- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
575-576

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Alger ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gödningsmedel eller födoämne. Officinella äro de
torkade stammarna af Laminaria. Diatomacéernas
kiselskal användas vid beredning af dynamit, som
polermedel m. m. För djurlifvet i haf och sjöar äro
planktonalgerna af största betydelse. Vår nuvarande
kännedom om algerna är till stor del grundad på
svenska forskares arbeten. Se vidare J. G. Agardh,
"Species, genera et ordines algarum" (Lund 1848-
1901), J. B. De Toni, "Sylloge algarum" (1889 ff.),
samt A. Engler och K. Prantl, "Die natürlichen
pflanzenfamilien" (I, 1897).
G. L-M.

Alger [al*er], 1. Fransk besittning i Afrika. Se
Algeriet.

2. Det mellersta departementet i nämnda besittning.
171,057 kvkm. 1,640,985 inv. (1901). Bland städerna
märkas hufvudstaden Alger samt Blidah, Médéah,
Miliana, Tenès och Orléansville.

3. (Det romerska Icosium) Hufvudstad
för departementet och för hela Algeriet.
96,542 inv. (1901). Byggd på en brant sluttning
vid den västra sidan af en rätt ansenlig hafsvik,
behärskas staden af ett citadell, Kasbah, de forne
dejernas residens. Dess omgifningar äro särdeles
vackra. Åt sjösidan finnas starka befästningar.
Liflig ångbåtsförbindelse med Europa. Staden
eger världens starkaste (ej största) docka,
lyftande 20,000 ton. A. har stort rykte som
klimatisk kurort för bröstsjuka. Dess egentliga
vintermånader motsvara i värme den tidigare delen
af vår höst, och dess vårmånader äro så varma som
sommaren hos oss. Under den kallare hälften af
året är regndagarnas antal ganska stort, men
regnen vanligen af kort varaktighet och därigenom i
allmänhet icke hinderliga för de sjukes vistelse
i det fria. (Se N. G. Kjellberg, "Om Algers
klimat", i Ups. läk. fören. förh. 1873.) - A.
grundlades år 935. Karl V:s eröfringsförsök (1541)
och bombardemanget 1816 (se Algeriets historia)
torde väl intill den franska eröfringen (1830) vara
de enda märkligare tilldragelser, vid hvilka
stadens namn är fäst.

Alger [ä’ldj*], Russel Alexander, nordamerikansk
politiker, f. 1836 i Lafayette, Ohio, af fattiga
föräldrar, började vid 12 års ålder arbeta som
daglönare, studerade på lediga stunder juridik och
blef advokat 1859. I inbördeskriget tjänade han
sig upp ur ledet till generalmajor och visade prof
på lysande tapperhet som kavallerianförare. Sedan
egnade han sig åt trävaruhandel och blef en af staten
Michigans rikaste män. 1885-87 var A. guvernör i
Michigan och 1888 starkt påtänkt till republikansk
presidentkandidat. A. var krigsminister 1897-99,
men afgick kort efter det spansk-amerikanska krigets
slut.
V. S-G.

Algérienne [al*eriä’nn], fr., en till förhängen,
tält eller dylikt begagnad bomulls- eller ylleväfnad
med brokiga tvärstrimmor. De bästa dylika väfnader
tillverkas i Algeriet.

Algeriet [al*eriet], förr äfven Alger
(fr. Algérie), Frankrikes viktigaste besittning
utom Europa.

Läge, storlek, naturförhållanden. A. utgöres af
landsträckan utmed Afrikas norra kust, mellan Marokko
i v. och Tunisien i ö. Gränserna mot dessa länder
äro numera åtminstone delvis fixerade, medan den
södra är alldeles obestämd, i synnerhet nu, då hela
området mellan A. och Sudan åtminstone nominellt är
franskt. Sättes gränsen omkr. 29° n. br., blir hela
områdets areal 797,770 kvkm.,
af hvilka på det mellersta departementet, Alger,
komma 171,057 kvkm., på det västliga, Oran,
116,166 kvkm., på det östliga, Constantine,
191,748 kvkm. och på det algeriska Sahara 320,000
kvkm. Rörande landets nivåförhållanden se Afrika
(sp. 249). Floderna äro af mindre betydenhet; den
största är Chelif, omkr. 700 km. Hafvet når helt nära
kusten betydligt djup (2,300-2,500 m.), och kusten är
utsatt för en våldsam bränning, som raskt förtär de
motståndssvagare bergarterna; på detta sätt har den
fått sin egendomliga form: en mängd insvängda bukter
och i hafvet utstickande uddar (af fastare bergarter).

Klimat. Man skiljer mellan flera, med
kusten parallella klimatzoner, näml. kustområdet
tell-området, stäppzonen och södra bergzonen,
hvartill slutligen kommer ökenzonen. Kusten
har svalare somrar och varmare vintrar än det
inre. Årsmedel-temp. är här 17°-18°, men vid
Saharas kant omkr. 21°, juli-temp. här 24°, på
senare stället 33°. På vintern är det varmare
midt på A:s kust än östligare eller västligare,
sannolikt emedan nordanvinden, när den kommer dit,
blåst öfver en större hafsyta. A. har i jan. 12,1°,
Oran 9,9°. Års-extremerna i medeltal för A. äro
3,6° och 37,1°, dock kan temperaturen kalla vintrar
sjunka till -5°. I Biskra äro medelextremerna 4,4°
och 45°. På högplatåerna och vid Saharas gräns
kan under vinternätter temperaturen sjunka mycket
lågt. Regnmängden aftar från kusten mot det inre;
är dock i allmänhet ej så obetydlig som man förr
trott. Vid kusten är den 500-700 mm. (Alger 683 mm.,
Oran 482 mm.), i kustbergen än högre, t. ex. i Medea
850 mm., men i Biskra 199 mm. Regnets fördelning på
årstiderna är den i Medelhafsområdet vanliga, vid
kusten vinterregn, i det inre mer höst- eller vårregn;
sommaren är öfverallt mycket regnfattig. Snöfall
äro ingalunda ovanliga, särskildt i de inre
delarna. I allmänhet lider landet af vattenbrist,
särdeles på högplatåerna och på sluttningen mot
Sahara. Fransmännen hafva dock anlagt en mängd
artesiska brunnar, hvilka framkallat blomstrande oaser
där det förr var ödemark, och härigenom hafva de icke
blott utvidgat kulturområdets areal, utan ock funnit
ett godt medel att vinna invånarnas vänskap.

Naturalster. A:s flora liknar väsentligen Syd-Europas:
olivträdet är det viktigaste af de karakteristiska
växterna och bildar ibland hela skogar; i de högre
bergstrakterna är den s. k. atlantiska libanoncedern
mest i ögonen fallande. Trädgränsen är i Stora Atlas
vid 2,500-2,700 m. Åkerbruket är en hufvudnäring;
då härför fordras konstgjord bevattning, hafva
utom de artesiska brunnarna väldiga dammar
anlagts (vid Marengo en, som rymmer nära 900,000
kbm. vatten). Hela spannmåls-området är 3,800,000
hektar, däraf en tredjedel odlas af européer, resten
af infödingar. Vinodlingen lämnar en afkastning af
150 mill. francs. 1871 fanns det blott 9,817 hektar
vinberg, år 1900 omkr. 150,000. Andra jordbruksalster
äro olja, fikon, johannisbröd, sydfrukter, tobak,
bomull m. m. De algeriska stäpperna äro betäckta
af alfa-gräs, som fått stort värde i industrien,
särskildt för papperstillverkning, och hvaraf
årligen utföras 80-100,000 ton. I oaserna i söder
är dadelpalmen den viktigaste växten. Skogarna hafva
illa behandlats, men täcka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0322.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free