Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Alcoy, stad i spanska prov. Alicante - Alcudia, befäst hamnstad på Mallorca - Alcudia, hertig af. Se Godoy - Alcuin. Se Alkuin - Alcyonaria, zool., polyper - Alcyone, astron., stjärna i gruppen Plejaderna - Alcyone, grek. myt. Se Halkyone - Alcyonella, zool., ett mossdjur - Alcyonium, Kork-korall, zool., ett polypsläkte - Aldabra-gruppen, några små bördiga öar i Indiska hafvet - Aldafader, ett af Odens många binamn - Aldan, flod i Sibirien - Aldebaran, astron., ögat i stjärnbilden Oxen - Aldebaran, pseudonym för M. G. L. Oxenstierna - Aldegonde. Se Marnix - Aldegrever, Heinrich, tysk kopparstickare och målare - Aldehyd, riktigare Acetaldehyd, kem., en syrsättningsprodukt af alkohol - Aldehydblått, Aldehydgrönt, kem. Se Anilinfärger - Aldeigja. Se Aldeigjuborg - Aldeigjuborg (Aldeigja), fornnordiska namnet på staden Ladoga - Aldén, Gustaf Alfred, skolman - Aldenhoven, köping i regeringsområdet Aachen - Alder, bot., provinsnamn för gråalen - Alderman, kallades hos angelsachserna förmän för skrån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
pappersfabrikationen (mest cigarrettpapper) samt eger
dessutom andra fabriker.
Alcudia, befäst hamnstad på norra kusten
af spanska ön Mallorca. 2,718 inv. (1897).
Alcudia, hertig af. Se Godoy.
Alcuin. Se Alkuin.
Alcyonaria, zool., namn på polyper eller
polypkolonier, som äro utrustade med åtta tentakler
och lika många mesenterialveck. Se Alcyonium och
Coelenterater.
Alcyone, astron., den starkaste stjärnan i gruppen
Plejaderna (sjustjärnorna).
Alcyone, grek. myt. Se Halkyone.
Alcyonella, zool., ett färskvattensdjur af
mossdjurens ordning. Liksom de flesta andra mossdjur
lefver det kolonilif: en stor massa individer äro
förenade med hvarandra och bilda på detta sätt,
genom de rörformiga djurhusens sammanställning,
gröna, svamplika klumpar på grenar och stjälkar
i färskvatten. Vidrör man en sådan klump, synes
den liflös och oformlig; men får den stå i lugn,
utsträcka de små djuren sina tentakler, som äro
ställda i hästskoform kring munnen, och börja med
dessas darrhår (cilier) ett lifligt spel i vattnet.
F. A. S.*
Alcyonium, Kork-korall, zool., ett polypsläkte,
hvilket saknar inre axelskelett och lefver
fastvuxet vid berg och stenar i hafvet. De särskilda
polypdjuren, som sitta spridda i den köttiga, af
inströdda kalk-kristaller sträfhudade koloni-kroppen,
kunna ur denna utsträcka kroppens främre del, i
hvilken munnen, kransad af åtta flikiga tentakler,
har sin plats. Den i Kattegatt, liksom vid Europas
öfriga kuster utmed Atlanten, tämligen allmänna arten
A. digitatum, af brandgul färg, har af fiskare fått
namnet "död-mans-hand", som är ganska betecknande
för dess koloniform. Se vidare Coelenterater.
F. A. S.*
Aldabra-gruppen [ä’ldəbrə-], några små bördiga öar
(Aldabra, Cosmoledo, Assomption och Gloriosa-öarna)
i Indiska hafvet n. om Komorerna, tills. 143 kvkm. På
Aldabra har sedan 1879 l. 1882 en norsk fiskarekoloni
varit bosatt. Gruppen är engelsk besittning sedan 1890.
Aldafader (isl. aldafaðir), "människornas fader", i
den fornnordiska mytologien ett af Odens många binamn.
(B–E.)
Aldan, flod i Sibirien, upprinner på Jablonoi-bergen
och utfaller med många mynningsarmar i Lena. Längd
omkr. 3,000 km. Den nedre och den mellersta delen
af floden är af stor vikt såsom trafikled, i det
man på den kommer ända till 275 km. från Ochotska
hafvet. Denna del af floddalen är därför ganska tätt
befolkad, och än mer gäller detta om trakten kring
bifloden Maja, som upprinner v. om Ochotsk.
Aldebaran, astron., en röd stjärna af 1:a
storleken, föreställande ögat i stjärnbilden
Oxen. Den ligger strax öster (vänster) om
sjustjärnorna, i förlängningen af Orions
bälte åt väster (höger), och bildar jämte
några mindre stjärnor stjärngruppen Hyaderna.
(A. N–R.)
Aldebaran, pseudonym för M. G. L. Oxenstierna.
Aldegonde. Se Marnix.
Aldegrever [-grefer], Heinrich, tysk kopparstickare
och målare, f. omkr. 1502 i Paderborn, d. i Soest
efter 1555. Påverkad af nederländsk konst,
utbildade han sig närmast efter Dürer; som han i sina
stick ofta efterbildade. Främst bland hans många
blad stå hans bröllopsdanser och hans ornamentstick,
d. v. s. sirligt graverade mönster till dolkar,
skedar, randlister o. s. v. Han var obestridligen
en af de förnämste af Dürers efterföljare, som
på grund af sina minutiöst utförda sticks ringa
format fingo namnet "kleinmeister". Han var äfven
ganska framstående porträttmålare – hans bästa
tafla är bilden af en ung man mot landskaplig
bakgrund i liechtensteinska samlingen i Wien.
(O. G–G.)
Aldehyd, riktigare Acetaldehyd, kem., en
syrsättningsprodukt af alkohol, upptäcktes 1821
af Döbereiner och undersöktes närmare af Liebig,
som gaf den namnet aldehyd, en sammandragning af
alkohol dehydrogenatus ("alkohol, beröfvad väte"),
emedan den innehåller två atomer väte mindre än
alkohol. Sammansättningen är CH3 . CHO. Aldehyd är
en färglös, lättrörlig vätska af genomträngande
lukt. Dess egentliga vikt är 0,805. Den kokar
vid 20,8°. Den blandas i alla förhållanden med
vatten. Genom upptagande af syre gifver aldehyd
ättiksyra CH3 COOH. Aldehyd är typen för en
stor klass organiska föreningar, sammansatta
af kolväterester och CHO, hvaribland några
förekomma såsom beståndsdelar i en del välluktande,
flyktiga oljor ur växtriket, såsom bittermandelolja
(C6H5 . CHO), kanelolja m. fl. Jfr Form-aldehyd.
P. T. C.*
Aldehydblått, Aldehydgrönt, kem. Se Anilinfärger.
Aldeigja. Se Aldeigjuborg.
Aldeigjuborg (Aldeigja), det fornnordiska
namnet på staden Ladoga vid floden Volchov,
som flyter ut i Ladogasjön i Ryssland.
(B–E.)
Aldén, Gustaf Alfred, skolman, skriftställare, f. 16
sept. 1852 i Alsheda socken, Jönköpings län, blef 1874
student i Upsala och 1878 filos. kandidat. Sistnämnda
år anställdes han som lärare vid norra Kalmar läns
folkhögskola i Södra Vi, hvars föreståndare han var
1880–89. Han var 1885–86 landstingsman och studerade
1888 i Tyskland och Schweiz vallagarnas praktiska
tillämpning. 1889 blef A. redaktionssekreterare i
"Aftonbladet" och är sedan 1892 medredaktör af denna
tidnings halfveckoupplaga. Utom många smärre skrifter
och afhandlingar om folkhögskolan har A. utgifvit
Linné som student och inspektor för Smålands nation (1878),
I Getapulien (1883),
General Pechlin som sockenherre (s. å.),
Medborgarens bok (7 dlr, 1884–88, delvis öfvers. på finska och norska; I, 9:e uppl. 1899–1900, II, 7:e uppl. s. å.),
behandlande stats- och kommunalkunskap samt allmän
lag och nationalekonomi,
Valmannens bok (1887) och
Medborgarens årsbok (1890–91).
Aldenhoven [-håfen], köping i regeringsområdet
Aachen. 1,100 inv. Historiskt ryktbart genom tvenne
fältslag (1793 och 1794) emellan österrikare och
fransmän. I det förra segrade österrikarna under
prins Josias af Koburg, i det senare fransmännen
under Jourdan.
Alder, bot., provinsnamn för gråalen.
Alderman [å’ldəmən], plur. Aldermen (af angls.
ealdorman, "äldre man"; jfr sv. ålderman), kallades
hos angelsachserna förmän för skrån och korporationer
samt åtskilliga andra personer med beslutande och
förvaltande myndighet. Sålunda funnos aldermen för
hela riket, för grefskapen, häraden, städerna (i
Sverige Stadens äldste),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
