- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
503-504

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Albuminförfarande ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

framgent blef medelpunkten för det portugisiska
väldet i Asien, och året därefter Malakka,
centralpunkten för handeln med östra Asien. 1513
gick A. åter på en expedition västerut, till Aden
och Röda hafvet, som nu för första gången besöktes
af en europeisk flotta. Han lyckades emellertid
ej där vinna fast fot, men eröfrade nu i stället
(1515) Ormus, hvarigenom portugiserna vunno
herraväldet öfver handelsvägarna genom Persiska
viken. Då han, svårt insjuknad, återvände till Goa,
erhöll han underrättelsen att han af portugisiske
konungen blifvit afsatt som misstänkt för förrädiska
planer. Detta påskyndade hans död. Han afled 1515 och
begrofs i Goa. Konung Manuel sökte sedermera godtgöra
sin orättvisa genom välgärningar mot A:s oäkta son,
Affonso Bras d’A. A:s sexåriga förvaltning stadfäste
Portugals maktställning i Indien för lång tid. Hans
stora statsmannabegåfning tog sig uttryck i hans
uppfattning af att portugisernas strider i dessa
farvatten gällde ingenting mindre än om kristenheten
eller islam skulle behärska handelsvägarna till
Indien samt hans geniala plan att genom anfall från
detta håll mot den islamitiska makten afvärja dess
hotande angrepp på Europa. Sonen skildrade sin faders
historia i "Commentarios de Affonso d’Alboquerque"
(utg. på engelska af Hakluyt society 1875-84). Se
äfven Hunter, "A history of British India" (1899),
och H. Morse Stephens, "Albuquerque" (i serien
"Rulers of India").
S. L.

Alburnum, bot. tekn. Se Hvitved.

Alburnus maior, romarnas namn på Vöröspatak.

Albus (lat.), ett mynt. Se Witten.

Alby, järnvägs-, post- och telegrafstation i Borgsjö socken af
Västernorrlands län. I samhället, hvilket är beläget
i Ljungans floddal, finnas flere fabriksanläggningar,
bl. a. en karbid- och kloratfabrik.
K. K.-Å.

Alböke, socken i Kalmar län, Slättbo härad. 4,178 har.
637 inv. (1902). Annex till Löt, Kalmar stift,
Ölands norra kontrakt. Socknens gamla kyrka, som
refs ned 1862, var den sista af Ölands s. k. klöfsadelskyrkor
(se d. o.; afbildad i Ahlqvists "Ölands
historia och beskrifning" pl. 7). Den nya kyrkan
uppfördes 1859-63.
HS HD.

Alca, Alksläktet, zool., ett fågelsläkte af gruppen
Charadriiformes. Näbben är af medelmåttig längd,
hoptryckt och på tvären fårad; öfverkäken i spetsen
krökt ut öfver underkäken. Näsborrarna äro smala,
täckta af fjädrar; vingarna smala, korta, spetsiga;
benen korta; de tre framtårna förenade sinsemellan
medelst hel simhud. Hithörande fåglar tillhöra
företrädesvis de norra hafven. De häcka kolonivis
å branta klippor. De simma och dyka förträffligt,
men gå illa och stödja därvid på tarsen. De lefva af
fisk, kräft- och blötdjur m. m.

A. torda, tordmulen (gottl. tord; ångerm. mule),
har vingarna smala och spetsiga, räckande öfver
stjärtroten. Stjärten är vigglik. Fågeln är
ofvan svart, under hvit. Längd 44 cm. Tordmulen
förekommer vid Sveriges såväl östra som västra
kust, häckande dock endast i några af Östersjöns
skärgårdstrakter. Mest talrik träffas den inom
polcirkeln, där den häckar kolonivis på fågelbergen
tillsammans med lunnefågeln, sillgrisslan
och andra. Den simmar och dyker med stor lätthet och
flyger äfven tämligen snabbt. På någon klippafsats
eller i någon springa i klippan lägger honan ett enda,
mycket stort, aflångt, gråhvitt och mörkfläckigt
ägg.

A. impennis, garfågeln, skiljer sig från
föregående art hufvudsakligen genom betydligare
storlek (omkr. 80 cm. lång) och genom de förkrympta,
korta vingarna, alldeles odugliga till flykt. Ofvan
glänsande svart, på strupen svartbrun, undertill hvit,
hvilken färg äfven en aflång fläck framom ögonen samt
armpennornas spets ha. Lefde förr mycket talrikt i
Norra ishafvets södra delar, norra Atlantiska hafvet
och Nordsjön, men är numera troligen fullkomligt
utrotad. I största mängd förekom väl garfågeln vid
Island och
Newfoundland, hvars af rasande bränningar omgifna små
klippöar och skär beredde honom trygga häckplatser
och en tillflyktsort ända in i senare tider. Vid
Newfoundland iakttogs ett lefvande exemplar år
1852, hvarjämte ett dödt hittades 1853, troligen de
sista af denna art. Garfågeln fångades i mängd och
nyttjades till föda af vid Newfoundland befintliga
fångstfartyg. Enär han icke kunde flyga, dref man
den synnerligen feta fågeln flockvis antingen in
i löst uppstaplade stenskårar eller ock direkt i
båtar eller ombord på fartyg. På 1860-talet har
man vid Newfoundland anträffat massor af ben och
flere naturliga mumier af denna fågel, hvilka senare
bibehållit sig i torf och is. Redan på 1700-talet var
garfågeln icke så talrik vid Island; utom på andra
ställen häckade han på en klippa vid Reykjanäs,
där man ända till början af 19:e årh. dödade
fågeln och insamlade hans ägg. 1813 nedlades
öfver 24 garfåglar på denna klippa, och under de
följande åren smärre flockar; 1830 dödades 20 och
följande året 24 på Eldey, 1833 fälldes där 13,
1834 ytterligare 14 fåglar, 1840 eller 1841 blott
3 och 1844 2 stycken, kanske de sista på Island
förekommande. Skulle garfågeln ännu finnas kvar på
något undangömdt ställe, så komme hans återupptäckande
(såsom den engelske zoologen Alfred Newton, hvilken
egnat mycken uppmärksamhet åt denna fågels historia,
anmärker) blott att leda till hans undergång. Ehuru
numera exemplar af denna fågelart näppeligen kunna
erhållas, finnas dock uppstoppade exemplar af densamma
i åtskilliga museer (t. ex. Stockholm, Lund), enär

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0282.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free