- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
579-580

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Alger ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

grundade militärdespotismen i A. och organiserade dess
sjöröfvareväsende. År 1600 fingo janitsjarerna rätt
att utse en dej, hvilken såsom deras befälhafvare
skulle stå vid pasjans sida. I början af 1700-talet
gjorde sig dejen oberoende af Porten. Därefter bildade
A. en militär-republik med den af janitsjarerna
valde dejen till öfverhufvud. Alla försök att hämma
sjöröfveriet voro länge fruktlösa. Expeditioner
mot A. företogos: af Karl V 1541, af engelsmännen
1670, af engelsmän och holländare gemensamt 1669
och 1670, af Ludvig XIV 1682, af spanjorerna 1775;
men alla misslyckades mer eller mindre. Först 1815
förskaffade nordamerikanerna aktning åt unionens
flagga genom en seger, vid Cartagena, öfver A:s
flotta. Följande året bombarderades staden Alger af
engelsmännen under lord Exmouth, och dejen tvangs
därigenom till flere medgifvanden. Men 1817 vågade
sig algeriska sjöröfvare åter ut och uppbringade
fartyg, hvilka tillhörde de makter, som icke gåfvo dem
tribut. Sverige var bland de stater, hvilka bekvämade
sig att erlägga skatt. Slutligen förmåddes fransmännen
att vidtaga kraftiga åtgärder mot sjöröfvarna. 1830
eröfrade de staden Alger och togo den siste dejen
till fånga. Småningom sträcktes eröfringen ut öfver de
närmaste delarna af landet, under ständiga strider med
araber och kabyler. Abd-el-kaders namn säger i detta
hänseende lika mycket som en lång skildring. Med hans
tillfångatagande (1847) och kufvandet af kabylerna
på Atlas’ högslätter (1854) kan eröfringen sägas
hafva blifvit fullbordad. Men äfven efter denna tid
hafva stundom våldsamma uppror hotat främlingarnas
herravälde. Frankrike underhåller fördenskull ständigt
i A. en betydande truppstyrka - år 1901: 57,292 man.
J. F. N.

Litt.: geografisk-statistiska arbeten: "Exploration
scientifique de l’Algérie" (1844-54), "Exposés
de la situation de l’A." (årligen), "Grand
annuaire commercial, industriel, administratif
etc. de l’A." (årligen fr. 1884), Leroy-Beaulieu,
"L’Algérie et la Tunisie" (2 uppl. 1897), Niox,
"Algérie et Tunisie, géographie militaire"
(1890), Houdas, "Ethnographie de l’A." (1886),
Villot, "Moeurs, coutumes et instructions des [ligatur oe]
indigènes de l’A." (3:e uppl. 1888), Mallarmé,
"L’organisation gouvernementale de l’A." (1901), och
Vast, "L’A. et les colonies françaises" (s. å.);
historiska arbeten: de Baudicour, "Histoire de la
colonisation de l’A." (1860), V. de Saint-Martin,
"Le nord de l’Afrique dans l’antiquité" (1863),
M. Wahl, "L’Algérie" (2:a uppl. 1899), Gaffarel,
"L’Algérie" (1888), Mercier, "Histoire de l’Afrique
septentrionale" (1888-90), och L Rinn, "Histoire de
l’insurrection de 1871 en Algérie" (1890). Jfr äfven
"Revue africaine" (årligen, från 1856), "Bulletins
de la société de géographie d’Oran" och "Bulletins
de la société climatologique d’Alger".

Algeriska Sahara [al*e-]. Se Algeriet.

Algeriska viner [al*e-]. De i Algeriet alstrade
vinerna voro förr af ringa värde till följd af
olämpligt val af drufvor och bristfällig behandling,
men numera produceras där medelgoda sorter. Man
får adelja-viner af bordeauxdrufvor (med 11
proc. alkohol och betydlig garfsyrehalt) samt äfven
bourgogne-adelja (med 12 proc. alkohol).

Algerisk metall [al*e-]. Se Britanniametall.

Algeriskt pass [al*e-]. Se Sjöpass.

Algesi (af grek. algos, smärta), fysisk smärta,
särskildt nervsmärta. Ordet förekommer äfven
under formen algi, som likväl mest brukas i
sammansättningar: neuralgi, kardialgi m. fl.

Algeziras. Se Algeciras.

Alghero, hamnstad i prov. Sassari på västkusten af ön
Sardinien, i en romantisk nejd. 10,741 inv. (1901). -
I närheten ligger Neptunusgrottan, en af Europas
vackraste grottor.

Algi. Se Algesi.

Algier [al*ir], tysk benämning på Alger.

Alginsyra, ett i vatten oupplösligt, ägghviteliknande
ämne, hvilket erhålles vid kokning af hafsalger, som
en biprodukt vid framställning af jod. Det användes
bl. a. som appretyrmedel.

Algoa-bay, en 63 km. bred hafsvik på sydöstra kusten
af Kaplandet. Därinvid ligger den viktiga hamnstaden
Port Elizabeth.

Algodonales, bukt i norra Chile, med god redd. Kusten
hör till Atacama-öknen, saknar alldeles nederbörd
och växtlighet, men har rika koppargrufvor.

Algol ([beta] Persei), astron., en i Perseus belägen
variabel stjärna, som i sin ljusväxling är typen
för en grupp variabla stjärnor, algolstjärnor,
karakteriserade därigenom, att ljusväxlingen
är inskränkt till en kortare del af den i och
för sig korta perioden. I allt har man hittills
upptäckt omkr. 20 stjärnor, hörande till denna
grupp. Ljusväxlingen hos Algol Upptäcktes 1667
af Montanari och studerades närmare 1782 af
Goodricke. Stjärnan bibehåller sin största ljusstyrka
(2:a storl.) i 60 timmar, sjunker därpå under 4 1/2
t:r ned till 4:e storleken och stiger därefter under
4 1/2 t:r åter till sin maximistyrka. Hela perioden
hos Algol är 2 d. 20 t. 48 m. 54 s. Orsaken till
algolstjärnornas ljusväxling upptäcktes af Vogel
1889. Med spektralanalysens tillhjälp lyckades han
påvisa, att Algol aflägsnar sig från oss under tiden
närmast före minimum och närmar sig strax efter
detsamma. På grund häraf drar man den slutsatsen,
att Algol bildar ett system tillsammans med en mörk
kropp, att de båda kropparna röra sig kring sitt
gemensamma jämviktsläge och att synradien till
stjärnan ligger i deras rörelseplan. Minimum orsakas
däraf, att den mörka kroppen skymmer den ljusa. De
ungefärliga dimensionerna inom systemet äro: den ljusa
kroppens diam. 2,5 mill. km., den mörkas diam. 2
mill. km., medelpunkternas afstånd 5 mill. km.,
de båda kropparnas massor 4/9 och 2/9 af solmassan.
A. N-R.

Algolog (af lat. alga, tång, sjögräs, och grek. logos,
ord, tal, lära) l. Fykolog, den som
sysselsätter sig med algernas studium.

Algologi (jfr Algolog), vetenskapen om algerna.

Algonk l. Algonkiska systemet, geol., en från
Nord-Amerika hämtad benämning för de i allmänhet
tydligt sedimentära aflagringar, som äro äldre
än kambriska systemet (prekambriska), men yngre
än det egentliga urberget, och som sakna tydliga
fossilier. Algonk är mäktigt utvecklad inom de
områden i mellersta Nord-Amerika, som förr beboddes af
algonkin-indianerna. Till de algonkiska bildningarna
höra inom Sverige Dalarnas sandstensformation,
Gästriklands sandsten, "Dalformationen" i Dalsland
och Almesåkragruppen i Småland; så ock den af
sparagmiter och kristalliniska skiffrar bestående
s. k. Sevegruppen, hvilken har en stor utbredning
längs fjällryggen, alltifrån nordliga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0324.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free