- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
487-488

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Alberoni ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Märkligast äro bland hans praktiska tillämpningar
af dessa läror fasaden till det af honom och
B. Rossellino uppförda Palazzo Rucellai i Florens,
i hvilket palats våningarna genom pilastrar vertikalt
indelats och hvarje fönster omges af två pilastrar,
af olika ordning för hvar våning; fasaden till
kyrkan S. Francesco i Rimini, där han som uppslag
använde en hufvudportalen med fyra halfkolonner
omgifvande antik triumfport, med en nisch på hvar
sida; och fasaden till kyrkan S. Maria Novella i
Florens, där fasadens smalare, öfre del utgöres af
en af korintiska pilastrar buren gafvel och där för
första gången förmedlingen med undervåningen sker
genom de räta vinklarnas utfyllande med S-formiga,
i voluter svängda murstycken, hvilket motiv sedan
fick en flitig användning inom barockstilen. Men
A:s kyrkofasader ha det gemensamt, att de utgöra
ett slags praktväggar för sig, utan innerligare
samband med själfva templet, och snarare äro ett
alster af reflexion än skaparedrift. A. var en
ovanligt mångsidigt och fint bildad personlighet,
som utöfvade stort inflytande på renässansens konst
och på dess kultur i allmänhet.
(O. G-G.)

Alberti, Heinrich. Se Albert.

Alberti, Konrad, pseudonym för tyske författaren
K. Sittenfeld.

Alberti. 1. Karl Kristian A., dansk politiker,
f. 1814, d. 1890, sedan 1853 öfverrättsprokurator i
Köpenhamn, tog tidigt del i det offentliga lifvet och
var sedan 1849 oafbrutet medlem af folketinget. Han
slöt sig genast till bondevännerna och tillhörde
från 1870 städse vänstern, i regeln dess yttersta
flygel. Sin största betydelse har han som grundläggare
af "den själländska sparkassan" (1856), hvilken under
hans förfarna ledning växte upp till ett stort och
mäktigt penninginstitut, som väsentligt medverkade
till bondeståndets ekonomiska själfständighet och
samtidigt till dess politiska organisation.
- 2. Peter Adler A., den förres son, dansk politiker,
f. 1851, blef 1876 öfverrätts- och 1881 höjesterets-advokat,
öfvertog 1890 ledningen af bondeståndets sparkassa
och bildade dessutom 1888 de danske landtmännens
smörexportförening, som han ledde med en skicklighet,
liknande faderns. 1892 valdes han till medlem af
folketinget mot V. Hörup, och de första åren var han
utprägladt moderat vänsterman, men skilde sig vid den
politiska förlikningen 1894 från denna grupps flertal
och var sedan en af vänster-reformpartiets ledare. Som
sådan blef han i juli 1901 justitieminister.
E. EBG.

Albertina, namn dels på hertig Alberts af
Sachsen-Teschen konstsamling (se Albert), dels på
universitetet i Königsberg.

Albertinelli, Mariotto, italiensk målare, f. 1474
i Florens, d. där 1515. Jämte Fra Bartolommeo elev
af Cosimo Roselli, tog han af sin medlärjunge,
hvars medarbetare han blef, så starka intryck,
att han icke kan betraktas som någon utpräglad
konstnärsindividualitet. Bland hans egna
arbeten må nämnas Kristus på korset i Certosa vid
Florens.
(O. G-G.)

Albertiner, myntv. Se Albertus-thaler.

Albertinska linjen, den linje af det sachsiska
furstehuset, som härstammar från hertig Albrekt den
djärfve
. Genom fördraget i Leipzig 1485 delade denne
arfländerna med sin äldre broder, Ernst, hvilken
därvid behöll kurvärdigheten, men Albrekts sonson
Morits vann genom sin seger vid Mühlberg (1547)
både kurvärdighet och land af kurfursten Johan
Fredrik, en sonson till Ernst. Det lilla område, som
Johan Fredrik då fick behålla, blef dock förstoradt
under hans efterträdare och utgjorde Ernestinska
linjens
besittningar. Den albertinska linjen antog
konungatiteln 1806. Se vidare Sachsen.

Albert Njansa (Nyanza), sjö i Central-Afrika, ungefär
mellan 1° och 2° 30’ n. br., har en långsträckt, i
s. v.-n. ö. riktad, form samt är omkr. 150 km. lång
och i medeltal 30 km. bred, med en areal af 4,500
kvkm. Sjön ligger 680 m. ö. h. och mottager i sin
södra ända Semlike från Albert Edvard Njansa. I sin
norra ända genomflytes den af den från Victoria Njansa
kommande Kivira eller Victoria-Nilen. Stränderna
äro höga och vackra, och af de många vattenrika
tillflöden, som den får, störta flera med höga fall
ner i sjön. - Denna sjö har förr ock kallats Mwutan
Nzige, ett namn, som nu tillägges Albert Edvard
Njansa, hvilken förr kallades Luta Nzige. Redan Speke
hade 1858 hört talas om en sjö med detta sistnämnda
namn; år 1864 upptäckte Baker en sjö, som infödingarna
kallade Mwutan Nzige och åt hvilken han gaf namnet
Albert Njansa. 1876 upptäckte Stanley en sydligare
sjö, säkerligen identisk med Spekes Luta Nzige, men af
Stanley, som trodde den vara en sydlig fortsättning
af Bakers Albert Njansa, kallad Muta Nzige, tydligen
en förvrängning af Mwutan Nzige. Härigenom drogs detta
senare namn öfver från den norra sjön till den senare,
medan namnen Luta Nzige och Muta Nzige nu i regel
afförts ur den geografiska litteraturen.
J. F. N.

Albertotypi (af grek. typos, prägel, aftryck),
förr benämning på ljustryck. Jfr Albert, J.

Albertrandy, Jan Baptist, polsk historieskrifvare,
f. i Varsjav 1731, d. 1808, af italiensk familj,
verkade först som bibliotekarie hos biskop Zaluski,
hvars stora boksamling han till stor del förtecknade,
och som lärare vid jesuitkollegier i Pultusk, Plock
och Vilna samt blef 1773 bibliotekarie hos Polens
siste konung, Stanislaus II August. På dennes uppdrag
utsändes A. att insamla material till Naruszewicz’
under arbete varande polska historia samt besökte i
detta syfte såväl Roms arkiv och bibliotek som äfven
Stockholm och Upsala. Från sin treåriga vistelse
i Rom medförde den flitige samlaren 110 bd utdrag
och anteckningar. I Sverige, där han äfven gjorde
betydliga skördar, lär det ha förvägrats honom att
göra anteckningar ur handskrifter, hvarför han,
efter hvad det säges, hjälpt sig genom att på
eftermiddagarna med hjälp af sitt utomordentliga
minne nedskrifva hvad han under förmiddagarna
läst. Bland hans (på polska affattade) skrifter märkas
"Romerska antikviteter, förklarade af medaljer i
konungens af Polen, Stanislaus Augusts, kabinett"
(3 bd, 1805-08), åtskilliga, först efter hans död
utgifna fortsättningar af Naruszewicz’ historia,
behandlande Polens historia under Henrik af Valois
och Stefan Batori (2 bd, 1823), Kasimir, Jan Albert
och Alexander (1826), 26 år af Vladislav Jagellos
regering (1845) samt hans likaledes postumt (1864)
utkomna "Relationer af apostoliska nuntier och andra
personer rörande Polen från 1548 till 1690".

Albertus (Albert), grefve af Bollstädt, af sin
samtid hedrad med namnet Albertus Magnus, berömd
tysk filosof, teolog, kemist och skriftställare,
f. 1193 (1205) i Lauingen i Schwaben, ingick 1223
i dominikan-orden och utnämndes 1260 till biskop i
Regensburg. Redan 1262 öfvergaf han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:53 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0274.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free