- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
639-640

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Allmän farled ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att främja läkarnas sociala, ekonomiska och
vetenskapliga intressen". Vid de nya stadgarnas
trädande i kraft 1 jan. 1903 ingingo i föreningen 19
lokalföreningar med tillsammans omkr. 850 medlemmar.

Föreningen, som anordnar de allmänna läkaremötena,
representeras af en styrelse, med säte i Stockholm,
och af fullmäktige, hvilka utses af lokalföreningarna
och sammanträda på kallelse af styrelsen, då ärendena
det fordra, dock minst hvartannat år. Det tillkommer
föreningen bl. a. att förvalta två inom densamma
under bildning varande större fonder, näml. en
understödsfond för nödställda läkare och en fond,
den allmänna svenska läkarefonden, för tillgodoseende
af behof, som ligga inom den svenska läkarekårens
särskilda intressesfär. Vid sitt första sammanträde i
Stockholm 1903 hafva föreningens fullmäktige gifvit
sitt stöd åt inom föreningen planlagdt utgifvande
af en ny medicinsk veckoskrift såsom organ för
föreningen.
B. B.

Allmänna svenska läraremöten. Se Läraremöten.

Allmänna svenska prästföreningen, hvars ändamål är
att söka förena svenska kyrkans präster i endräktigt
samarbete för främjande af en sund kyrklig utveckling
och tillvaratagande af prästerskapets intressen,
stiftades under svensk-lutherska prästkonferensen
i Stockholm 1 sept. 1903, vid enskildt möte af
för saken intresserade prästmän. Föreningen vill
bereda prästerskapet tillfälle att i kontrakts- och
stiftsvis organiserade kretsar äfvensom vid allmänna
möten behandla för kyrkan viktigare frågor samt,
när en stadgad opinion framträdt, söka gifva denna
ett offentligt uttryck. Vid det konstituerande mötet
utsågs en af 15 ledamöter bestående centralstyrelse
samt inom denna till ordförande prof. O. Ahnfelt,
till vice ordf. kyrkoherden J. M. Lindstedt i Kalmar
stift, från hvilken initiativet närmast utgått,
och till sekreterare docenten M. Lundborg i Lund.

Allmänna sångföreningen. Se Sångföreningar.

Allmänna tacksägelsedagar. Se Bönedagar.

Allmänna tidningar, ett i lagen förekommande namn på
Post- och inrikes tidningar.

Allmänna utskylder. Se Onus.

Allmänna änke- och pupillkassan i Stockholm grundades
1784 samt omfattar numera tvenne afdelningar:
Hufvudkassan, enligt det ursprungliga reglementet, och
Premie-afdelningen, enligt ett tillägg därtill af
1875. Hvarje svensk undersåte, som icke uppnått 60 års
ålder samt med afseende å hälsotillstånd och i öfrigt
af direktionen pröfvas till försäkring antaglig,
kan där bereda pension å 100-1,000 kr. årligen
åt efterlefvande hustru och barn samt åt fader
eller moder, antingen i Hufvudkassan, mot afgift i
ett för allt, som delvis kan få anstå mot revers,
eller i Premieafdelningen, mot årliga afgifter,
temporära eller ständiga. Kassans styrelse tillkommer
delegarna själfva och utöfvas dels omedelbart vid
årssammankomsterna, dels genom 12 fullmäktige, hvilka
då väljas. Vid 1901 års slut utgjorde kassans kapital
nära 13 mill. kr.
KBG.

Allmänning (fsv. almænninger), jur., betydde
egentligen "allmänhet", "menighet", men erhöll redan
tidigt betydelserna: det, som är gemensamt för alla,
gemensam egendom, särskildt en menighets samfällda
skog och mark eller vatten. I Sverige kom till en
början endast den jord, som togs i anspråk genom
verkligt besittningstagande, odlande, under
eganderätt, och gällde den öfriga marken, skogen,
såsom ingen tillhörig. Dess begagnande stod fritt
för en hvar. I den mån odlingen ökades samt i följd
häraf de särskilda samfälligheternas områden kommo
närmare hvarandra, uppstod för hvar och en af dem
ett intresse att åt sina medlemmar förbehålla en
viss vidd af den odisponerade marken. Sålunda fick
hvarje samfällighet (by, härad, land = landskap)
sin allmänning, som dess medlemmar kunde med
andras uteslutande nyttja, och som snart ansågs
som samfällighetens egendom. Ur allmänningsbegreppet
uppkom det s. k. skogsregalet, hvilket, såsom Gustaf I
i bref till norrlänningarna 20 april 1542 förklarade,
innebar, att "alla sådana egor, som obygda ligga,
höra Gud, konungen och Sveriges krona till". Alltifrån
midten af 1300-talet, om ej tidigare, ansågo sig ock
Sveriges konungar kunna, till förmån för bergsbruket,
genom privilegier gifva bergsbruksidkare rätt att
nyttja vissa skogar. Så uppkommo bergslags- och
grufveallmänningar. - Ett vattendrag kunde enligt
medeltidsrätt utgöra allmänning, dels i följd af
sin belägenhet å eller invid en skogsallmänning,
dels äfven själfständigt. Ur detta allmänningsbegrepp
utvecklade sig det s. k. vattenregalet.

Bya-allmänning, eller oskiftad skog till en eller
flera byar, har det af ålder stått byamännen fritt
att låta dela genom skifte. Enahanda rätt synes
hafva tillkommit jordegarna i afseende å de gamla
sockenallmänningarna, om hvilkas delning blef
genom k. förklaringen 5 april 1739 stadgadt, att
densamma borde pådrifvas, "på det hvar och en sedan
sin enskilda del deraf så mycket mer och bättre
vårda och akta må". Enligt 1805 års skogsordning
kunde, efter ansökan hos k. befallningshafvande,
allmänning delas och, under viss förutsättning,
en särskild delegares lott utbrytas. De få, ännu
odelade sådana allmänningarnas vidd är mycket ringa,
och flera af dem lära vara alldeles skoglösa. Härads-
och lands-(= landskaps-, läns-)allmänningarna blefvo
genom k. bref 16 mars 1824 upplåtna till delning
mellan jordegarna. Af landsallmänningar finnes
numera icke någon kvar. Häradsallmänningar åter
finnas i behåll inom 11 län och till en sammanlagd
ytvidd af omkr. 100,000 har. Enligt k. förordningen
26 jan. 1894 må häradsallmänningar icke delas, och
skola de antingen stå under skogsstatens vård och
förvaltning, eller ock, under skogstjänstemännens
uppsikt, förvaltas af delegarna efter fastställda
hushållningsplaner och reglementen; storverksträd
(mastträd och mastspiror} samt ekar äro kronan
förbehållna. Nya allmänningar (sockenallmänningar
och besparingsskogar} af betydligt omfång hafva inom
Kopparbergs-, Gäfleborgs- och Norrbottens län bildats
i sammanhang med storskifte och afvittring. Två
af dessa allmänningar, nämligen i Svärdsjö och
Envikens socknar, förvaltas på samma sätt som
häradsallmänningar; för de öfriga gälla särskilda
föreskrifter. Äfven inom Västerbottens län äro
sådana allmänningar under bildning. Ifrågavarande
allmänningar utgöra inom Kopparbergs och Gäfleborgs
län sammanlagdt inemot 260,000 har samt inom
Norrbottens län omkr. 285,000 har. Af afkastningen
hafva i vissa Dala-socknar bildats fonder,
uppgående till åtskilliga millioner kronor. - Bland
kronoallmänningarna funnos några, till hvilka kronan
hade enahanda egande- och dispositionsrätt som till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:53 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0354.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free