- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
565-566

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Alfonsia ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Törnå, tjänstgjorde 1890-91 i hofkapellet, men
har sedan sysselsatt sig endast med komposition
och med att uppträda som violinvirtuos. Han väckte
uppmärksamhet med en violinsonat, ännu mer med en
mindre symfoni i f moll och slog fullständigt igenom
med sin stora d-mollsymfoni, som genast erkändes
stå på höjden af samtidens konst och bland svenska
dylika arbeten ega få motstycken, och som med bifall
blifvit spelad äfven i London och (i fragment)
i Paris. Af större vokalsaker har A. skrifvit en
kantat till sekelskiftet (1900), en annan kantat,
benämnd Herrans bön, samt ett barytonsolo med orkester,
Klockorna. Dessutom har han komponerat Elegi för horn
och orgel samt diverse sånger och pianostycken. 1903
blef han lärare i instrumentering och komposition
vid konservatoriet i Stockholm.
A. L.

Alfver, oriktig form för alfer (se d. o.).

Alfvesta (Alfvestad), järnvägsstation i
Småland, vid södra stambanan, 436 km. från Stockholm,
182 km. från Malmö, vackert belägen på en höjd vid
sjön Salens norra ända, midt i Blenda-minnenas
bygd. Stationen utgör anknytningspunkt till
statsbanan för de enskilda järnvägarna Borås-Alfvesta
och Växjö-Alfvesta samt genom den senare för
Karlskrona-Växjö, Kalmar-Emmaboda, Nybro-Säfsjöström,
Växjö-Klafreström, Växjö-Tingsryd, Bredåkra-Tingsryd,
Kosta m. fl. järnvägar.
A. d’A.

Alfågel (i Bohus län kallad Galdust och Stråare),
Bucephala glacialis, zool., en nordisk
dyk-and, brokig af hvitt, rostbrunt och svart, lättast
att igenkänna genom sin spetsiga stjärt, som på den
fullvuxne hannen har de mellersta fjädrarna betydligt
(23-26 cm.) förlängda. Från hösten till våren träffas
fågeln hos oss i stora skaror, i Östersjön såväl som
i Kattegatt (helst vid yttre skärgårdsbandet) i liflig
rörelse, dykande till och med midt bland bränningarna
och i is-sörjan. Mot våren ljuder hans sång ganska
angenämt: som toner ur en klarinett. Hans fjäder är
förträfflig, och köttet är åtminstone ej odugligt. När
han om våren lämnar våra sydligare kuster, drager
han upp mot den höga norden, för att häcka vid
sjöar och kärr i Lappland. Se vidare Andfåglar.
F. A. S.*

Alfågelskyttet är i vår östra skärgård,
äfvensom kring Åland och på finska västkusten, af
betydenhet för befolkningens hushållning. Strax
fågeln kommer upp under flyttningsstråket till
Lappland, dödas den ofta i vakar eller "brunnar" i
isen. När sedan sträcket börjar och "riss-alarna" (de
fortplantningsdugliga alfåglarna eller "allorna")
svärma kring holmar och skär, skjutes fågeln för
vettar under flygtiden, som i början är inskränkt
till kl. 5-8 f. m., men snart varar i det närmaste
hela dagen. Alfågeln "fäller" lätt vid lock, och en
van person kan därför på rätt långt håll och genom
att härma alfågelns klangrika och stämningsfulla
terser få ett "alfäll" i sitt "vettlägg". Den ännu ej
fortplantningsdugliga ungfågeln, som är mörkare till
färgen och brukar benämnas "sommaral", kommer först
senare, i slutet af april eller början af maj, upp
till skärgården. I Ladoga skjutes alfågeln på hösten
från båt i de många vikarna, där fågeln uppehåller
sig i stora skaror på genomresa. Alfågeljakten är
förbjuden inom Norr- och Västerbottens samt Jämtlands
län 16 mars-31 juli, vid färskvattnen inom Blekinge,
Kristianstads, Malmöhus och Hallands län 16 mars-10
juli, vid färskvattnen inom öfriga län i riket
16 mars-20 juli, vid kusten af Bottniska viken
söder om Västerbottens län samt vid kusterna af
Östersjön, Öresund, Kattegatt och Skagerak 24 april-31
juli. Genom denna fridlysning har all jakt på den icke
fortplantningsdugliga ungfågeln blifvit omöjliggjord.
H. SZS.

Alföld, den stora ungerska slätten. Se Ungern.

Alförrädare, Fuligula dispar, zool., en till Norra
Ishafvet hörande dyk-and, som ibland träffas söderut
i sällskap med alfågeln (däraf namnet).

Alg, bot. Se Alger.

Algali, kir., arabiskt ord, synonymt med kateter.
Äfven har därmed betecknats en med ränna försedd
sond, som förr begagnats vid stensnitt. Ordet är
numera föga brukligt.

Algarbien. Se Algarve.

Algardi, Alessandro, italiensk bildhuggare och
arkitekt, f. 1598 i Bologna, d. 1654 i Rom. Först
verksam i Mantova som elfenbenssnidare och
modellör för konstslöjdföremål i brons och silfver,
öfverflyttade han 1630 till Rom, där han utförde en
kolossal staty af den hel. Filippo Neri och 1648 den
i Peterskyrkan uppställda jättereliefen Leo I tvingar
Attila till återtåg
, mästerlig i tekniskt hänseende,
men utförd i en öfverdrifvet målerisk stil. Som
bildhuggare undgick han nämligen icke att starkt
påverkas af sin firade medtäflare Bernini. Bland
hans byggnadsverk, som ega stor dekorativ verkan,
må nämnas fasaden till kyrkan S. Ignazio i Rom.
(O. G-G.)

Algaritm, Algoritm l. Algorism, mat., under
medeltiden benämning på den från araberna hämtade
positions-aritmetiken. Benämningen lär vara hämtad
från namnet på den arabiske matematikern Muhammed
ibn Mûsâ Alchwarizmi
.

Algarobia, bot. Se Prosopis.

Algarot-pulver, kem., ett antimonpreparat (basisk
antimonklorid), som förr användes såsom kräkmedel. Det
har sitt namn efter en läkare i Verona, Vittorio
Algaroto, som lefde på 1500-talet.
P. T. C.

Algarotti, Francesco, grefve, italiensk
skriftställare, f. 1712, d. 1764, vistades mest i
utlandet, blef vän med Voltaire och firades af Fredrik
den store, som 1740 förlänade honom grefvevärdighet,
samt af August III. A. skref smakfullt och spirituellt
i mycket olikartade ämnen, bl. a. i fysik, musik,
krigskonst och sköna konster, samt diktade i fransk
stil Congresso de Citera (1745) och liffulla poetiska
epistlar (1759) m. m. Saml. arb. 1791-94, i 17 bd
(med Michelessis biogr. öfver A.).

Algarovilla, bot. Se Pithecolobium.

Algarrobo [-rå’bå], bot. Se Prosopis.

Algarve (Algarbien), Portugals minsta och sydligaste
provins. Den begränsas i n. af Alemtejo, i ö. af
Spanien och i s. och v. af Atlantiska oceanen samt
motsvarar distriktet Faro och har en areal af 4,850
kvkm. med 254,851 inv. (1900). Med undantag af några
kuststräckor är A. ett bergland. Dess västra del
intages af Sierra de Monchique (toppen Foia 903 m.),
som slutar med Kap S:t Vincent. Den enda floden af
någon betydenhet är Guadiana, som bildar gränsen
mot Spanien. Klimatet är hälsosamt. Landet är genom
konst väl vattnadt. Härliga skogar af ek och kastanj
samt oliv- och johannesbrödträd. Odling af hvete
och andra sädesslag, fikon, mandel, oranger, oliver,
vin och trädgårdsalster.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0317.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free