) för
vården af krigets offer, upprätta reservlasarett och
lämna sjukhjälp åt fattiga.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
