Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Alsó, ung., "nedre", ofta i sammansatta ungerska ortnamn - Alsol, en förening af aluminium-acetat och -tartrat - Alsophila R. Br., bot., växtsläkte - Alstad, två socknar i Malmöhus län. Se Fru Alstad och Västra Alstad. - Alstahoug, namn på tvenne gårdar i Norge - Alstenö, ö vid Norges västkust - Alster, bot. Se Benved - Alster, socken i Värmlands län - Alster, betydande vattenkvarn i Karlstads landsförsamling - Alster, biflod till Elbe - Alsterfors, glasbruk i Älghults socken - Alstern. Se Alsterån - Alsterån, vattendrag i Kronobergs och Kalmar län - Alstonia R. Br., bot., växtsläkte - Alstrin, Erik, biskop - Alstringslinje l. Generatris, mat., en linje genom hvars rörelse i rymden en yta hafva uppkommit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Alsó [a’l*å], ung., "nedre", ofta i sammansatta
ungerska ortnamn, t. ex. Alsó-Fehér, Alsó-Kubin.
Alsol, en förening af aluminium-acetat och
-tartrat, hvars vattenlösning användes såsom
ett kraftigt antiseptiskt och sammandragande
medel vid sårbehandling, åkommor i näsan,
svalget, hörselgången o. s. v. I koncentrerad
lösning användes alsol äfven mot kylknölar o. d.
S. J-N.
Alsophila R. Br., bot., ett till
nat. fam. Cyatheaceæ hörande släkte af
hufvudsakligen från Brasilien härstammande trädartade
ormbunkar, hvilka äfven i Sverige här och hvar odlas
i varmhus. Mera härdig är dock en af de oftast odlade
arterna, den från Australien härstammande
A. australis R. Br., hvilken i
Medelhafsländerna ofta ses på kalljord
och hos oss låter sig odla i tempereradt
hus. Dess stam kan nå ända till 10 m. i
höjd och uppbär i sin spets en stor samling
ända till 3 m. långa blad. Äfven A. elegans
Mart. och A. excelsa R. Br. odlas understundom.
G. A.*
Alstad, två socknar i Malmöhus län. Se Fru Alstad
och Västra Alstad.
Alstahoug [-haug], namn på tvenne gårdar i Norge. -
Den ena af dem ligger i Skogns prästgäll (i
Nordre Trondhjems amt), en af Norges fruktbaraste
nejder. Hufvudkyrkan i nämnda prästgäll är
uppförd på denna gård. - Den andra ligger på ön
Alstenö och har gifvit namn åt Alstahoug
prästgäll (1,685 inv. 1900). Där lefde 1689-1708
den frejdade folkskalden Petter Dass som kyrkoherde.
Y. N.
Alstenö, ö vid Norges västkust, Nordlands amt, Södra
Helgelands fögderi. Den är mycket bergig. Dess högsta
toppar nå en höjd af 1,066 m. (Stortinden, en af "de
syv söstre"). På Alstenö ligga gårdarna Alstahoug
(se d. o.) och Sandnes, på hvilken sistnämnda
Torulf Kveldulfsson, skalden Egil Skallagrimssons
farbroder, hade sitt säte på Harald Hårfagers tid.
Y. N.
Alster, bot. Se Benved.
Alster, socken i Värmlands län, Väse härad. 12,853
har. 1,567 inv. (1902). A. utgör ett konsistoriellt
pastorat i Karlstads stift, Nyeds kontrakt.
Alster, betydande vattenkvarn i Karlstads
landsförsamling, med 2 par stenar och 7 par
valsar. 1901 producerades 2,7 mill. kg. mjöl och
kli. Med kvarnen är förenadt ett sågverk om 2 ramar.
K. K.-Å.
Alster, biflod till Elbe, upprinner i Holstein och
faller ut vid Hamburg, där den bildar de små vackra
sjöarna Aussenalster och Binnen-alster.
Alsterfors, glasbruk i Älghults socken, Kronobergs
län. Tillverkningen, som utgöres af hushållsglas,
belöpte sig 1902 till ett angifvet värde af 105,000
kr., och arbetsstyrkan utgjorde s. å. 71 personer.
K. K.-Å.
Alstern. Se Alsterån.
Alsterån, vattendrag i Kronobergs och Kalmar län,
upprinner (på 274 m. höjd) ur Hjärtasjön i Granhults
socken, flyter genom skogstrakter mot s. ö. till sjön
Alstern (216 m.), som det lämnar vid Säfsjöströms
gods och järnvägsstation för att fortsätta sitt genom
mossar och skogsmarker slingrande lopp mot s. ö.,
hvarunder det upptager Lillån från v. och genomflyter
Ufvasjön (112 m.), där det går in i Kalmar län,
och Stora Hinsjön (107 m.), tills det söder ifrån
faller ut i sjön Allgunnen (85 m.). På sin västra sida
upptager denna sjö ett nästan lika stort vattendrag,
som har sina källor något nordligare, i Nottebäcks
socken, och under sitt lopp genom Nottebäcks och
Åseda socknar, där det har namnet Badebodaån,
genomflyter sjöarna Hultbren, Urasjön och Kedja-
l. Krasjön, där det kommer in i Kalmar län. Från
Allgunnen går ån först åt s. ö., men inom kort
mot n. genom några småsjöar till Hultnässjön,
hvarifrån den återtager sitt lopp mot s. ö. genom
löfskogsklädda och odlade bygder, samt faller ut
i Kalmar sund nedanför Strömserum. Vattendragets
längd utgör omkr. 110 km., dess vattenområde 1,570
kvkm. Ån drifver en mängd såg-, kvarn- och andra verk.
(J. F. N.)
Alstonia R. Br., bot., växtsläkte af
fam. Apocynaceæ. Dit hör A. scholaris R. Br., ett
i södra Asien och norra Australien växande träd,
hvars bark skattas högt som stärkande läkemedel
(ditabark). - Om A. theæformis se Symplocos.
G. L-M.
Alstrin, Erik, biskop, f. i Stockholm 1683,
d. 1762. Mellan 1706 och 1712 gjorde han en
vidsträckt studieresa i Tyskland, Nederländerna och
England. Han blef därunder filos. mag. i Greifswald
1708. Efter sin återkomst till Sverige utnämndes
han 1716 till v. bibliotekarie i Uppsala, 1719 till
akademisekreterare och 1723 till professor i teoretisk
filosofi. 1731 blef han pastor i Leksand, 1734 pastor
primarius i Stockholm, därefter biskop, först i Växjö,
1742, och sedan i Strängnäs, 1748. Han kallades
till ärkebiskopsstolen, 1758, men undanbad sig denna
utmärkelse på grund af ålder och sjuklighet. A. hade
på sin tid stort anseende både såsom filosof
och teolog och utgaf utom akademiska afhandlingar
omtyckta predikningar. Som riksdagsman tillhörde han
de moderata mössorna.
G. O. L.*
Alstringslinje l. Generatris, mat., en linje, genom
hvars rörelse i rymden en yta kan tänkas hafva
uppkommit. Vanligen förstår man med alstringslinje
en sådan </i>rät</i> linje, och i detta fall hafva endast
linjerbara ytor alstringslinjer. Ligga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
