- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
551-552

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Alexisbad ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Madame Meuriot (1890), en på Gambetta anspelande
roman Vallobra (1901) m. m. Af ej ringa värde är A:s
skildring Émile Zola, notes d’un ami (1882).

Alexisbad, kuranstalt i Selkedalen på
Harz, 325 m. ö. h. Järnkälla med 0,045
järnbikarb. och 225 kbcm. fri kolsyra
per liter. Frekvens omkr. 1,500 pers.
LN.

Alexiterium (mlat., af grek. alexein, afvärja, och
therion, vildt djur), motgift mot bett eller sting
af giftigt djur. Adj. Alexiterisk.

Alexius den helige, alexianernas (lollardernas)
skyddshelgon, enligt legenden son af en rik romersk
senator, lefde i början af 5:e årh., i frivillig
fattigdom och kyskhet. Till hans namn äro många
legender och undergärningar knutna, och på den plats
å aventinska berget, där man 1216 återfann hans graf,
är en präktig åminnelsekyrka rest. Hans minnesdag är
17 juli. Se Paris et Pannier, "La vie de Saint Alexis"
(1872).
J. HDR.

Alexy, Karl, ungersk bildhuggare, f. 1823 i Poprad,
utförde 1841-48 grupperna Faust och Margareta samt
Egmont och Klärchen, ärkehertig Fredriks staty
och 16 bronsstatyetter af berömda fältherrar från
1500-talet intill hans egen tid. Under revolutionsåret
1849 fördes han fängslad till Wien och frigafs
först 1852. Han begaf sig då till London. 1861
återvände han till Ungern och blef professor i Pest.
(G-G N.)

Alf, landtbr., det jordlager, som ligger närmast
under matjorden. Alfven är af många olika slag:
inom somliga trakter eller områden utgöres den af
krosstensgrus, inom andra af olika sorter lera, af
sand o. s. v. Emedan växterna hämta sin näring icke
allenast från den myllhaltiga matjorden, utan äfven
från alfven, utöfvar dennas beskaffenhet ett icke
ringa inflytande på de odlade växternas utveckling
och trefnad. Genom att utsättas för luftens inverkan
och genom inblandning af organiska, myllbildande
ämnen kan alfven ofta till större eller mindre djup
förvandlas till matjord.
E. E.

Alfa ([Alfa, alfa]), första bokstafven i grekiska alfabetet
(af fenic. alf, oxe, och aram. art. a). Om Alfa
och Omega
se art. A, spalt 3. - Alfa privativum,
upphäfvande, nekande alfa, kallas det a (framför
vokal an), som ofta står i början af grekiska ord,
t. ex. adynami och afasi, och där har samma betydelse
som sv. o i oduglig, ovis o. d.

Alfa l. Halfa-gräs, en från arabiskan
härstammande, särskildt i Frankrike använd
benämning på det till gröfre väfnader (mattor
m. m.) använda "esparto-gräset". Se Stipa.
G. A.*

Alfabet, de efter en viss häfdvunnen ordning
uppställda skriftecken, bokstäfver, med hvilka ett
språks ljud återgifvas för ögat. Namnet kommer af de
tvenne första bokstäfverna i det grekiska alfabetet,
alfa = a och beta = b. Det grekiska alfabetet,
som ligger till grund för alla europeiska alfabet
(utom det turkiska), är likväl i sin helhet blott en
öfverflyttning på europeisk botten af det feniciska
alfabetet. Detta har inom de semitiska språken
genomlupit en mängd förändringar, från de på de äldsta
feniciska minnesmärkena befintliga formerna, ända till
det nu på ett ofantligt vidsträckt område använda
arabiska alfabetet. Från det feniciska härstamma
det äldre armeniska och det i fornpersernas heliga
litteratur (Se Avesta, Parsi och Pehlevi)
använda alfabetet. Från det grekiska alfabetet

[bildtext]
Några viktigare alfabet:
Feniciskt.
Fornlatinskt.
Grekiskt.
Gutenbergs.

- som nu användes endast för nygrekiskan och en
dialekt af albanskan - härstamma såväl det latinska,
det i våra dagar allmännast spridda, som ock det
s. k. kyrkslaviska, hvilket uppfanns af Cyrillus
(d. 869) för att nyttjas vid bibelns öfversättning
till slaviskt språk. Detta cyrilliska alfabet
gaf upphof åt de ryska och serbiska språkens alfabet.
Öfriga slaviska språk: polskan, tjechiskan (i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Feb 10 02:25:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0310.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free