- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
589-590

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Algonkin-indianer ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Alicata l. Licata, handelsstad i prov. Girgenti,
på Siciliens södra kust, vid mynningen af Salso (de
gamles Himera). 22,993 inv. (1901). Exportartiklar:
spannmål, svafvel, vin m. m.

Alice [ä’lis] Maud Mary, storhertiginna af Hessen,
drottning Viktorias andra dotter, f. 25 april
1843, förmäldes 1 juli 1862 med prins Ludvig, 1877
storhertig af Hessen, och blef med honom moder till
sju barn, bland dem Alix, kejsarinna af Ryssland
(förmäld med kejsar Nikolaus II). Hon var en begåfvad,
fint bildad furstinna samt outtröttligt verksam i
välgörenhetens och sjukvårdens tjänst. Bl. a. bildade
hon 1867 Alice-verein, en kvinnoförening för sjukas
och sårades vård. Själf träffades hon af döden, 14
dec. 1878, då hon skötte sina i difteri insjuknade
barn. 1884 utgafs "Alice, grossherzogin von
Hessen. Mitteilungen aus ihrem leben und aus ihren
briefen". S. å. utgafs i 2 bd ett urval af hennes
bref till drottning Viktoria.

Alicudi (Alicuri), en af Lipariska öarna (se d. o.).

Alidad, fys. Se Alhidad.

Alider, ättlingar af Muhammeds måg Ali.

Alienation (lat. alienatio), afyttring,
försäljning; alienatio mentis, själens aflägsnande,
sinnesförvirring, yrsel. Ordet förekommer sällan,
liksom alienabel, afytterlig, och alienera, afyttra.

Alien bill [ei’li*n bi’l], engelsk författning angående
främlingar, i synnerhet flyktingar.

Alieni juris homo (lat.), jur., person som står
under en annans myndighet, d. v. s. en omyndig
person. Motsatsen är Sui juris homo.

Alien office [ei’li*n å’ffis], eng., främlingsbyrå.

Alifatiska föreningar (af grek. aleifar,
fett), kem., kallas, i motsats till aromatiska
föreningar, sådana organiska föreningar, som
derivera från kolväten med öppna kolkedjor. Till
dessa föreningar höra fettarterna, hvarför
föreningarna äfven kallas fett-seriens.
P. T. C.*

Aligarh l. Kol (Koël), hufvudstad i distriktet
A. (5,063 kvkm., omkr. 1 mill. inv.), i prov. Meerut,
Nordvästprovinserna, Indien, vid härvägen mellan Agra
och Delhi. 70,127 inv. (1901). Starkt befäst.

Alighieri. Se Dante Allighieri.

Alignement [alinj*mã’], fr., den genom två punkter
bestämda riktningen af en rät linje eller dess
förlängning.

d’Aligny [dalinji], Claude Félix Théodore Caruelle,
fransk landskapsmålare och raderare, f. 1798, d. 1871,
direktör för konstskolan i Lyon, var en mästare inom
det klassiska landskapet, gick likväl i sitt sökande
efter djup och enkelhet utom skolans tradition.

Alika, zool., sydsvensk benämning på kajan.

Alikvant (af lat. aliquantus, någon, tämligen stor),
mat., ett tal, som vid division icke går jämnt upp uti
ett annat eller jämnt mäter detta, utan kvarlämnar
en rest. Så t. ex. äro 5, 7, 9 o. s. v. alikvanter
till 16 äfvensom till 22, 87 o. s. v. Motsatsen är
alikvot.

Alikvot (af lat. aliquot, några, flere), mat., ett
tal eller en part, som jämnt mäter ett större tal, så
att vid division ingen rest kvarstår. Så t. ex. äro 3,
6, 7 alikvoter till 42 och 126. Jfr Alikvant.

Alikvotpiano. Se Pianoforte.

Alikvot-toner (jfr Alikvot), Harmoniska
toner
, Bitoner, Öfvertoner, fys., den serie af toner,
hvilkas svängningstal förhålla sig som de naturliga
talen 1, 2, 3, o. s. v. Om vi med exponenter beteckna
de högre oktaverna af en ton samt med + och - tecknen
utmärka, att den angifna tonen är något för hög eller
för låg, få vi till grundtonen C följande harmoniska
toner, hvilkas ordningsnummer i serien angifvas
genom den undre sifferraden:

C1 C22 G32 C43 E53 G63 + Ais73 C84 D94 E104 - Fis114

G124 + As134 + Ais144 H154 C155 etc.

Utom den grundton en sträng gifver, då den anslås, kan
man framkalla de harmoniska tonerna till grundtonen
genom att på lämpligt sätt afdela strängen i ett
antal lika långa stycken, hvilka svänga hvart för sig
och äro skilda från hvarandra genom stillastående
punkter, s. k. noder eller svängningsknutar. En
sådan ton, framkallad på ett stråkinstrument (violin,
violoncell), plägar äfven benämnas flageolett-ton.
På ett blåsinstrument kunna de harmoniska tonerna
framkallas genom starkare inblåsning, dock, så framt
pipan är sluten, endast de udda. - Äfven då grundtonen
frambringas, medljuda nästan alltid de harmoniska
tonerna, ehuru oftast så svagt, att de ej kunna höras
utan särskild uppmärksamhet, såvida man icke använder
"resonatorn" som hjälpmedel. De kallas därför äfven
bitoner och, emedan de äro högre än grundtonen,
öfvertoner. Styrkan hos de särskilda medljudande
bitonerna är mycket olika hos olika instrument,
och däruti ligger hufvudsakliga anledningen till den
olika klangfärgen hos en och samma ton, när den ljuder
från olika instrument. Öfvertoner påvisades redan af
Mersenne och förklarades af matematikern Jos. Sauveur
(1701). Rameau byggde på dem sitt harmoniska system
(1721). Ohm framställde 1843 den grundläggande
moderna teorien om öfvertonerna, och på denna byggde
Helmholtz sin förklaring af den musikaliska klangen
och harmonien. Jfr Undertoner.
R. R.*

Alima, flod i franska Kongo, biflod fr. h. till
nedre Kongo, upprinner på Akukujaplatån nära Ogoves
källor, strömmar förbi de franska posterna Diélé,
A. och Lekati, där den blir segelbar, och mynnar ut
i Kongo under 1° 32’ s. br. Floden upptäcktes 1878
af S. de Brazza och kartlades 1883 af Ballay.

Aliment (lat. alimentum) l. Alimentation,
näringsmedel, underhåll, bidrag till
lefnadsunderhåll. - Alimentations-bidrag, bidrag
till underhåll (t. ex. af oäkta barn).

Alimentation. Se Aliment.

Alin, Oskar Josef, historieskrifvare,
statsvetenskaplig författare, politiker, föddes i
Falun 22 dec. 1846, blef 1865 student i Upsala, 1872
filos. doktor och docent i statskunskap därstädes samt
utnämndes 1882, efter V. E. Svedelius, till skytteansk
professor vid Upsala universitet. 1881 erhöll han
uppdrag att i Baden undervisa nuv. kronprinsessan
Viktoria i Sveriges språk, historia och litteratur
samt meddelade 1881-82 undervisning i statskunskap åt
prinsarna Oskar och Karl. Vid jubelfesten i Upsala
1893 kreerades han till juris hedersdoktor. 1899
valdes han till Upsala universitets rektor och
innehade denna befattning till sin död, 31 dec. 1900.

Bland A:s af trycket utgifna skrifter må följande
nämnas: Bidrag till svenska rådets historia under

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0329.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free