- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
659-660

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Alluvial-sand ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Erik XIII lät bränna upp det, emedan han fruktade, att
det skulle blifva till nytta för Engelbrekt. Men 1440
utverkade sig ärkebiskopen Nils Ragvaldsson riksrådets
bifall för sig och sina efterträdare att återuppbygga
slottet och inköpa de närmast liggande gårdarna. Ett
slott uppbyggdes också af nämnde ärkebiskop och hans
efterträdare Jöns Bengtsson (Oxenstierna). År 1515
satte sig Sten Sture d. y. i besittning af Stäkes län
och tillsatte en fogde, som skulle bära upp skatterna
till kronan. Ärkebiskopen Gustaf Trolle inneslöt sig i
det starkt befästa slottet, hvilket Sten Sture började
belägra i okt. 1516. Oaktadt förlikning flera gånger
erbjöds, gjorde Trolle motstånd ända till slutet af
år 1517. Då uppgafs slottet och nedrefs till grunden,
i enlighet med Arboga riksdags beslut. Stäkes län
kom nu till kronan, men dess ladugård skänktes till
släkten Gyllenstierna, från hvilken den reducerades,
men af hvilken den återköptes 1683. Säteriet eges
sedan 1888 af öfverste G. M. Björnstjerna, som 1903
på egorna börjat anlägga en för medelklassen afsedd
egna-hems-koloni.

En skildring af A. har lämnats af V. Ridderstad
i "En svensk medeltidsborg och dess innehafvare"
(1889). Se äfven G. Nerman, "Hvarest gräfde sig Olof
Haraldson ut ur Mälaren?" (i "Hist. tidskr." 1893).
B. S.*

Almás [a’lma*], namn på en mängd orter i Ungern och
Siebenbürgen. Den viktigaste är Almás i ungerska
komitatet Bács-Bodrog. 9,291 inv. (1900).

Alma-Tadema, Lourens, holländsk-engelsk målare,
f. 1836 i Friesland (Nederländerna), studerade från
1852 vid akademien i Antwerpen, rönte starkt intryck
af Henri Leys, målade medeltidsmotiv (Klodvigs söners
uppfostran
, 1861), och studerade sedan i Paris och i
Italien. En bild från det gamla Egypten, Hur man roade
sig för 3,000 år sedan
, väckte uppmärksamhet 1863. En
mumie
, Josef inför Farao m. fl. följde. Därjämte
slog A. in på den ämneskrets - bilder ur grekiskt och
romerskt forntidslif - bland hvars representanter han
skulle blifva en af de främste. Bland hans dithörande
målningar från de följande åren äro Bacchuståg,
Den druckna bacchanten, Besök hos skulptören, En
audiens hos Agrippa
. Undantagsvis skildrar han en
historisk händelse, såsom i Claudius, framställd i det
ögonblick, då han af soldaterna, som mördat Caligula,
framdrages från sitt gömställe och utropas till
kejsare. Romerskt bad, En föreläsning af Homeros,
Våren (ett grekiskt festtåg i rik arkitektur)
tillhöra hans senare skede. Den arkeologiska
kunskapen i hans målningar intresserar, likaledes
det pikanta kompositionssättet, utförandets
virtuositet och ej minst skärpan i figurernas
karakteristik. A. öfverflyttade 1870 till London,
där han byggt sitt hem i antik stil. Hans målningssätt
har tyvärr rönt en allt annat än fördelaktig påverkan
af engelsk smak, flera af hans senare målningar
äro oljetrycksartadt släta och konfektsöta. Äfven
som porträttmålare är han mycket eftersökt. -
Hans fru, Laura Theresa A., och hans dotter
Anna äro båda målarinnor. Frun, liksom dottern
Laurence, har äfven uppträdt som författarinna.
G-G N.

Almati, artistnamn för Alma Adèle Fich
[fikk], operasångerska, född i New York 1861
af tyska föräldrar, adopterad af chefen för
Svenska telegrambyrån A. H. E. Fich, studerade för
I. Dannström och m:me Marchesi, 1885 debuterade hon
i Budapest som Azucena i "Trubaduren". Som Carmen debuterade
hon 1886 å Operan i Stockholm med den framgång, att
hon där fick anställning, som sedermera förnyades till
1897, hvarefter hon uppträdt utrikes. Hon ingick 1895
äktenskap med regissören A. Rundberg (d. 1901). I
Stockholm uppträdde hon i de mest olika uppgifter,
för hvilka hennes dramatiska begåfning samt kraftiga
mezzosopran gjorde henne väl skickad, såsom Fides,
Ortrud, Brynhilda m. fl.
A. L.

Almaty, fordom namn på staden Vjernoje.

Almby, socken i Örebro län och härad. 3,585 har. 1,371
inv. (1902). Regalt pastorat i Strängnäs stift,
Örebro kontrakt.

Alme, Almeh, Almé (af arab. alime, fem. af
alim, lärd, pl. awalim) kallas de sångerskor i orienten,

[bildtext]
Porträtt af Almâs, arabernas berömdaste alme i senare
hälften af 19:e årh.

i synnerhet Egypten, som, bildande ett eget skrå, mot
mycket hög betalning utföra sina vanligen erotiska
sånger vid gästabud och högtidligheter. Ehuru en
ringare alme stundom kan uppträda äfven som hyrd
danserska i harem, är detta ansedda skrå dock hvarken
att förblanda med de offentliga danserskorna (razije,
pl. rawazi), som uppträda på gatorna och obeslöjade,
äfven om dessa ofta tillägga sig namnet alme, eller
med de hyrda gråterskorna (neddabe) vid dödsfall.
H. A.

Almebergen. Se Dalarna.

Almedal, fabriksanläggning i närheten af Göteborg,
Örgryte socken af Säfvedals härad. Ursprungligen
ett omkr. år 1830 anlagdt färgeri, förvandlades
det 1846 och följande år i en ny egares hand till
linspinneri, linneväfveri och blekeri samt färgeri
och appretyrverk. Sedan 1856 egas dessa fabriker af
Almedals fabriksaktiebolag, hvars aktiekapital är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0364.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free