- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
643-644

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Allmänningsbönder ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bevillningsstadgan) och icke häfta för oguldna stadsutskylder,
samt bolag, under samma villkor för rösträtt, som
gäller för fysiska personer. Hvarje röstberättigad
eger en röst för bevillning, efter andra artikeln
bevillningsstadgan, till och med en krona, samt en
röst för hvarje därutöfver efter nämnda artikel honom
påförd hel kronas bevillning; dock må ingen utöfva
rösträtt för större antal röster, än som svarar
emot en femtiondedel af stadens hela röstetal efter
röstlängden, eller i något fall för högre röstetal,
än som motsvarar bevillningen för 10,000 kronors
inkomst af kapital eller arbete.

I stad med öfver 3,000 invånare utöfvas kommunens
beslutanderätt af stadsfullmäktige. I stad med 3,000
invånare eller därunder beror det däremot på allmänna
rådstugan att bestämma huruvida beslutanderätten
skall öfverlämnas åt stadsfullmäktige eller utöfvas
af allmänna rådstugan själf. För giltigheten af ett
beslut i förstnämnda syfte fordras, att beslutet
skall hafva blifvit fattadt med ett röstflertal af
mer än två tredjedelar af de vid allmänna rådstugan
närvarandes röstetal efter röstvärdet. Beslutet gäller
för en tid af fem år. Samma röstflertal fordras äfven
för beslut om afskaffande af stadsfullmäktige.

Allmän rådstuga skall hållas inför magistraten
i städer, där stadsfullmäktige finnas, en gång i
december månad de år, då stadsfullmäktige böra väljas,
men i städer, där stadsfullmäktige ej finnas, minst
två gånger om året: en gång under juni och en gång
under december månad. För besluts fattande fordras,
utom i ofvan nämnda tvenne fall, endast enkelt flertal
af de afgifna rösterna efter röstgrunden. Vid lika
röstetal gäller den mening, hvilken de flesta röstande
efter hufvudtalet biträdt. Blifver pluraliteten
ändock oafgjord, eger ordföranden utslagsrätt. Om
kommunalstyrelse i Stockholm är särskildt stadgadt.

Allmän rösträtt. Se Rösträtt.

Allmänt arbete, arbete för det allmännas räkning. Se
Allmänna arbeten. Till "allmänt arbete" för statens
räkning dömdes förr lösdrifvare, enligt lag af 1846,
men enligt lag af 1885 kallas sådant lösdrifvare
ådömdt arbete numera tvångsarbete (se d. o.).
FR. E.

Allmänt frälse. Se Frälse.

Allmänt kyrkomöte. Se Kyrkomöte 2.

Allmän väg, sådan väg, som af vederbörande myndighet
(konungens befallningshafvande) pröfvas vara för
allmänna samfärdseln nyttig och nödig, och som
underhålles af väghållningsdistrikt eller härad. Se
Väghållningsskyldighet.
FR. E.

Allmän värnplikt. Se Värnplikt.

Allmän åklagare, jur. Se Åklagare.

Allo, mus., förkortning för allegro.

Alloa [ä’lå*], hamnstad i skotska
grefsk. Clackmannan, på norra stranden af
Forth. 11,417 inv. (1901). Maskinverkstäder, glasbruk,
brännerier och bryggerier, allmänt bekanta för sitt
utmärkta öl.

Allobroger, ett krigiskt och mäktigt keltiskt folk,
som bodde mellan Genèvesjön, Rhône, Isère och Grajiska
alperna. Deras hufvudort var Vienna (nuv. Vienne),
gränsstaden mot helvetierna Geneva (nuv. Genève). -
Efter hårdnackade strider kufvades de, 121 f. Kr., af
romarna under Quintus Fabius Maximus, som däraf fick
tillnamnet Allobrogicus. Se Garofalo, "Gli allobroges"
(1895).

Allocutio (lat.). Se Allokution.

Allod l. Alod (latiniseradt allodium,
enl. Grimm af al, all, hel, och ód, egendom; motsats
till feudum, förläning), hos de gamle germanerna
beteckning för den inom släkten ärftliga egendomen,
såväl den fasta som den lösa. Med tiden kom ordet
likväl att företrädesvis beteckna den förra. Hos
de saliske frankerna var kvinnan helt och hållet
utesluten från arfsrätt till jordagods. Enligt
thüringarnas lag hade manslinjen företräde intill
sjätte led, och först när mannens släktskap var ännu
aflägsnare, öfvergick jordagodset "från lansen till
sländan", d. v. s. från mans- till kvinnolinjen. Med
arfsrätten sammanhängde, att jordagodset ej fick
af innehafvaren säljas eller bortskänkas utan de
arfsberättigade släktingarnas medgifvande. Urspr.
var hos germanerna allodialjorden (odaljorden)
skattefri. Icke en gång krigstjänstskyldigheten
var fäst vid jorden; den var fäst vid den frie
mannens person. Under tidernas lopp betungades
dock jorden med utskylder, och den frie mannens
krigstjänstskyldighet blef beroende af jordbesittning
af ett visst värde. I den mån länsväsendet utbildades,
försvann allodialbesittningen alltmera i de stater,
i hvilka detta blef härskande. Egare af allodier gåfvo
sig såsom vasaller under mäktiga beskyddare, i det
de åt dessa öfverläto eganderätten till sin jord och
af dem mottogo jordegendomen såsom förläning. När
länsväsendet å sin sida gick sin upplösning till
mötes, trädde allodialbesittningen åter i länets
ställe. Den handling, hvarigenom ett län förvandlas
till fri egendom, allod, kallas allodifikation. I
Frankrike beslöts 4 aug. 1789 allodifikation
af alla län. I Tyskland hafva synnerligen efter
1848 i flera stater lagar stiftats med liknande
syfte. I England anses dock all jord såsom en
medelbar eller omedelbar förläning af konungen.
S. F. H.*

Ordet allodium i betydelse af fast egendom,
arfvegods, motsvaras af det svenska ordet odal,
odaljord och nyttjades hos oss såsom
därmed liktydigt. Vid tiden för Karl XI:s reduktion
innehades en mängd kronogods och räntor af den svenska
adeln med allodialrätt, hvilken innefattade, att
godset eller räntan till evärdlig tid skulle förblifva
frälsemannens och hans arfvingars välfångna egendom,
som frälsemannen skulle få "oqvaldt njuta, bruka och
behålla under adeliga privilegier, rätt frälsesfrihet
och frälsemannatjänst". Eljest innehades kronogods af
adelö med läns- eller förpantningsrätt, hvarigenom
deras hemfall eller återlösen till kronan var möjlig.
KBG.

Allodialjord, odaljord. Se Allod.

Allodialrätt. Se Allod.

Allodifikation. Se Allod.

Allodium. Se Allod.

Allogami, bot</i>. Se Autogami.

Allogen l. Allotigen (af grek. allos, en
annan, eller allothi, annanstädes, och gignesthai,
uppkomma), som uppkommit på annat ställe. Motsats
är autogen l. autigen, som uppkommit
på fyndstället.

Allograf (af grek. allos, en annan, och grafein,
skrifva), handskrift af annan hand (i motsats till
autograf) än skriftens författares.

Allokroisk (af grek. allos, en annan, och chros,
yta, färg), färgväxlande, skimrande.

Allokroism (jfr Allokroisk), färgväxling.

Allokroit (jfr Allokroisk), miner., en varietet
af granat.

Alloktoner (af grek. allos, en annan, och chthon,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0356.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free